=Catharine=.
=Laura= (lå̱´ra), Laura, _Lat._, lager.
=Lavinia= (lavīn´ia), Lavinia, _Lat._, af _lavare_, tvätta.
=Letitia=, =Lettice= (litisj´ia, lätt´is), Letitia, _Lat._, glädje.
=Lilly= (lill´i), Lilia, _Lat._, lilja.
=Louisa=, =Louise= (lûīṡ´a, lûīṡ´), Lovisa, _Fornt._, ryktbar i strid.
=Lucretia= (lûkrī´sjia), Lukretia, _Lat._, vinst, (andra: ljus).
=Lucy=, =Lucia= (lû´si), Lucia, _Lat._, ljus.
=Lydia= (lidd´ia), Lydia, _Gr._, lydisk (från Lydien).
=Mabel= (mē´b·l), intet motsv., _Lat._, älskvärd.
=Madeline= (mad´ilejn), Magdalena, Malin, Malla, _Heb._, från staden
Magdala.
=Margaret= (mār´garit, mār´grit), Margaret, Märta, Greta, _Gr._, perla.
=Maria= (marej´a), Maria, Mia, Maja, _Arab._, tredska.
=Marion= (mār´ion), intet motsv., se föreg.
=Martha= (mār´þa), Marta, _Kald._, husbonde.
=Mary= (mē´ri), Maria, se =Maria=.
=Matilda= (matil´da), Matilda, Tilda, Milda }
Maud (må̱d), förk. af Matilda ell. Magdalena. } _Fornt._, hjeltinna.
=May= (mē), af månaden Maj.
=Miranda= (miran´da), Miranda, _Lat._, beundransvärd.
=Miriam= (mir´iam), samma som Maria, se =Maria=.
=Nora= (nå̱´ra), Nora, Eleonora, _Gr._, solens gåfva.
=Olive=, Olivia (åll´iv, åliv´ia), Olivia, _Lat._, oliv.
=Patience= (pē´sjäns), Patientia, _Lat._, tålamod.
=Phebe=, =Phoebe= (fī´be), _Gr._, skinande, ljus.
=Phyllis= (fill´is), _Gr._, grönskande.
=Priscilla= (prissill´a), Priskilla, _Lat._, åldrig.
=Rachel= (rē´tj·l), Rakel, _Heb._, en tacka.
=Rebecca= (ribäck´a), Rebecka, _Heb._, snara.
=Rhoda= (rå̱´da), _Gr._, ros.
=Rosa=, =Rose= (rå̱´ṡa, rå̱ṡ), Rosa, _Lat._, ros.
=Rosalie= (rå̱ṡ´ali), Rosalie, _Fr._, liten ros.
=Rosamond= (rå̱ṡ´am·nd), Rosamunda, _Fornt._, rosenmun.
=Ruth= (rûþ), Rut, _Heb._, väninna.
=Salome= (salå̱´mi), Salome, _Heb._, fridfull.
=Sarah=, =Sara= (sē´ra), _Heb._, herskarinna.
=Selina= (silej´na), Selina, _Gr._, persilja.
=Sophia= (såfej´a), Sofia, _Gr._, visdom.
=Susan= (sû´ṡ·n), Susanna, Susen, }
=Susanna= (sûṡan´na), Susanna, } _Heb._, lilja.
=Theodora= (þiådå̱r´a), Teodora, _Gr._, gåfva af Gud.
=Theodosia= (þiådå̱´sja), Teodosia, _Gr._, gåfva af Gud.
=Ursula= (ör´sjûla), Ursula, _Lat._, liten björnhona.
=Viola=, =Violet= (vej´åla, vej´ålätt), Viola, _Lat._, viol.
=Virginia= (v·rdjīn´ia), Virginia, _Lat._, jungfrulig, ren.
=Wilhelmina= (°ilhälmi´na), Vilhelmina, _Fornt._, gyllene hjelm.
=Winifred= (°inn´ifräd), Vinfrida, _Angl. Sax._, fredsälskande.
[Illustration: Bondgumma från Skåne.]
[Illustration: Svensk Bondkvinna med sitt Barn.
Grupp på nya Stadshusets torn i Philadelphia, Pa.]
