Men hon, med vördnadsbugning för Gudarne, sade så:
"Tag till din gemål, o Konung, mig efter öflig sed! --
Hvad önskar du mer? Mig sjelf och allt hvad jag äger, jag
Lemnar åt dig, min herre. Tag till din maka mig!
Svanarnes ord, o Konung, tära mitt hjerta städs,
Och blott för din skull jag låtit Furstarne samlas här. --
Om du min kärlek förskjuter, du, som min stolthet är,
Jag tager min tillflykt till vatten, till snöre, till eld,
till gift."
Så talte Damayanti, och Nala svarade nu: 5
"Då Gudar din ynnest söka, hvi väljer en dödlig du?
Ej stoftet från deras fötter liknar i värde jag,
De ädles, som verlden skapat; vänd du din håg till dem!
-- Mot döden hastar en dödlig, som Gudarne gör emot --
Skona mig derför, hulda, och välj bland Gudarne en.
Njut af de glänsande drägter, de himmelska kransars doft,
De herrliga smycken, se'n du fått till gemål en Gud --
Hutàsa,[24] Gudarnes Herre, som skapat har verlden all
Och skall förtära den åter -- hvem valde väl honom ej?
Och Yama, som med sin glafven här alla varelser styr
Och tvingar att vörda det rätta -- hvem valde väl honom ej? 10
Den mäktige Indra, som kufvar de onda Daemoners här,[25]
Den rättrådige, ädle -- hvem valde väl honom ej?
Välan, välj utan tvekan bland Verldsbeherrskarne nu
Dig en gemål, och följ det råd, som en vän dig ger!"
Så talte han, Damayanti svarade långsamt nu,
Med ögon fyllda af tårar, manade fram af sorg:
"Min vördnad ödmjukt jag egnar alla Gudar, o Kung!
Men dig till gemål jag väljer. Det heligt bedyrar jag."
Hon darrade upprörd; Nala sade till henne då: 15
"Då hit som härold jag kommit och gifvit åt Gudarne
Mitt löfte, min egen fördel hur kan jag väl söka då?
Kommen för andra, egen sak jag ej drifva kan.
Så är min plikt. -- Men får jag än drifva min egen sak,
Ej mindre öppet jag handlar -- Så vare vårt handlingssätt!"
Då sade Damayanti med klarnande leende
Till Nala, tvekande, dessa af tårar brutna ord:
"O Konung, ett medel ser jag, som säkert till målet för,
Och dervid, o ädle Furste, du frias från hvarje skuld.
Må du, må Gudarne äfven alla, med Indra främst, 20
Dit komma tillstädes, der jag fritt väljer mig en gemål.
Då skall jag inför de höga Gudarne välja dig,
Ädle Konung, och ingen skuld faller dig till last."
Men Nala, sedan han detta af Vidarbha-jungfrun hört,
Gick han tillbaka till stället, der Gudarne voro än.
Och då de honom sågo nalkas, de sporde nu
Otåligt honom alla om allt, huru allt gått till:
"Har Damayanti du skådat, den ljufveligt leende?
Hvad bådar hon oss, o Konung? Skynda, förtälj oss allt!" --
Nala sade:
"Af eder sänd jag trädde i Konunga-dottrens borg, 25
Hvars höga port var bevakad af åldrige, trogne män.
Men dock, då in jag trädde, genom er gudamakt
Ej man, blott Konunga-dottren, den ädla, bemärkte mig.
Och hennes väninnor såg jag, och de sågo mig jemväl,
Och häpna de blefvo alla, o Furstar bland Gudarne!
Fast er, o Gudar, jag sökte skildra för henne der,
Bedårad den hulda valde dock, framför eder, mig.
Den oförståndiga sade: 'Må Gudarne, jemte dig,
Dit komma tillstädes, der jag fritt väljer mig en gemål,
Då skall inför dem jag välja, ädle Naischada, dig, 30
Och så, o mäktige Furste, du frias från hvarje skuld.'
Så har jag sanningsenligt nu eder berättat allt,
Men eder vilja, o Gudar, besluter hvad blifva skall."