HAR VÅR TIDS UNGE MAN NÅGRA UTSIKTER?

Det ofvannämnda förhållandet inom affärslifvet har framkallat en ofta

upprepad klagan, som jag dock hoppas saknar grund. Den unge praktiske

mannen säger till sig själf: »Det är icke längre möjligt för vår klass

att utan kapital höja sig öfver en löntagares ställning. Det finnes

ett lejon på stigen, som leder till oberoende befattningar och

delägareskap, och detta lejon är jätteetablissemangen, som obevekligt

hindra vår framgång». Mannen, som ägnar sig åt jordbruk, har intet att

frukta af kapitalet. Med en liten summa, som han utan stor svårighet

kan sammanspara eller låna, börjar han odla jorden, utan besvärlig

konkurrens, enär hans medtäflare äro alla i samma ställning. Det

ställer sig naturligtvis svårare för en yrkesidkare att etablera en ny

affär eller vinna delägareskap i en redan existerande, än det är för

den unge farmnaren, men svårigheterna äro icke oöfverstigliga eller

större än förr. De äro icke sådana att de kunna förkväfva

ärelystnaden; och det är värdt att taga med i räkningen, att om täflan

inom industrien och affärsvärlden är hårdare, så är priset så oändligt

mycket större.

Innan vi sysselsätta oss med yrkesidkarens framtidsutsikter i den

industriella eller bokhållarens i den merkantila och finansiella

världen, så låt mig få visa att inga andra klasser än dessa båda ha

haft mycket att göra med etablerandet af de bäst kända fabriker,

affärshus och finansiella institutioner, som vi i dag äga i Förenta

staterna. Jag börjar med yrkesutbildade handtverkare och väljer de

bäst kända industrietablissemangen i hvarje fack; Baldwin Works för

lokomotiv, Sellers & C:o, Bement & Dougherty för mekaniska verktyg;

Disston's Works för sågar; Dobsons och Thomas Dolans fabriker i

Filadelfia och Garys i Baltimore för textiltillverkning; Fairbanks för

vågar; Studebakers för vagnar; Pullman i Chicago, Allison i

Filadelfia, vagnar; Washburn & Moen och Cleveland Rolling Mills för

ståltråd etc., Bartletts järngjuteri i Baltimore; Sloanes--äfven

Higgins--mattor; Westiughouse, elektriska apparater; Peter Henderson

& C:o och Landreth & C:o, fröaffär; Harper Brothers, bokförläggare;

Babbits, »Babbitt's metall»; Otis Works, Cleveland, ångpannor;

Remington Works and Colt's Works, skjutvapen; Singer Company, Howe och

Grover, symaskiner; Mc Cormick Works i Chicago, Balls i Canton och

Walter A. Woods, jordbruksredskap; skeppsbyggeri, Roach, Cramnp och

Neafie för Atlanten; Scott för Stilla hafvet; Pankhurst, Wheeler,

Kirby, Mc Dugall, Craig, Coffinberry och Wallace, hufvudmännen för

skeppsbyggeribolagen för våra stora insjöar; Burdens, hästskor;

Atterbury Works, glas; Groetsingers, garfveri; Ames Works, skyfflar;

Steinway, Chickering och Knabe, pianofabrik.

Hvartenda af dessa stora affärsföretag grundades och sköttes af

yrkesmässigt utbildade män, som börjat från början. Listan kunde bli

mycket längre, om vi räknade äfven dem, som skapats af personer,

hvilka började sin bana som springpojkar eller kontorister. Edison,

till exempel, var telegraftjänsteman, Corliss, innehafvare af Corliss'

maskinfabrik; Cheney, »Cheneysilke» Roebling, ståltråd; Spreckels,

sockerraffinaderi--alla dessa och ännu många flera arbetets

härförare--voro fattiga gossar med naturlig begåfning, för hvilka en

regelbunden yrkesutbildning knappt är behöflig.

På det merkantila och finansiella området intager den fattige

kontoristen samma plats, som den fackbildade yrkesmannen på det

industriella. Claflins, Jaffrays, Sloans, Lords, Taylors, Phelps,

Dodges, Jordan & Marshs jätteaffär i Boston, Fields i Chicago; Barrs i

St. Louis; Wanamaker i Filadelfia; Meldrum & Anderson i Buffalo;

Newcomb, Endicott & C:o i Detroit; Taylor i Cleveland; Daniels &

Fishers i Denver; Home och Campbell & Dick i Pittsburg--alla dessa

hafva, så långt »mina forskningar nått, samma historia att förtälja.

Wanamaker, Claflin, Jordan, Lord, Field, Barr och de öfriga ha varit

fattiga springpojkar, och Phelps och Dodges voro båda två fattiga

kontorister.

Inom bank- och finansvärlden är det ett kändt förhållande, att våra

Stanfords, Rockefellers, Goulds, Sages, Fields, Dillons, Seligmamms,

Wilsons och Huntingtons stigit fram ur de djupa leden. Millionärerna

startade som fattiga gossar, tränade i den strängaste, men nyttigaste

af alla skolor--fattigdomen.

Arbetets Herravälde · 第 6 / 36 题