fann hans bod stängd. Vandrade sedan i _Khan khalili_, der mycket
folk satt i bodarne samt njöt af den behagliga skuggan och svalkan,
som man alltid har här. Det var som vanligt dessa dagar mycket folk
på gatorna och stor rörelse. Gjorde i dag äfven en tur i det inre af
_Ghorijeh_, mellan _elfahhamin_ &c. der jag förut varit högst sällan.
Jag jemkade mig sedan ned åt _Azbukijeh_ och gick till _Dietel_. Här
träffades äfven den unga _Köhler_, som sade sig i morgon vara färdig
att resa till Alexandria, för att hinna den Ryska briggen och de Ryska
officerarne, af hvilka en löjtnant under sin härvaro öfvertalt honom
att följa med och träda i Rysk krigstjenst, lofvande honom att bli
officer inom 3 år. Jag blef temmeligen länge sittande hos _Dietel_,
Han talade om sina resor i Persien och isynnerhet om en färd, som han
gjort tillsammans med en Dansk, _Westerdahl_ tror jag, från _Shiraz_
till _Ispahan_. Denne Dansk beskref han såsom högst usel och förarglig,
målade ut honom verkligen illa, såsom en snusker och tillika lumpen
karl. _Dietel_, ehuru bland de bättre man här har att bjuda på, har
dock mycket Ryskt i sig: den vanliga lusten att spela seigneur och
se sig omgifven af stora hopar betjenter, den vanliga beundran och
förödmjukelsen för högtuppsatta män eller förmän &c. Vi talte om vår
tillämnade resa till öfra Egypten och han lofvade i morgon ge sig ut
på bestyr om den. Jag kom i dag hem först en stund före _maghrib_.
Sedan vi gjort vår måltid och rökt begåfvo vi oss ut, men shekh _'Ali_
blef efter vanligheten sittande hos vår granne, en _muzejin_, och jag
vandrade ner till _Azbukijeh_, der jag efter en liten vandring i allén
blef sittande hos _Hanafi_ en god stund. Jag vandrade derifrån upp till
_Babelkhalk_ och vidare upp till Dervishernas _tekijeh_, i väntan att
der få höra någon _zikr_. Men huset var stängdt och alldeles mörkt, de
voro troligen engagerade på skilda ställen till _zikr_, såsom _Zeineb_,
der det sades vara _zikr_ i afton. Det blef mig dock för långt att
spatsera ända dit upp, utan vände jag om och begaf mig till _Ghorijeh_.
På vägen här, liksom annorstädes, hörde man från husen _fokaha_ läsa
Koran. Det är nemligen vanligt att hvar och en i helst måttligt goda
omständigheter lejer 2 eller flere _fokaha_, att hvarje natt under
_Ramadan_ läsa i hans hus. De börja vanligen genast vid _maghrib_
sedan de frukosterat, och hålla på ända till _suhur_ eller nattmålet,
som intages omkring en timma före den första morgonrodnaden. Jag satt
sedan en stund utanför _Muajads_ moské och hörde på en _zikr_, men
den behagade mig ej särdeles i afton. Derpå gjorde jag min vanliga
tur förbi _vekalen_, der shekh _Ismain_ berättar sina sagor för ett
allt lika stort auditorium. En lika stor skara åhörare hade äfven en
hop sångare och instrumentalister samlat omkring sig vid _Nahhasin_,
der de föredrogo sin Arabiska musik. Jag vandrade så vidare till
_Babeshsharijeh_ och gick in i ett café, der 2 _khoval_ dansade vid en
förfärligt skrällande musik af en stor _zummara_ eller säckpipa och en
stor tambour de basque. Det var nemligen här _Dietels_ Persiska betjent
i går hade sagt sig sett 2 danserskor samt blifvit alldeles förtjust
och fröjdberusad af deras dans. Jag igenkände 2 _khoval_, som jag ofta
och vid alla glädjetillfällen här sett förut, men vid dem hade jag
redan alldeles ledsnat ut. Persern behöfver i allmänhet ej mycket för
att råka i extas; han, liksom ursprungligen Germanen och Nordbon, är
af naturen entusiast, så äfven Turken tror jag. Men Araben tillhör ett
nyktert, i allmänhet prosaiskt folk och förtjuses sällan af annat än
Koran, religion och förnuftiga ord, möjligen äfven af underfulla sagor.
