Han kom ut. Emanuel, som var åtta år, stod i dörren. Hans ögon lyste av
tusen nyfikna frågor.
--Är det sant, sade han, att hon är oppnäst?
--Ja, sade fadern, det är sant!
* * * * *
Han låg vaken och tänkte. Så sprang han plötsligt upp ur sängen och in till
Emanuel.
--Jag ville bara veta, sade han, om du hade något emot, att hon var
oppnäst.
--Nej, för all del, svarade Emanuel, som alltid varit så viktig, för mej
får det vara hur som helst med den näsan, jag tyckte bara att det var så
skojigt.
Det gamla daluret slog 12 korta snabba slag. Därute stod vinternatten mörk
och tung. Men ingen katt jamade, ty man var ännu bara i februari.
[Bild]