DE OLIKA FÖRENTA STATERNAS
VALSPRÅK OCH BINAMN
SAMT
DERAS INVÅNARES ÖKNAMN.
DE OLIKA FÖRENTA STATERNAS SAMT DERAS INVÅNARES VALSPRÅK OCH BINAMN.[3]
Namn.
Valspråk.
Statens binamn.
Folkets öknamn.
=Alabama=
“Here we rest.” (Här hvila vi.)
Land of Flowers. (Blomsterlandet.)
Lizards. (Ödlor.)[4]
=Arkansas=
_Regnant populi_, “The people rule.” (Folket styr.)
Bear State. (Björn-staten.)
Bears. (Björnar.) Toothpickers. (Tandpetare.)
=California=
_Eureka_, “I have found it.” (Jag har funnit det.)
Golden State. (Den gyllene staten.)
Gold hunters. (Guldjägare.)
=Colorado=
_Nil sine numine_, “There is nothing without a providence.” (Det är
intet utan en försyn.)
Centennial State. (Hundraårs-staten.)
Rovers. (Kringströfvare.) Centennials.
=Connecticut=
_Qui transtulit sustinet_, “He who transplanted still sustains.” (Den
som omplanterade, uppehåller.)
Nutmeg state. (Muskott-staten.) Land of Steady Habits. (Landet med
stadgade vanor.)
Wooden Nutmegs. (Trämuskott.)
=Delaware=
“Independence and Liberty.” (Oberoende och frihet.)
Blue Hen State. (Blåhön-staten.) Diamond State. (Diamant-staten.)
Muskrats. (Myskråttor.) Blue-Hen Chickens. (Blåhönskycklingar.)
=Florida=
“In God is our trust.” (I Gud vår tillit.)
Gulf State. (Golf-staten.) Peninsula State. (Halfö-staten.)
Fly-up-the-Creeks. (De som fly uppför bäckdalarne.)
=Georgia=
“Wisdom, Justice and Moderation.” (Vishet, rättvisa och måtta.)
Cracker State. (Knäppar-staten.)
Buzzards. (Ormvråkar; Hönshökar.) Crackers. (Knäppare.)
=Illinois=
“State Sovereignty, National Union.” (Statens härskaremagt, nationel
förening.)
Sucker State. (Sugare-staten.) Prairie State. (Präri-staten.)
Suckers.
=Indiana=
(Intet valspråk.)
Hoosier State. Hoosierdom.
Hoosiers. (_Hoosier_ betecknar, enl. någras tolkning, en man af
stor fysisk styrka.)
=Iowa=
“Our liberties we prize and our rights we will maintain.” (Vår frihet
sätta vi värde på och våra rättigheter skola vi uppehålla.)
Hawkeye State. (Skarpöge-staten.)
Hawkeyes. (De skarpsynte.)
=Kansas=
_Ad astra per aspera_, “To the stars through difficulties.” (Genom
svårigheter mot stjernorna.)
Garden of the West. (Vesterns trädgård.)
Jayhawkers. (Kan knappast öfversättas. _Jay_ bet. _Nötskrika_ och
_Hawker_ är en person, som går omkring och säljer varor från hus
till hus.)
=Kentucky=
“United we stand, divided we fall.” (Förenade stå vi, söndrade falla
vi.)
Blue Grass State. (Blågräs-staten.)
Corn Crackers. (Majsknäppare.)
=Louisiana=
“Union and Confidence.” (Förening och förtroende.)
Creole State. (Kreol-staten.)
Pelicans. (Pelikaner.)
=Maine=
_Dirigo_, “I lead.” (Jag visar vägen.)
Pine Tree State. (Barrträds-staten.)
Foxes. (Räfvar.) Down Easters. (Nedre-östboar.)
=Maryland=
_Crescite et multiplicamini_, “Increase and multiply.” (Växen och
mångfaldigens.)
Old Line State. (Gamla linie-staten.)
Craw Thumpers. (_Craw_ bet. kråka och _Thumper_ den som slår
eller faller med ett doft ljud.)
=Massachusetts=
_Ense petit placidam sub libertate quietem_, “With the sword she
seeks quiet peace under liberty.” (Med svärdet söker hon lugn fred
under friheten.)
Old Bay State. (Gamla vik-staten.)
Bay staters. (Invånare i Vik-staten.)