Men qvinnor, dans, sång m.m. dylikt frågar han ej så särdeles efter,
om han ej dervid hör vackra ord. Hemkommen blef jag ännu en stund före
och efter _sukur_ sittande att prata med shekh _'Ali_; men det nästan
förekom mig, som hade han bakom öronen någon liten misstanka om mitt
Frangskap, dock har jag intet säkert märkt.
Sept. 18.
Vaknade till min förargelse temmeligen bittida. Fick med åtskilligt
skrifvande dock tiden till slut till litet efter middagen. Gick då
ut, tog mig en åsna samt begaf mig af genom _Babezzuele_ och genom
_Essujufijeh_. Dessa trakter äro nästan såsom en egen stad för
sig. Underligt är äfven att man kallar trakten vid _Ghorijeh_ och
_Babezzuele_ för _el Medineh_, och säger t.ex. vid _Babessharijeh_
sig vilja gå till _Elmedineh_, då man beger sig ditåt. Också skall
trakten från _Babezzuele_ till _Babennasr_ varit den ursprungliga
delen af Kairo, som först byggdes. Vi begåfvo oss sedan förbi _Sejide
Nefiseh_ ut i öknen, genom den stora begrafningsplatsen, som ligger der
utanföre. Här finnas i allmänhet de vackraste grafvar och vårdar, som
jag sett här omkring Kairo, de tyckas äfven vara från jemförelsevis
äldre tider. Vi kommo vidare fram till _Imam Shafi_, på hvars _kobba_
synes en liten båt af metall. I den sade min åsnedrifvare att man
i början och midten af hvarje år lade 7 _ardeb_ hvete till mat för
foglar. Detsamma har jag ock förut hört; dock förekommer mig båten för
liten, för att kunna rymma 7 _ardeb_. Invid denna moské har _Mohammad
Ali_ uppfört en väldig, vacker byggnad med 2 eller flere kupoler, till
grafplats för sig och sin slägt. Jag gick dit in beledsagad af en
väktare och betraktade grafvarne för redan många hädangångna medlemmar
af hans familj. De voro i allmänhet vackra, dock i mitt tycke för
mycket tillklottade med guld, röda och gröna färger. Man såg här, som i
så mycket annat, att den gamla, enkla, storartade orientaliska smaken
gått förlorad och ej mer kan senteras, hvarföre man söker ersätta den
med yttre grannlåt. Byggnaden var afdelad i 2 stora hvalf, belaggda
med vackra dyrbara mattor och i det inre plats lemnad för _Mohammad
Ali_ sjelf. Hvarje dag och nu under _Ramadan_ hvarje natt hålles här
en _khatme_ för de här hvilande, hvartill _fokaha_ äro antagna och
lönade, boende i egna för dem härinvid uppförda rum. Derinvid är äfven
en stor vacker trädgård och ett litet palats, som min vaktare sade
bebos af _harim_. Sedan jag en stund dröjt för att bese dessa grafvar,
gåfvo vi oss åter på väg. Det var i dag ovanligt hett och vindlöst,
så att färden var något besvärlig, isynnerhet för åsnedrifvaren, som
fick lof att springa, törstig och hungrig som han klagade sig vara.
Vi passerade på begrafningsplatsen förbi åtskilliga _minareter_ och
_kubbor_, som stodo qvar kanske från sultaners eller emirers grafvar.
