"Ske så!" Så svarade Nala och gaf dem sitt löfte då;
Med händren mot pannan höjda[19] han frågte med vördnad se'n:
"Hvem ären J? Till hvilken sändes som härold jag?
Hvad skall jag göra för Eder? Låten mig veta det!"
Så talade Nala; honom svarade Maghavàn:
"Gudar vi äro, och komne för Damayantis skull.
Jag är Indra och denne är Agni, och här du ser
Varuna, vattnets herre, och Yama, som bringar död.[20]
Förkunna du Damayanti vår ankomst, sägande så: 5
Verldsbeskyddarne nalkas; skåda dig önska de;
Sakra,[21] Varuna, Agni, Yama begära dig.
Till gemål du nu välje en ibland Gudarne."
Så talade Sakra, Nala svarade vördnadsfullt:
"Sänden ej mig, o Gudar; jag kommit i samma värf,
Hur kan väl en man för en annan tala ett sådant ord
Till den, den sjelf han älskar? O, skonen, o Gudar, mig!"
Gudarne sade:
"Ske så! så nyss du gaf oss ditt löfte, o Naischadha;[22]
Hvi skulle ditt ord du svika? Gå Naischadha, gå, dröj ej!"
Men Nala, så tilltalad af Gudarne, sade än: 10
"Borgen är strängt bevakad, hur kan jag väl komma in?"
"In skall du komma," så sade Sakra till Nala; han
"Välan" blott svarade sorgsen och till Damayanti gick.
Han såg Vidarbha-dottren i tärnornas skara der,
Strålande, den ädla, af skönhet och ljuft behag,
Finlemmad och smärt om midjan, skönögd, i sin ungdoms glans,
Som manande ut till täflan den strålande månen sjelf
Högt flammade hans kärlek, då han så den ljufliga såg,
Men, för att sitt löfte fylla, dock qväfde sin känsla han.
Men alla de ädla tärnor, betagna af Nalas glans, 15
Der sprungo från sina säten, förvirrade, häpna upp,
Och prisade hans skönhet med undran och välbehag.
Ej ord de hade, men tänkte tyst i sitt hjerta så:
"O, se den ädles skönhet! Hvad glans! Hvad värdighet!
Hvem är han? En Gud, en Yakscha,[23] en gäst ifrån Indras verld?"
Men tala till honom kunde de sköna tärnorna ej,
Förlägna och slagna af hans skönhet, de ljufliga.
Dock slutligt Damayanti, med ljufveligt leende,
Till Nala, leende äfven, sade betagen så:
"Hvem är, o herrlige, du, som störer mitt hjertas frid? 20
Hit som en Gud har du nalkats. Jag längtar att känna dig.
Huru har hit du kommit? Hur har du ej blifvit sedd?
Väl är dock min borg bevakad, och strängt är min faders bud." --
Så frågad af Damayanti, svarade Nala så:
"Nala är jag, och kommer som Gudarnes härold hit:
Sakra, Varuna, Agni, Yama begära dig,
Men till gemål du nu välje, herrfiga, bland dem en.
Och deras allmakt gjorde att osedd jag nalkats dig,
Att ingen såg mig komma, att ingen mig hindrade.
För detta värf af de höga Gudarne sändes jag. -- 25
Se'n detta du hört, o sköna, så gör, hvad dig synes godt."