Mången affär, som länge arbetat med framgång under kompaniskap,
förändras till bolag, aktierna erbjudas till salu, och lärda herrar,
menlöst okunniga i affärer, och, stundom, spekulativt anlagda kvinnor
samt--jag är ledsen att tala om det--ofta präster och artister äro
förledda att köpa. Allmänheten köper affären, men de skulle hafva köpt
mannen eller männen, som skötte affären.
Kommer ni ihåg historien om Travers? En vän bad Travers komma in och
titta på en hund, som han tänkte köpa för att ränsa sitt
konservatorium från råttor. Just som hundsäljaren skulle visa honom,
hur utmärkt hunden gjorde slut på odjuren, kom en stor, väldig gammal
råtta jagande hunden framför sig. Travers vän frågade honom:
--Hvad skulle du göra?
--Kö-kö-köpa råttan, svarade Travers.
Allmänheten köper ofta den oriktiga saken.
Det skulle vara ett förträffligt studium för er att ofta läsa de olika
bolagsaffärernas fondnoteringar. Ni skall finna förteckningen i några
tidningar. Lägg nu märke till aktiernas parivärde och det pris, för
hvilket ni kan köpa dem. Det kan invändas att detta parivärde är
fingeradt kapital, det är endast i ganska få fall det är så; i
fabriksaffärer i synnerhet, tror jag, att motsatsen är regel.
Kapitalet representerar icke helt och hållet egendomens värde.
Men det finns många bolag, hvilka icke äro bolag, och många exempel på
kompaniskap, förändrade till bolag, där affären i själfva verket
fortfar som kompaniskap. Om vi jämföra sådana institutioner med de
stora bolagen, hvilkas ägare äro här och där och öfverallt, så finna
vi en anmärkningsvärd olikhet. Tag till exempel världens stora
ångbåtslinjer. De ibland er, som läsa, känna nog till att de flesta af
dessa lämna ingen utdelning åt aktieägarna. Några af de största
bolagens aktier ha sålts för halfva, till och med för tredjedelen af
värdet. Dessa äro bolag helt enkelt, men om vi se på andra linjer på
samma haf, som skötas af ägare, och för hvilka vanligen en stor
affärsman, som är djupt intresserad, står i spetsen, så skola vi
finna, att de hvarje år lämna stor utdelning och öka reservfonden med
betydliga summor. Det är skillnaden mellan individualism och
kommunism, tilllämpad på business, och mellan ägarna, hvilka sköta sin
egen affär som kompanjoner, och ett bolag med tusen olika ägare,
okunniga om affärer.
Denna motsats kan man finna inom hvarje affärsgren, i handel,
yrkesutöfning, i finanslifvet och i kommunikationen till lands och
vatten. Det är på samma sätt med banker. Många bankinrättningar ägas
verkligen af några få affärsmän. Dessa blifva snart de ledande, och
deras aktier stå alltid högt, i synnerhet om bankens direktör är den
störste ägaren, såsom fallet är i de mest framstående bankaffärerna. I
sådana delägarskapsbolag finnas alla tillfällen för den blifvande
affärsmannen att blifva ägare, det vill säga delägare, ty de som leda
sådana företag söka ständigt efter duglighet.
Var icke alltför kinkiga--tag emot hvad goda makter erbjuda. Börja,
om ni nödvändigt vill, i ett bolag, men håll alltid blicken fästad på
utsikten till en egen affär. Kom ihåg att hvarje företag kan lyckas,
därför att det fyller ett särskildt behof hos allmänheten; det utför
en nödvändig syssla, antingen det producerar en artikel, säljer den,
eller vårdar och förvaltar kapitalet.
Det finns intet slag af »business», där icke framgång kan ernås.