De voro vackra, ståtliga, ehuru dels förfallande, dels redan till
största delen förfallna, och buro tydliga spår efter den första
muslim-arkitekturens storhet. Jag steg upp i en hälft förfallen, dock
ännu temmeligen väl behållen _minaret_ och fröjdade mig från dess topp
öfver den vackra och vidsträckta utsigten öfver _Gizeh_ och _Sakkara_,
pyramiderna samt Kairo, som låg under mig i sin stora sträckning,
äfvensom berget _Gujushi_. Det förargade mig blott att jag ej hade
mina glasögon med mig. Sedan steg jag ännu in i en _kubba_, som var
väl behållen och fullkomligen visade den karaktär man vanligen ser i
slika byggnader. Vi begåfvo oss sedan in i det ruskiga och förfallande
_Romeli_, ett qvarter mest för slödder och patrask, högst otrefligt
och smutsigt. Öfverallt här som annorstädes var rörelse och lif mer
än vanligt. Sedan stannade vi utanför sultan _Ilassans_ moské, som
jag förut så ofta passerat, men ännu ej besökt. Jag steg af och gick
uppför den höga trappan och fröjdade mig redan här öfver de sirliga
grannlåterna ofvanför dörren. Inne i den del af moskén, som egentligen
begagnas till bön och der man nu höll på att göra _'asr_ bönen, stod
midtpå _sahn_, som hel och hållen var belaggd med marmor, en liten men
särdeles vacker _meda_. Sjelfva _sahn_ var stor och vidsträckt, som
vanligt utan tak under bar himmel, men med höga väggar rundt omkring.
Den inre pelargången med _member_ och _dikke_ var likaså stor och
vacker. Innanföre var sjelfva _kubban_. Jag häpnade öfver dess höjd,
då jag inträdde, och i allmänhet öfver dess vidd och storartade stil.
Så utan- som innantills är denna moské utan motsägelse den största och
vackraste som jag sett och som här finnes. Det var ock med särdeles
nöje jag vandrade här länge, tittade omkring mig och njöt af svalkan.
Inuti _kubban_ var dock ingen egentlig _maksora_, blott ett simpelt
trädskrank, som inneslöt en upphöjning af träd i form af en vanlig
kista, på hvilken stod en stor ställning eller hållare af Koran. Denna
moské är öfverhufvud den ståtligaste och mest storartade byggnad jag
här sett. Jag satte mig åter upp på min åsna samt kom genom aflägsna
och förstörda qvarter, såsom _Davadijeh_ &c, fram till _Babelkhalk_
och _Muski_. Jag hade blifvit ganska trött och isynnerhet törstig samt
kände mitt hufvud tungt. Jag begaf mig så småningom hem, släckte min
törst stjälandes och obemärkt, samt blef hemma tills vi hade gjort vår
frukost. Sedan gjorde jag min vandring till _Azbukijeh_, dit shekh
_'Ali_ i afton hade begett sig före mig och der han nu väntade mig.
Vi suto en lång stund här och togo oss nästan en liten lur på våra
_serirer_ i den utomordentligt ljufva aftonsvalkan och det klaraste
månsken. Slutligen jemkade vi oss sakta och makligt hem. Shekh _'Ali_
blef sittande vid vår port, men jag begaf mig ännu ut på vandring. Nu
tyckes man egentligen först kommit ratt i ordning med _Ramadan_, och
alla nya cafén ha hunnit bli färdiga. En stor mängd finnes af sådana,
hållna dels af Turkar, dels af Greker, och man har vanligen beställt
_khoval_ eller musikanter att förlusta folket uti dem. Jag satt en
stund och hörde på en _Sha'er_ i _Khamsavi_.
Sept. 19.
