=Fix.= “_To fix_” är, säger en författare “ordet öfver alla ord,” enär

det knappast gifves en handling eller yttring af kropp eller sinne

som icke i ett eller annat fall kan återges med detta ord. Hvad helst

som skall göras, som skall repareras, ordnas eller arrangeras--allt

är “_fixed_.” Presidenten “_fixes his cabinet_,” handtverkaren sin

arbetsbänk, och sömmerskan sin symaskin. Och än vidare kan “_fix_”

innebära svårigheter eller villrådigheter. En ung dam t. ex., som

tvekar mellan två friare “_is in a painful fix_.”

=Fizzle= (utt. fiṡṡ´l). Detta ord har fått en egendomlig betydelse i

Amerika. Den gammalmodiga musköten kunde ofta klicka vid affyrandet, då

krutet i fängpannan brann upp med ett hvinande (_fizzling_) ljud. Häraf

har ordet _fizzle_ kommit att beteckna hvarje löjligt felslående eller

misslyckande (fjasko), sedan stora förhoppningar närts (jemf. det sv.

slang-uttrycket: “Det blef pankaka af alltihopa”).

=Flat Broke.= _Se Broke._

=Flats= beteckna i den fjerran vestern de alluvial--(genom

öfversvämning danade) landsträckor på en flods stränder, hvilka äro

utsatta för öfversvämningar, samt äfven vidsträckta sandgrund i

flodbädden.

=Flume= (kvarnränna). Detta ord har i vesterns grufdistrikt kommit att

beteckna en ström af vatten, som ofta ledes i tråglika lådor öfver

en sträcka af många mil från källorna, hvarifrån vattnet tages till

platsen, der dess kraft behöfves (jemf. de skandinaviska _timmer-_

eller _flottrännorna_).

=Folks.= _Se people._

=Freight= (utt. Frēt; Goods; sv. fraktgods). Artiklar, som

transporteras med jernvägarne kalles i Amerika “_freight_” och i

England “_goods_.” Sålunda har man i Amerika “_freight-train_”

(godståg) och i England “_goods-train_” eller “luggage-train.” En

engelsman benämner aldrig saker sända med fartyg “freight,” utan

“_cargo_” eller “_lading_.”

=Freight-cars= (Trucks). _Se Railroad._

=Garden Sass.= _Se Sass._

=Given Name.= Detta är endast ett samtalsuttryck för =dopnamn=.

=Gone broke.= _Se Broke._

=Gone Up, Gone Under.= Dessa begge uttryck beteckna i vestern samma

sak; de betyda “_misstaga sig_,” “_gå i kras_” eller till och med

“_dö_.”

=Greens= (grönsaker). Detta är ett gemensamt uttryck för sådana

grönsaker, hvars blad kokas och ätas t. ex. spenat; i England betecknar

ordet ett slags kål.

=Grit, Clear Grit.= Ett rent amerikanskt uttryck, som betecknar friskt

mod (_pluck_), energi, idoghet eller alla dessa tre tillsammans.

Förmodligen står uttrycket i förbindelse med den föreställningen, att

ju mer grus (“_grit_”) eller grofkornighet sandsten innehåller, desto

bättre nöter den vid slipning af hårda föremål.

=Guess= (gissa). Detta ord, som i England innebär en supposition eller

ett antagande, har i en amerikanares mun betydelsen af säkerhet. “_I

guess I can_” betyder från hans läppar nästan det samma som “_I am sure

I can_,” (Jag är säker på, att jag kan).

=Gulch.= Ett gammalt engelskt ord, som i Amerika lefvat upp och betyder

en uttorkad strömfåra eller flodbädd; det är icke såsom allmänt

förmodas af spanskt ursprung.

=Handle= (handtag). “_To fly off the handle_” betyder att förlora sitt

tålamod eller, då fråga är om en dam, _att bedraga_ (_drifva med_) sin

älskare.

=Help= (Servant; sv. hjelp). Ordet “_help_” blef förmodligen upptaget

för att undvika ordet _servant_ i “detta frihetens land.”

=Hired Man, Hired Girl= (sv. dräng, piga). Två uttryck, som troligen

också antagits i Förenta Staterna för att undvika ordet _Servant_.

=Hog-wallows.= Omvexlande håligheter och kullar, som uppstått genom att

vattnet bortnött de lösare lagren; ett uttryck begagnadt i vestern.

=Homely= (Plain; sv. grof, ful). Amerikanaren säger, en flicka är

“_homely_,” då han menar, att hon eger grofva drag; och sålunda har

ett ord, som egentligen utmärker kvinnans älskvärdaste egenskap,

husligheten (_homely_ betyder egentl. huslig), kommit att blifva ett

uttryck för någonting mindre önskvärdt.

