_Sakarias Topelius_ (född 1818, professor i Hälsingfors), Finlands
störste författare näst Runeberg. Uttryck för en varm känsla äro hans
dikter i samlingarna _Ljungblommor_, _Nya blad_ och _Ljung_, vilka bl.
a. innehålla de vackra sångerna _Vintergatan_, _Min moder_, _En liten
pilt_. Flera av hans visor (_Björkens visa_, _Vid Roines strand_ m. fl.)
ha blivit tonsatta och sjungas allmänt. Som dramatiker har Topelius
gjort sig känd genom bl. a. det historiska skådespelet _Regina von
Emmeritz_. Sin största betydelse har Topelius emellertid som berättare,
och under sin mer än femtioåriga författarbana utgav han en mängd
romaner, noveller, berättelser och sagor, vilka förskaffade honom ett
stort antal beundrande vänner på ömse sidor om Bottenhavet. I de högt
skattade romancyklerna _Stjärnornas kungabarn_ och _Fältskärns
berättelser_ samt den ypperliga berättelsen _Hertiginnan av Finland_,
vilken av många anses som Topelius' förnämsta värk, har han givit
romantiserade skildringar av händelser från storhets- och frihetstiden,
och fantasi- och värklighetsskildring smälta i dem samman i innerlig
förening. Genom sina åtta böcker _Läsning för barn_, vilka innehålla
berättelser, sagor, visor och små skådespel, har Topelius vunnit
barnavärldens beundran, liksom han genom de många romanerna och
novellerna erövrat ungdomens hjärtan. Under sina sista år mottog den
åldrige skalden många förtroliga brev från finska och svenska barn,
vilka ville med egna ord framföra sitt tack till honom för allt vad han
under sin långa levnad givit dem. Han avled på sin villa Björkudden
utanför Hälsingfors 1898.
* * * * *
[Illustration: Anders Fryxell.]
_Anders Fryxell_ (född 1795, kyrkoherde i Värmland), Sverges mest läste
och näst Geijer mest berömde hävdatecknare, utgav i fyrtiosex delar
_Berättelser ur svenska historien_, i vilka han redogör för
fosterlandets öden till år 1772. Fryxell utgav sin historia »till
ungdomens tjänst», och i synnerhet värkets sex första delar ha blivit en
mycket omtyckt ungdomsläsning. De efterföljande äro utförligare, och i
dem framlägger han flera nya åsikter, vilka åstadkommo livliga
meningsutbyten. Ända till sin död (1881) fortsatte han sitt historiska
författarskap, och då hade mer än femtio år förflutit, sedan första
delen av hans historia utkom.
* * * * *
[Illustration: L. J. Hierta.]
Bland vårt lands många framstående tidningsmän intages främsta platsen
av
_Lars Johan Hierta_, grundläggaren av Sverges politiska press. Han var
född 1801 och inträdde efter avslutade studier på ämbetsmannabanan, som
han dock snart lämnade. Tillsammans med Crusenstolpe utgav han därefter
en riksdagstidning, och ett par år senare utkom i december 1830 under
Hiertas ledning _Aftonbladets_ första nummer. I sin tidning förde Hierta
en skarp strid med Karl Johan och regeringen, och följden blev, att hans
blad indrogs flera gånger, men det utkom alltid omedelbart efter
indragningen under ett något förändrat namn. I Aftonbladets redaktion
medvärkade en stor del av 1830-1840-talets mera framstående författare.
Hierta kvarstod som tidningens utgivare till år 1851 men var värksam på
flera andra områden till sin död 1872.
* * * * *