Gick middagstiden ut och vek in hos _Kölder_, der jag blef sittande
någon timma. Hans mor, som var uppe i hans rum, tycktes ännu vara
helt nedslagen och sorgsen öfver sin yngre sons bortresa och beslut
att bege sig till Ryssland för att göra lycka. _Kölder_ sjelf lärer
dock vara en af de mest honnetta man här har att tillgå. Han hade i
dag bestyr med att hyra kameler för en Preussisk grefve, som jemte en
annan Preussare kommit hit och efter 4 dagars sejour nu gjorde sig
färdig att gå genom öknen till Jerusalem. Jag gick derföre med honom ut
och begaf mig till _Jusuf_, som åter gör sig färdig till cn resa till
Alexandria och sedan vidare till _Damjat_. Derefter gjorde jag en tur
genom _Azbukijeh_allén och begaf mig till kansliet. Här träffade jag
en vandrande Tysk snickargesäll, som kom från Jerusalem och derefter
närmare ett år uppehållit sig på berget _Karmel_. Han var en duktig,
ärlig Nordtysk och högst treflig att språka med. Jag gjorde sedan slag
hit och dit, för att få den långa tiden till slut, genom de rörligare
delarne af staden, såsom _Ghorijeh_ och _Nahhasin_, samt kom hem någon
timma före _maghrib_. Vid _esha_ begaf jag mig ut till mitt Grekcafé
i _Azbukijeh_. På vägen, då jag passerade _Oriental hotel_, hörde
jag på fortepiano föredragas en af Mendelsohns "Lieder ohne Worte"
jemte åtskillig annan Tysk musik. Jag blef länge stående att lyssna.
Vid sådana tillfållen är det svårt att hålla contenancen, då hemmet
med alla sina minnen mäktigt kräfver ut sin rätt. Jag blef länge på
natten sittande i cafét och njöt af det utomordentligt goda kaffet,
det härliga milda månskenet mellan de lummiga acacie-träden, samt den
ljufva aftonluften. Gjorde sedan min vanliga promenad förbi _Nahhasin_,
hvarest i cafét, der musikanterna voro, så mycket folk var skockadt att
de nästan stängde gatan. Jag satte mig slutligen i cafét invid vår port
och hörde på en gammal hvitskäggig _muhaddith_. Dock börjar jag redan
bli fullkomligen mätt på _Ramadan_ och dess nöjen, liksom jag i sjelfva
verket längesedan blifvit det på Kairo och dess folk.
Sept. 20.
Fick sofva i dag till middagen, då jag steg upp. Sedan jag skrifvit
litet, satte jag mig att reparera min slarfviga _koftan_ och fick
tiden så till slut tills någon timma efter middagen. Jag gick nu ut
och begaf mig i största maklighet till _Azbukijeh_. På vägen såg jag
2 unga män, som tycktes varit i stort och allvarsamt slagsmål med
hvarandra, ty de voro båda nerblodade i sina ansigten. En stor skara
af qvinnor omringade dem, der de ännu höllo hvarandra i kragen och
flämtade, försökande att skilja åt dem. En liten flicka, kanske en
dotter till en af de grälande, sprang gråtande omkring och försökte
draga alla förbigående män till för att skilja dem. Slutligen hemtade
hon en soldat, som förde dem i _korakon_. De voro bröder och hade
nyttjat något tillhugg af jern, så att den ene hade ett stort sår vid
tinningen och den andre i pannan. Det är sällan, nästan aldrig jag här
sett blodsår. Jag gick så till _Dietel_ och blef sittande hos honom
ganska länge. Han berättade sig 2 gånger fått snubbor af Kasanska
universitetets kurator, for de förändringar han gjort i sin reseplan.
Huru olika vårt universitet, som sagt mig alldeles ingenting, ehuru jag
ej det minsta följt min först gjorda reseplan! Sedan jag kommit hem
någon timma före _maghrib_ och gjort mitt mål, begaf jag mig åter till
_Dietel_ för att efter öfverenskommelse afhemta honom. Vi gingo ut,
följda af hans 2 betjenter och äfven portvaktaren _Mohammad_, således
med ett följe som om vi varit Turkiska magnater. Vi suto först en stund
i _vekalen_, der shekh _Ismain_ berättade sina sagor för ett öfverfullt
auditorium, gingo sedan upp till _Muajads_ moské, satte oss der på
trappan och hörde på en vacker _zikr_. Denna _zikr_, ehuru ej af de
vackraste, var dock ganska högtidlig och särdeles rik på nyanceringar
i rytm och ton. Vi begåfvo oss sedan hem en stund efter midnatt. Jag
kom hem alldeles utmattad och medtagen, med en liten feber, i allmänhet
högst ömklig, troligen efter någon liten förkylning, som mig ovetande
kommit öfver mig.