=Michigan=
_Si quæris peninsulam amænam circumspice_, “If thou seekest a
beautiful peninsula, behold it here.” (Om du söker en skön halfö, så
se den här.)
Wolverine State. (Järf-staten.)
Wolverines. (Järfvar.)
=Minnesota=
_L’Etoile du nord_, “The Star of the North.” (Nordens stjerna.)
Gopher State. (_Gopher_ är ett djur, som gräfver gångar i jorden.)
Gophers.
=Mississippi=
(Intet valspråk.)
Bayou State. (Lagun-staten.) Mudcat State. (Dykatt-staten.)
Tadpoles. (Grodungar.) Mudcats. (Dy-katter, ett slags fisk.)
=Missouri=
_Salus populi suprema lex est_, “The welfare of the people is the
highest law.” (Folkets välfärd är högsta lag.)
Bullion State. (_Bullion_ bet. omyntadt guld eller silfver.) Iron
State. (Jern staten.)
Bullions. (Se vidstående förklaring.)
=Montana=
…
…
…
=Nebraska=
“Equality before the law.” (Jemlikhet inför lagen.)
Black-Water State. (Svart vatten-staten.)
Bug Eaters. (Insekt-ätare.)
=Nevada=
_Volens et potens_, “Willing and able.” (Villig och kraftig.)
Silver State. (Silfver-staten.)
Sage Hens. (_Sage hen_ bet. en fogelart af hönsfamiljen,
Salviehöna.)
=New Hampshire=
(Intet valspråk.)
Granite State. (Granit-staten.)
White Mountain Boys. (Hvita bergens gossar.) Granite Boys.
(Granit-gossar.)
=New Jersey=
(Intet valspråk.)
…
Clam Catchers. (Musslefångare; _clam_ är en ätlig mussla.)
=New York=
_Excelsior_, “Still higher.” (Ännu högre.)
Empire State. (Kejsar-staten.)
Knickerbockers. (Detta ord bet. knäbyxor; det är också namnet på
en framstående slägt.)
=North Carolina=
(Intet valspråk.)
Old North State. (Gamla nord-staten.) Turpentine State
(Terpentin-staten.)
Tar Heels. (Tjär-hälar.) Tuckoes.
=North Dakota=
…
…
…
=Ohio=
_Imperium in imperio_, “A government within a government.” (En
regering inom regeringen.)
Buckeye State. (Buckeye är en art hästkastanje, som växer i de
vestra staterna.)
Buckeyes.
=Oregon=
_Alis volat propriis_, “She flies on her own wings.” (Hon flyger med
egna vingar.)
…
Webfeet. (Simfötter.)
=Pennsylvania=
“Virtue, Liberty, Independence.” (Dygd, frihet, oberoende.)
Keystone State. (Slutstens staten.)
Leatherheads. (Läderhufvuden.)
=Rhode Island=
“Hope.” (Hopp.)
Little Rhody. (Af namnet.)
Gun Flints. (Bössflintor.)
=South Carolina=
_Animis opibusque parati_, “Prepared in mind and resources.” (Med
beredda sinnen och krafter.)
Palmetto State. (Palm-staten; Palmetto är en palmart, som
förekommer i de södra staterna.)
Weasels. (Veslor.)
=South Dakota=
…
…
…
=Tennessee=
“Agriculture, Commerce.” (Åkerbruk, handel.)
…
…
=Texas=
(Intet valspråk.)
Lone Star State. (Den ensamma stjernans stat.)
Beef-heads. (Kött-hufvuden.)
=Vermont=
“Freedom and Unity.” (Frihet och enhet.)
Green Mountain State. (Gröna bergens stat.)
Green Mountain Boys. (Gröna bergens gossar.)
=Virginia=
_Sic semper tyrannis_, “Ever so to tyrants.” (Alltid så åt
tyrannerna.)
Old Dominion. (Gamla området.)
Beagles. (Harhundar.)
=Washington=
…
…
…
=West Virginia=
_Montani semper liberi_, “Mountaineers are always freemen.”
(Bergsboarne äro alltid frie.)
Loyal Highlands. (De laglydiga högländerna.)
…
=Wisconsin=
“Forward.” (Framåt.)
Badger State. (Gräfsvins-staten.)