=Horse-car= (Tram-car; sv. spårvagn). Spårvagn kallas i Amerika

“_horse-car_,” i England åter “_tram-car_.”

=Hummock.= Ett namn, som i södern gifves åt lindrigt afrundade kullar,

beklädda med skog. I nord-vestern återgifves samma begrepp med

uttrycket “_knobs_”, och ett sådant område kallas “_a knobby country_.”

=Island= (egentl. ö). En enstaka samling af träd på ett vidsträckt

prärieland.

=Jackknife= (Pocket-knife; sv. fällknif). I Ny-England kallas i dag ett

särskildt slag af knif “_a jackknife_.”

=Jersey Lightning= (egentl. Jersey-blixt). Ett samtals-uttryck för den

cider (äppelvin), som säljes i staten New Jersey. Det är ett allmänt

antagande, att den rusar ovanligt snabbt (“som en blixt”), deraf

troligen namnet.

=Jim-jams.= En grufarbetares uttryck för _delirium tremens_

(fyllerigalenskap).

=Knickerbocker.= Ursprungligen namnet på en gammal holländsk

borgarfamilj i New York; namnet har kommit att användas som en

hedersbenämning på alla värda afkomlingar af holländskt ursprung.

=Knob.= _Se Hummock._

=Logging.= En ren amerikanism, som betecknar nedforslandet af

fälda trädstammar till vattendrag eller till en såg. En koloni af

timmerhuggare kallas “_loggers_.” Detta ord har gifvit upphof till en

politisk amerikanism: “_log-rolling_.”

=Lot.= (Plot eller Field). Ordet _lot_ såsom betecknande land är okändt

i England, men vanligt i Förenta Staterna. Denna betydelse leder

sitt upphof från en gammal puritansk sedvana. De första nybyggarne

på Ny-Englands kustplantager innehade de vidsträckta saltkärr, som

frambragte så utmärkt salt-hö, såsom gemensam egendom, och hvar och

en slog, stackade och insaltade så mycket deraf, som han önskade.

När emellertid befolkningen tillväxte, och den första enkelheten och

endrägten icke längre var rådande, kom man öfverens om att fördela

dessa allmänningar i lika lotter på alla familjer. Detta verkstäldes

enligt bibliskt föredöme genom lottkastning (“_by lot_”), och det

stycke, som hvar och en utvalde, då hans namn uppropades, blef kändt

såsom hans “_lot_.” Puritaneras fasta tro på, att en särskildt försyn

vakade öfver dem och deras intressen, förmådde dem att fortfarande

anlita detta förfaringssätt vid fördelning af mark eller andra föremål

af värde, som hittills ansetts såsom gemensam egendom, och sålunda kom

uttrycket “_lots_” snart att beteckna hvilken betydligare storhet som

helst.

=Lumber= (Timber, sv. timmer). I Förenta Staterna förstås med

“_lumber_” förarbetadt timmer; häraf hafva vi uttrycken “_lumber-yard_”

(brädgård) för det engelska “_timber-yard_” och “_lumber-camp_” för att

beteckna en koloni af timmerhuggare, hvilka sägas vara sysselsatta med

“_lumbering_” samt kallas “_lumber-men_”. _Se Logging._

=Mad= (Wild, Angry; sv. Ond, rasande). _Mad_ i betydelsen af ond,

förargad och såsom en motsvarighet för det engelska _wild_, har blifvit

erkändt som utmärkt god, gammal engelska.

=Muss.= Ett samtalsord, som betecknar _att bringa i förvirring, kasta

huller om buller_. Såsom ett nomen betyder det _skräp_, _smörja_ o.

s. v. Äfven användes det understundom för att beteckna _slagsmål_,

_stormigt uppträde_, _träta_.

=Notion.= “_Notion_” i betydelsen af _små, obetydeliga varor_ kan

betraktas såsom en genuin amerikanism.

=Oil= (olja). Under petroleum-feberns dagar i Pennsylvania betydde

ett oljefynd detsamma som förmögenhet för den lycklige upptäckaren.

Häraf öfvergick frasen “_Struck oil_” i allmänt tal till att beteckna

plötslig rikedom.

=People= (Relations; sv. slägt, anhöriga). En amerikanare talar om

“_his people_” (sitt folk) och menar dermed sina närmaste anhöriga,

under det en engelsman skulle säga “_relations_”. Ordet “_folks_”

nyttjas i samma betydelse.

=Pile.= Grufegaren eller köpmannen, som blifvit rik, säges hafva “_made

his pile_”--ett uttryck, som importerats från guldgräfvarelägren.

=Pineries.= Dermed menas de trakter i östern, vestern, norden eller

södern, der det värdefulla barrträdstimret hugges.