Sept. 21.
Vaknade bittida alldeles ömklig, liksom sönderhuggen i hela min kropp
och alla lemmar. Jag begaf mig dock ut en stund före middagen och gick
till _Dittel_. Medan vi suto der kom en tärna till honom, med hvilken
han hade mycket bestyr och prat om _Fatimah_, som han tycktes mycket
värdera. Samma flicka kom äfven sednare dit och tiggde penningar
för sitt besvär, det hon haft för _Dittels_ skull at i söka reda på
_Fatimah_ och tala med henne. Hela hans förhållande och uppförande häri
misshagade mig på det högsta, jag fann mig högst tråkig och generad
dervid. All sorts ridderlighet för glädjeflickor i allmänhet, men
isynnerhet för orientens, är verkligen malplacé. Han tror sig älskad
af sin _Fatimah_ och det nästan förekom mig som han äfven älskade
henne, såsom han sade för den stora likhet han fann mellan henne och
en flicka i hans hem -- den narren! Det är 2 klasser i samhället, som
öfverallt i verlden och i alla stater äro till det närmaste lika,
nemligen de såkallade förnäma eller noblessen och glädjeflickorna. De
äro de båda extremerna och stå hvarandra nära uti karaktär; hos den
ena och den andra finner man vanligen samma innobless. Den som vill
se ett folks lynne och karaktär, finner den aldrig hos dessa klasser.
Jag blef sittande hos _Dittel_ ända till närmare '_asr_, då jag gick
hem. Efter _maghrib_, sedan jag ätit och hvilat mig litet, gick jag
åter till _Dittel_, der jag nu träffade _Köhler_. Han talade om sin
mors otröstlighet öfver sin yngre sons bortresa, huru hon ännu plägade
sätta ett couvert för honom, m.fl. andra tokskaper och narraktigheter.
Frid öfver dem som i lugn lida skilsmessans tunghet! Vi gingo sedan
ut med _Dittel_ och begåfvo oss till det stora rymliga cafét nära
_Babessharijeh_, der 2 de vanliga _khoval_ dansade. Jag blef dock ej
länge der sittande, utan gick bort och lemnade _Dittel_ ensam. Af hans
sällskap samt stora följe betjenter har jag ingen fröjd, och finner nu
som förr att jag har roligare samt är nöjdare att vandra ensam omkring,
än med sällskap som ej rätt passar mig. Då jag lemnat honom träffade
jag just _Hassan Saleh_, som till min förundran var högst vänlig och
fryntlig. Jag kom i natt bittida hem vid midnatten och tog mig en
liten lur förän shekh _'Ali_ hemtade vårt nattmål. Han talade mycket
om en plats, som han hade i perspektiv vid tryckeriet och om hvilken
shekh _Shihab_, som han i afton besökt, uppmanat honom att bemöda
sig. Härtill var nödigt att han lofvade inspektorn öfver tryckeriet
2 månaders lön af sin egen och att genast betala den första månaden.
_Shihabs_ hustru, som nu blifvit åter upptagen till nåder af sin man,
var äfven med i spelet och shekh _'Ali_ högst bevågen. Till shekh
_'Alis_ beröm måste jag dock säga att han ej litade på allt detta, utan
med from hängifvenhet lemnade hela saken i Herrans hand, yttrande i
anledning häraf många fromma språk ur Koran och ur eget hufvud.
Sept. 22.
Gjorde en promenad utanför _'Adavi_ stadsporten och trädgårdarne
deromkring. Inkommen i staden gjorde jag ännu en liten vandring der, så
att tiden hade lidit till mellan '_asr_ och _maghrib_, då jag gick hem.
Efter vårt aftonmål gick jag ensam ut och begaf mig till _Azbukijeh_.