Badgers. (Gräfsvin.)
[3] Åtskilliga af dessa valspråk och binamn äro mycket svåra,
ja, nästan omöjliga, att återgifva på svenska. Vi hafva dock här gifvit
en ordagrann öfversättning för att låta våra läsare, som icke hafva det
förut, få åtminstone en föreställning om betydelsen af dessa valspråk
och namn.
[4] Man bör komma i håg att dessa öknamn brukas i skämtsam
betydelse, utan all ond afsigt.
[Illustration: “Den förlorade sonen” från M. Peynots staty.]
FÖRTECKNING
ÖFVER
EGENDOMLIGA AMERIKANSKA ORD
OCH UTTRYCK
SAMT
S. K. “SLANG”-UTTRYCK JEMTE DERAS BETYDELSE
PÅ SVENSKA.
AMERIKANSKA ORD OCH UTTRYCK.
Ehuru det språk, som talas i Amerika är det engelska språket, så
har dock en mängd originella och betecknande amerikanska ord och
fraser uppstått, af hvilka de flesta måste läras särskildt för att af
utländingar begripas. I de allra flesta ordböcker återfinnas de icke.
Åtskilliga af dessa, som äro egendomliga endast för vissa trakter eller
utgöra, hvad man skulle kunna kalla, provinsialismer hafva här icke
blifvit upptagna; nedanstående förteckning innehåller endast sådana,
som erhållit vidsträcktare spridning och allmännare användning.
=Aboard= (ombord). Den användning den nautiska termen _aboard_ erhållit
i Förenta Staterna, äfven då det är fråga om förhållanden på land,
är ganska egendomlig. Personer, som färdas på jern- eller spårvägar
uppmanas att “_go aboard the cars_” (gå ombord på vagnarne), och
konduktören utropar, när alla äro uppe: “_All aboard_” (Alla ombord!)
=Baggage-car= (engl. Luggage-van, sv. Packvagn). På amerikanska
jernvägar användes det första, på engelska det andra af dessa uttryck.
Likaså kallar amerikanaren “baggage” (packning), hvad som engelsmannen
kallar “luggage.” _Se Freight._
=Barking up the Wrong Tree= (egentl. att göra ståndskall vid orätt
träd.) _Se Tree._
=Bartender= (engl. Barmaid, sv. kypare, uppasserska.) Under
det i England personer, som passa upp på källare och andra
förfriskningsställen, i allmänhet äro kvinnor och benämnas “barmaids,”
intagas dylika platser i Förenta Staterna af män, hvilka kallas
“bartenders.”
=Bayou= (uttalas: bajû´). Ett uttryck, som leder sitt ursprung från de
tidigare franska nybyggarne, och som betecknar dessa inlands laguner,
så vanliga på stränderna af de vattendrag, som flyta till Mexikanska
viken.
=Bee= (Bī). Den betydelse, som detta ord erhållit i Förenta Staterna,
är helt och hållet betecknande för dem. Den tidige nybyggaren byggde
vanligen sin stockkoja (_log cabin_) utan någon hjelp, men då han
företog sig att bygga ett ordentligt hus, stälde han till en _raising_,
såsom uppresandet af virket kallades. Alla grannarne lemnade då sitt
biträde, och detta kallades “_a building-bee_” eller “_a raising-bee_.”
På samma sätt finna vi uttrycken “_chopping-bee_” (hvilket på sv.
skulle kunna återgifvas med “vedhuggningskalas”), “_husking-bee_”
(majsrensningskalas) o. s. v.
=Bee-line=. Bijägaren har riktat engelska språket med frasen “_to
strike a bee-line_.” Ett energiskt bemödande eller hastigt, direkt
lopp mot ett visst mål kallas “_to make a bee-line_” för detta mål.
=Blaze, Blazing=. I Virginia voro förläningar af regeringen vanligen
“_blazed out_,” eller “_blazoned_” (utmärkta) genom att hugga några
märken i barken af ett träd. Ordet, som är af franskt ursprung (från
det franska _blason_) har öfvergått till en amerikanism; en nykomling
“_blazes out_” (utmärker) sin företrädesrätt på trädstammar eller dödar
(_deadens_) ett träd för samma ändamål genom att i barken hugga en ring
rundt omkring detsamma (_by ringing it_), så att saften hindras från
att uppstiga (jmf. det sv. “bleka” ell. “blecka” träden).