=Placer.= En amerikansk grufterm af spanskt ursprung, hvarmed från

början menades helt enkelt nöjet att komma obemärkt till någon rik

guldgrufva; men som nu betecknar icke allenast den lösa sand, som

innehåller guld, utan hvarje god sak, som lofvar riklig vinst. _Se

Bonanza._

=Posted.= Bland talspråks-uttryck, som leda sitt ursprung från handeln,

höres knappast något så ofta som _posting_ och _posted_. Uttrycken

komma naturligtvis från vidräkningar, som, då de fullständigt införts

i liggaren, sägas vara “_posted_”. Såsom amerikanismer brukas dessa

termer för att beteckna, att man är fullt hemma i en viss sak eller

eger full kännedom om ett ämne. En person, som ämnar slå sig på

landtbruk kan derför säga: “_I require much posting (information)

before I begin_” (jag behöfver mycken undervisning, innan jag börjar),

och en lärd man, som är hemma i litet af hvarje, anses vara _posted on

all grave questions_.

=Prairie.= Denna term, som i Amerika utgör uttrycket för hvad som i

Europa och Asien kallas stepper och i Syd-Amerika pampas, betecknar de

väldiga sträckor af gräsbevuxet land, som finnas i fjerran vestern.

Ordet är af franskt ursprung.

=Prairie-dog= (Präriehund). Detta är alldeles icke någon hund utan en

art murmeldjur, som fått sitt namn från sitt skrik, hvilket liknar det

gälla skallet af en leksakshund.

=Prairie-hen= (Präriehöna). Det vestamerikanska namnet för en

amerikansk hönsfågel (_Tetrao cupido_).

=Prairie-wolf= (Prärievarg). Detta är en amerikansk art af vargslägtet.

Den är af en rapphönshunds storlek samt lefver i hålor utgräfda i

jorden. I södern och syd-vestern bär den det spansk-amerikanska namnet

_coyote_.

=Railroad= (Railways; sv. jernväg). “_The railroad_,” såsom

amerikanarne säga i stället för det engelska _railway_, har fört

med sig en hel del termer, egendomliga för nya verlden. Hvad som i

England kallas “_station_”, blir i Amerika “_a depot_”; gamla verldens

“_trucks_” (lastvagnar) kallas “_freight-cars_”, och dessutom förekomma

“_palace cars_” (palatsvagnar) och till och med “_silver palace cars_”.

=Raise= (uppdraga). Detta ord, som i England användes, när det är fråga

om växter och djur, brukas i Amerika äfven med afseende på personer.

Mycket ofta får man höra frågan: “_where were you raised?_” (Hvar

blef Ni uppfostrad). Man får också höra sådana uttryck som “_to raise

money_” (att anskaffa pengar) o. s. v.

=Ranch, Ranchman.= _Rancho_ var den mexikanska spaniorens farm

(landtgård) och _ranchero_ var farmaren (landtbrukaren) sjelf. I den

stora vestern betecknar uttrycket “_ranch_” boskapsuppfödarens hem.

=Reckon= (räkna på). Söderns motsvarighet för Ny-Englands “_guess_”

(gissa) och mellanstaternas “_expect_” (vänta).

=Right away= (Genast). _Right away_ användt i stället för _straightway_

uppväckte den berömde engelske skriftställaren Dickens förtrytelse vid

hans första besök i Boston. Nu förekommer uttrycket öfver hela unionen

och har banat sig väg äfven till England.

=Run.= Mycket betecknande för amerikansk hast och brådska är det

jemförelsevis moderna uttrycket “_run_” i betydelsen af att _sköta,

stå i spetsen för, förvalta_ något slags affär, från det mest jättelika

hotell till den allra obetydligaste handel. “_Who runs this business

now?_” betyder: Hvem är nu affärens föreståndare? Hvem sköter nu denna

affär? Frasen “_run on a bank_” (rusning på en bank) är icke ett rent

amerikanskt uttryck, enär det förekommer äfven i England.

=Saloon= (Public-House; sv. krog, värdshus). Benämningen _public-house_

i England har i Amerika utbytts mot det mera anspråksfulla uttrycket

“_saloon_.”

=Santa Claus= (Jul-tomte). Barnens Jul-tomte är i Förenta Staterna känd

under detta namn; den holländska formen _Santa Klaas_ är helt enkelt en

förkortning af Nicholas, ett skyddshelgon af otvifvelaktigt holländskt

ursprung.

[Illustration: Så kalladt “Shucking bee” i södern.]

=Sass.= I Ny-England menas med “_garden sass_” hvarje slag af mindre

grönsaker. _Se Truck._

=Shanty= (skjul). Ett ord af franskt ursprung (_chantier_), som allmänt

användes för att beteckna ett obetydligt trädskjul eller lider.