På bron här träffade jag shekh _Ibrahim Elhanbali_. Efter den långa tid
som vi ej sett hvarandra, var nu _vahashtinna_ och andra komplimenter
rätt på sitt ställe. Sedan de voro vexlade oss emellan, satte vi oss
hos _Hanafi_ och drucko _hölv_. Han var som förr tråkig och pjåkig,
rädd för hundar på långt håll &c. I går berättade shekh _'Ali_ att
_Ibrahim_ haft missödet, då han spatserade i ett stadsqvarter, att möta
ett sällskap (troligen af hans många ovänner) som slog turbanen från
hans hufvud. Kom sent hem något efter _selam_ och fann shekh _'Ali_
sofvande. Jag lade mig äfven, men sedan jag somnat och sofvit godt en
stund, kom shekh _'Ali_ upp med vårt nattmål och väckte mig. Nu först
fick jag höra att man under natten i _Ramadan_ gör 3 _adaner_ från
minareterna, först vid midnatt _elabrar_, bestående af den vanliga
_abrar_, någon timma derefter _esselam_, den vanliga fredags-_selamem_,
och vidare kort före _adan el fagr_ den s.k. _adan esshurb_, för att
påminna den törstige att dricka före fastans början.
Sept. 23.
Gick ut till _Khan elkhalili_ och vandrade omkring. Der var stor
trängsel af folk, isynnerhet af främmande, som tillbringa _Ramadan_
här och sedan bege sig till _Mekka_ på vallfart. Perser, Turkar,
Kurder, Tscherkesser m.fl. såg man här tränga sig fram och handla. Det
var i allmänhet högst lifligt. Jag vandrade sedan förbi _Azhar_ och
_Hassanein_, i hvilken senare moské och deromkring det isynnerhet var
mycket folk. Begaf mig sedan på omvägar till _Dittel_, som nu fått de
väntade brefven med underrättelser från Alexandria, hvilka hos honom
stadgat beslutet att slå resan till öfre Egypten ur hågen och att
redan i dag ge sig på väg till Alexandria. Så gick äfven denna plan
och detta hopp att komma till öfre Egypten för mig öfverända. Detta
jemte _Dittels_ rustningar till hemfärden nedslog mig alldeles och jag
blef vid dåligt lynne hela dagen, såväl under det jag satt hos honom,
som sedan jag kommit hem. Jag blef här ända till någon timma före
_maghrib_, allt under det _Dittel_ packade in och lagade sig i ordning.
Dock till slut såg han sig icke kunna bli färdig i dag och uppsköt
resan till morgon bittida. Gick så till shekh _Ismain_ i _vekalen_ och
blef der sittande en lång stund att höra på honom. Gjorde sedan ännu
en vandring och blef sittande hos en annan _muhaddith_; men jag var
verkligen ovanligt nedslagen och förstämd, samt hade ingen ro, hvarken
i min kropp eller mitt sinne.
Sept. 24.
Får i allmänhet ej mera sofva på morgnarne, hvaraf jag så väl hade
behof, dels för att ersätta den genomvakade _Ramadann_-natten, dels för
att få slut på den långa och tråkiga dagen. Gick till kansliet och tog
litet penningar af _Köhler_. Efter middagen läste jag åter ett pensum
med shekh _Ali_ i _Alfijeh_. Hans långa och beständigt med samma ord
upprepade kommentar blef mig förfärligt tråkig. Jag hade i allmänhet
obeskrifligt ledsamt i dag och visste ej huru jag skulle få min dag
till slut. Gick vid _'asr_ till _kutubijeh_ och tog slutligen det länge
påtänkta manuscriptet af _Sujuti_ om Kairo. Efter _maghrib_ gick ner
till _Azbukijeh_ och satte mig i Grekcafét, der jag litet blundade på
_seriren_.
Sept. 25.
Gick bittida ut till kansliet och satt der med _Köhler_ tills _Bokty_
kom, som var utgången. Tog penningar af _Bokty_ och kom sedan hem.