=Blizzard=. Ett modernt amerikanskt ord, som antagligen är mer eller
mindre ljudhärmande (onomatopoiätiskt). Ord, som erinra om detta, äro
_blow_, _blast_, _blister_, _bluster_. Det franska _blesser_ (såra)
har också blifvit föreslaget såsom ursprungsord, men det gifves föga
skäl för att antaga ett franskt ursprung. Såsom betecknande en rasande
snöstorm blef ordet allmänt användt i amerikanska tidningar under den
stränga vintern 1880-1881; och i enstaka fall förekom ordet tidigare
med samma betydelse.
=Blue Envelope= (blått kuvert). Några af de stora amerikanska
jernvägarne använda olika färgade kuvert för olika grenar af sina
affärer. Vid några af dessa brukas ett blått kuvert för att lemna
underrättelse om afsked. Häraf härleder sig frasen “_to get the blue
envelope_,” som sålunda betyder förlust af en anställning. Ett gult
kuvert brukas äfven understundom.
=Bogus= (Counterfeit, Fraudulent; sv. falsk, efterapad). Den
sannolikaste förklaringen af detta mycket vanliga uttryck är, att
namnet Borghese, som en på sin tid ovanligt framgångsrik svindlare
antagit, under tidernas lopp icke endast förvreds till _Bogus_,
utan slutligen kom att beteckna allt, som var falskt och svekfullt.
Uttrycket spreds hastigt öfver hela unionen och är nu en af de
allmännaste amerikanismer.
=Bonanza.= En spansk term, som betyder det samma som _Placer_ (se
detta). Det är en sjöfartsterm och betecknar vackert väder till sjös.
Om läsaren vill slå upp i en engelsk bibel Matt. 8: 26, så skall han
finna, att sedan Frälsaren näpst vädret och hafvet “_there was a great
calm_.” Och om man uppsöker samma ställe i en spansk öfversättning, så
finnar man samma fras återgifven med “_una grande bonanza_.” Det är
lätt att förstå, huru ordet erhöll sin figurliga betydelse och kom att
beteckna ett lyckligt lugn och ett godt hopp efter ett ansträngande
sökande.
=Boss= (Master, Employer, Leader; sv. Förman, Bas). Ordet “boss”
härledes af det holländska _baas_. Från början användt i sin
ursprungliga betydelse af herre eller uppsyningsman, blef det senare
brukligt att tala om en “_boss tailor_” eller en “_boss carpenter_”
utmärkande en handtverkare, som använde flera personer såsom arbetare.
Snart erhöll ordet vidsträckt popularitet. Det har också öfvergått till
ett verb, och “_to boss a job_” är ett vanligt uttryck för att åtaga
sig ett arbete. Ordet har äfven öfvergått i politiken. Hufvudmannen
för ett parti, ledaren af en intrig, upphofsmannen till en motion i
kongressen kallas hvar och en “_the boss_.” Uttrycket är nu i bruk
från St. Lawrence viken till Mexikanske golfen, från New York till San
Francisco.
=Bottoms= (bottnar). Den bördigaste marken ligger vanligtvis utefter
något vattendrags lopp eller, såsom det uttryckes, “_in the river
bottom_.”
=Boy= (gosse). I södern blefvo husets och stallets tjenare allmänt
kallade “_boys_” oberoende hvilken deras ålder var. Häraf uppstod den
vanan att dubba den manliga hjelpen i amerikanska hotell till “boys,”
såsom “_the bell-boy_” (springgossen), “_the waiter-boy_” (uppassaren),
äfven om de äro gråhårsmän.
=Broke= (bruten, utarmad). “_Flat broke_,” “_Dead broke_” eller “Gone
broke” äro likbetydande uttryck, som beteckna en utfattig eller
bankrutterad ställning. “_Busted_” sprängd är likaledes ett mindre
elegant, men icke mindre kraftigt uttryck för samma sak. Det leder sitt
ursprung från spelarens språk, “_breaking the bank_” (spränga banken).