Efter middagen då vi åter hade läst vårt pensum ur _Alfijah_, gick
jag med shekh _'Ali_ till _Kutubijeh_, för att handla på ett utmärkt
vackert manuscript af _Hagi khalifa_. Men det var mig ännu för dyrt.
Dock tänker jag ej låta det gå mig ur händerna. Härifrån gingo vi
till moskén _Hassanein_, gjorde vår _sijaret_ hos _Hossein_ och läste
honom _suran 1. S._, vandrade så litet omkring inne i moskén, der man
nu invid alla pelare hade utlaggt böcker till salu. Jag igenkände i
bokhandlarena mina shekher från _Kutubijeh_ samt ansåg det ej mödan
värdt att stanna och se på deras böcker, dels emedan de säkert voro
blott i _Fikh_, dels troligen ej af stort värde. Vidare suto här
åtskilliga kretsar, som hörde på någon föreläsare. Så var der en Turk,
som på sitt modersmål höll en föreläsning för ett särdeles stort
auditorium af mest främmande valfärdare. En annan Turk läste Koran, och
ehuru hans föredrag förekom mig ganska vackert, var det ej utan att ju
shekh _'Ali_ samt andra bredvidstående Araber drogo på munnen åt hans
Arabiska och kallade den _tekhin_. Åtskilliga andra shekher suto här
äfven och läste för ett större eller mindre antal åhörare. Jag fann
mig i allmänhet i dag särdeles generad i moskén, af fruktan att träffa
någon som kände mig; ty här vandrade många omkring från _Mudaris_ och
andra effendi-klädda män, för hvilka jag alltid bär en liten rädsla.
Också såg jag verkligen _Ustad Mahmud_ samtalande med några andra, men
snuddade lyckligt förbi honom, ehuru han säkert bemärkte mig. Vid det
jag trädde ut i _medan_ mötte jag shekh _Kotta_, men låtsade ej känna
honom, ehuru han tittade bakom sig efter mig. Jag kom dock lyckligen
ut, ehuru rädd jag var att bli ertappad och få ledsamheter. Vandrade
sedan ännu litet omkring med shekh _'Ali_ och kom hem någon timma före
_maghrib_. Efter vårt aftonmål gick jag ut till _Prunner_ och träffade
der äfven _Avareff_, som pratade och schroderade på sitt vanliga sätt;
bland annat om Rysslands Peter och Sveriges Karl: den förre kallade han
verkligen stor, men den sednare värd att stängas in på ett dårhus. De
dyns grodor! Såg här ett nyligen utkommet arbete _"The English woman
in Egypt"_ af _Lanes_ syster. Blef länge sittande hos _Prunner_ sedan
_Avareff_ gått, samt resonnerade om ett och annat angående mina resor i
Arabien m.m. Satte mig sedan hos _Hanafi_ i _Azbukijeh_ och njöt af det
alldeles ovanligt vackra månskenet. Begaf mig slutligen till det lilla
cafét och hörde på den gamla gråskäggiga _muhaddithen_, och kom hem
närmare _suhur_.
Sept. 26.
Satt hemma ända tills vi hade läst vårt pensum i _Alfijah_ efter
middagen. Efter _maghrib_ målet suto som vanligt shekh _'Ali_ och
jag ute på _fashan_ och rökte; men jag vet ej hvad orsaken är att vi
ej kunna prata. Vi suto en full halftimme och kanske mera utan att
öppna munnen. Gick vid _esha_ ut och satte mig hos _Hanafi_, Här var i
afton mycket folk. Härefter gjorde jag min vanliga vandring upp till
_Ghorijeh_, satt en stund vid _Muajads_ moské ock hörde på _zikr_, som
i afton ej behagade mig särdeles. Den var i en helt egen och ovanlig
karaktär med långa pauser i kören, som stund efter annan blott föll in
med ett långt hojtande. Vid hemkomsten stannade jag i vårt café samt
hörde på en _muhaddit_, tills shekh _'Ali_ gick förbi och stannade
äfven en stund här.
Sept. 27.