=Buggy=, i England ett litet tvåhjuligt enbetsåkdon, som knappast
förekommer i våra dagar, betecknar i Amerika kanske det mest använda af
alla åkdon. Det har fyra hjul, men endast ett säte samt förekommer både
med och utan kur (sufflett) öfver.
=Bummer.= Till och med språkforskare blifva måhända förvånade öfver
att höra, att ordet “_bummer_” är icke allenast icke ett “slang” ord,
utan är icke ens af rent amerikanskt ursprung. Det träffas nämligen i
engelska tidningar under formen “_bummaree_” så tidigt som år 1600.
Ursprungligen menades dermed en person, som färdades omkring och sålde
fisk utom den vanliga torgplatsen. Som sådana personer betraktades
såsom bedragare af de regelbundna handlandena, blef uttrycket en
föraktlig benämning för en oredlig person med oregelbundna vanor. Ordet
uppträdde först i Förenta Staterna på femtitalet i Californien samt
spred sig österut, tills det under inbördeskriget kom i allmänt bruk.
=Bushwhacker.= Ordet “_bush_” har på några orter, särskildt i
Australien och Syd-Afrika erhållit betydelsen af en trakt rik på träd
och småskog. Det är knappast troligt, att termen är en ren amerikanism;
ehuru uttrycket knappast är kändt i England, förekommer det i
Australien och Syd-Afrika. Ursprungligen användes det för att beteckna
framdrifvandet af en båt genom att draga i buskarne på flodens strand
och blef sedan ett uttryck för laglösa personer och sådana, som för att
undgå rättvisan togo sin tillflyckt till skogs- och buskmarker.
=Busted.= _Se Broke._
=Butte.= Ett ord af franskt ursprung, som öfver hela vestern brukas för
att beteckna enstaka höjder eller jordbankar af obetydlig höjd. Det
användes äfven såsom verb och utmärker afskärandet af något föremål med
ett slött verktyg.
=Call= (kallelse). En amerikansk prestman, som åstundar ett
verksamhetsfält, väntar på “_call_” eller inbjudning från en församling
att komma och taga dess andliga vård om hand. Då kallelsen antages, så
är han stadfästad i sitt embete (“_settled_”) och erhåller en faststäld
lön.
=Campaign= (Contest; sv. kampanj). Det i England brukliga uttrycket
“election contest” (valstrid) heter i Amerika “a political campaign”
(politisk kampanj).
=Camp-meeting.= En församling i det fria. Öfver allt i Förenta Staterna
hållas möten för religiösa ändamål, i synnerhet för bön och predikande,
vanligen sommartiden i lundar. Det är ett uteslutande amerikanskt bruk.
=Cars= (Carriages; sv. vagnar). På amerikanska jernvägar kallas
passagerarvagnarne för “_cars_” eller “coaches,” medan de i England
benämnas “_carriages_.” _Se Horse-car._
=Cattle= (boskap). I England brukas detta ord om alla djur, som tjena
till föda eller användas såsom dragare, men i Amerika betecknar det
djur endast af oxslägtet.
=Cattle-ranges= (betesmarker för boskapen) utgöras af dessa väldiga
landsträckor i vestern eller syd-vestern, hvarpå boskapen ströfvar
omkring och söker sin föda.
=Chores= (uttalas Tjå̱rs). En ren amerikanism, som utgör ett gemensamt
namn på alla de mångfaldiga olika göromål omkring huset och farmen, som
dagligen behöfva skötsel.
[Illustration: En så kallad “cotton chute” för lastning af bomull.]
=Chute= (uttalas Sjût). När en ström plötsligen sammantränges och
inneslutes mellan höga stränder och derigenom kastar sig ned på det
lägre landet med större eller mindre hastighet, så benämnes ett sådant
ställe “_a chute_.” Äfven vid grufdrift användes ordet för att beteckna
en artificiel ström, som inneslutes inom trånga bräddar. Men icke nog
härmed: rännor, för att leda t. ex. kol från kolvagnar ned i källare
eller andra aflastningsplatser eller bomullsbalar ned på fartyg vid
lastning, kallas “_chutes_.” Se för öfrigt _Flume_.
=Clever= (skicklig) är en af de mest misshandlade amerikanismer, som
finnes. Ordet har erhållit två mycket olika betydelser: uppe i norden
betecknar det en godsint, förbindlig person, medan det i södern betyder
begåfvad, talangfull. Det amerikanska älsklingsordet “_smart_” har
emellertid betydligt utträngt det.
=Cob= (urtröskad majskolf). Detta namn har gifvits till majsplantans ax
eller kolfvar, sedan majskornen blifvit, såsom det heter, “_shucked_,”
d. v. s. urtagna.
=Cole-slaw.= En maträtt af sönderskuren, rå kål, egendomlig för Förenta
Staterna; liksom namnet leder den sitt ursprung från de tidiga,
holländska nybyggarne, som kallade den “_kool-slaa_.”
=Conductor= (Guard; sv. konduktör). Tjensteman på jernvägståg eller
spårvagnar; i England kallas en sådan tjensteman “_guard_”.
=Creole= (Kreol). Person af europeiska stamfäder född i de södra
staterna eller Vestindien. Ordet härledes af det spanska _criollo_.
Endast i Louisiana utgör en blandning af franskt blod den sanna
kreolen. Hans språk, som är en blandning af engelska, franska och några
få afrikanska ord, kallas “Kreol-franska.”
=Cunning= (näpen, slug, knepig). Ett samtalsord, som betecknar
tilldragande egenskaper, uppfinningsrikhet, lekfullhet; användes mest
om barn. Ex. _A cunning child_, ett näpet barn.
=Cute= (skarp, skarpsinnig). En Yankee-förkortning af “_acute_,” som
betecknar skicklig, skarpsinnig.
=Dead Broke.= _Se Broke._
=Diggings.= Ordet diggings är icke främmande för engelska öron på
grund af dess användning i guldminorna i Australien. Der betecknar det
vanligen endast en plats, hvarest man gräfver efter ädla metaller;
men i Amerika menas dermed nästan hvad plats som helst, der gräfning
företages.
=Divide= (delare). Långsträkta åsar, som bilda vattendelare.
=Domestics.= En term, som brukas för att beteckna inom landet
tillverkadt gods till skilnad från importerade varor.
=Doughnuts= (ut. då̱´nöts; ett slags bakelse). Ett ord lika amerikanskt
som det bakverk det betecknar. Det är en engelsk förvrängning af det
holländska _donnets_. Bakverket motsvarar närmast, hvad man på svenska
kallar _strufvor_.
=Down East, Down-Easter.= De s. k. Ny-England-staterna samt innevånarne
deri.
=Drink.= Liktydigt med det engelska ordet “_dram_,” sv. _sup_.
=Drummer= (Commercial traveller; sv. handelsresande, profryttare). “The
drummer” har förmodligen erhållit detta namn på grund af sin vana att
resa landet rundt och liksom _trumma i hop_ kunder.
=Dry Goods= (alngods). Detta ord användes i Förenta Staterna om sådana
varor, som i England äro kända under benämningen “_linen-drapery_”
eller “_haberdashery_” (sv. kortvaruhandelsartiklar). Korta varor för
män kallas vanligen “_men’s furnishings_.”
=Dump.= _To dump_ i betydelsen af att vicka upp en kärra och stjelpa ur
innehållet är ett rent amerikanskt uttryck, och de öppna platser der
aska, sopor och annat dylikt aflassas benämnas “_dumping grounds_.”
=Dutch.= Särskildt i New York, men äfven i många andra trakter af
Förenta Staterna användes benämningen “_Dutch_” oriktigt såväl om
tyskar som om holländare. Äfven i England har i äldre tider ett
sådant missbruk egt rum. Sannolikt är att detta har sin grund i en
sammanblandning af det tyska ordet _Deutsch_ och det engelska _Dutch_
eller uti ett engelskt bemödande att benämna tyskarne med deras eget
namn.
=Engineer= (Engine-driver; sv. maskinist). Den person, som sköter ett
lokomotiv, kallas i England “engine-driver,” men i Amerika _engineer_
(sv. lokomotivförare).
=F. F. V.’s.= En förkortning af “_First Families of Virginia_,” som
ofta skämtsamt användes för att utmärka nedstamning från någon familj i
det tidigast bebygda området.
=Fireman= (Stoker; sv. eldare). En eldare på amerikanska lokomotiv och
ångbåtar kallas i Amerika “_fireman_,” i England “_stoker_.”