=Shuck= (majsagnar). Den yttre betäckningen på majsplantans

fruktsamling. Detta namn är egendomligt för södern. I vestra och norra

staterna är motsvarande ord “_husk_.” Derför blir också benämningen på

en särskild sammankomst för att rensa agnarne af majsen i södern “_a

shucking bee_” och på andra trakter “_a husking bee_.”

=Shute.= _Se Chute._

=Skedaddle.= En amerikanism, som kom i omlopp under inbördeskriget och

som betecknade en brådstörtad flykt. Ordet påstås af några vara af

irländskt af andra af skotskt ursprung. Andra åter anse det komma från

grekiskan. Huru nu härmed förhåller sig, torde vara tämligen svårt att

afgöra.

=Small Potatoes= (egentl. små potatis). Hvad som helst som är litet,

uselt eller obetydligt. Fullständiga frasen är “_Small potatoes and few

in a hill_” (små potatis och få under).

=Smart.= _Se Clever._

=Sour, Soured= (missbelåten). Vesterns humoristiske son talar om en

missbelåten nybyggare såsom en man “_who has soured on his section_”

(som har blifvit utledsen på sitt område). En bedragen älskare “_sours

on his former flame_” (är förbittrad på sin förra flamma), och förlust

af pengar genom en banks cession “_has soured the stockholders_” (har

gjort aktieegarne förbittrade).

=Spout, Up the.= _Se Gone up._

=Squatter.= En person som icke köper land på lagligt sätt utan helt

simpelt slår sig ned (“squats”) på den plats, som bäst passar honom.

=Stump= (stubbe). På en trakt, hvarifrån skog nyligen blifvit afröjd,

kvarstå trädstubbar under åratal såsom ett i ögonen fallande drag

för landskapet. Sådana hafva ofta erbjudit en läglig talarestol för

politiska talare, och deraf hafva uppstått uttrycken “_to take the

stump_” eller “_to stump the country_,” hvilka beteckna att fara från

plats till plats, hålla politiska tal och värfva röster. En person, som

gör detta, betecknas med uttrycket “_stump speaker_.”

=Sugar-camp.= Ett i de norra staterna och Canada förekommande uttryck,

som betecknar en sammankomst i någon lund för att af sockerlönnens saft

bereda lönnsocker. En lund af sockerlönnar kallas “_a sugar-orchard_.”

=Surprise-party= (öfverraskningsparti). En visit af flera personer,

hvilka efter öfverenskommelse besöka en familj, som på förhand icke

blifvit underrättad och som derför är “_surprised_” (öfverraskad). Af

denna orsak medföra de besökande sina egna förfriskningar.

=Ten-pins.= Ten-pins är kägelspel med tio käglor. En gammal lag, som

utfärdades mot kägelspel (Nine-pins), kringgicks genom att tillägga

en tionde kägla. Den person, som slog alla käglorna sades “_to make

a ten-strike_” (göra ett tio-slag). Sålunda kom frasen “_to make a

ten-strike_” att i dagligt tal beteckna ett lyckligt drag.

=Ten-strike.= _Se Ten-pins._

=Timber= (Forest; sv. skog). Ordet “_timber_” begagnas i vestern för

hvilket skogsland som helst. Häraf betyder “_to take to the timber_”

att hålla sig dold i skogen. Uttrycket “_Presidential timber_” användes

också om personer, som anses lämpliga för presidentembetet. Liksom

intet annat än de högsta och rakaste träden utväljas för afverkarens

yxa, så äro de mest framstående männen de ende, som kunna sättas i

fråga för det högsta embetet.

=Track= (Line; sv. jernvägs- eller spårvägslinie). En jernvägsbank, som

i England kallas “_line_,” benämnes i Amerika “_track_.”

=Tree.= Den allmänna vanan hos jagadt villebråd att taga sin tillflykt

till träd gaf upphof till frasen “_to tree one’s self_” eller “_to tree

game_,” (jmf. “_att träa_,” som är en allmän jagtterm i Sverige). Vid

opossum-jagt misstaga sig hundarne ofta om trädet, hvari djuret tagit

sin tillflykt, och sägas derför “_to be barking up the wrong tree_,” en

fras, som sedermera kommit att begagnas om liknande misstag i allmänna

lifvet. Uttrycket “_Up a tree_,” i betydelsen af att vara i någon

brydsam belägenhet, är också af samma ursprung. _Se Barking up the

wrong tree._

=Truck= (Vegetables; sv. grönsaker). Köksträdgårdens alster äro

i Amerika kända under namnen “_truck_,” “_garden-truck_” eller

“_garden-sass_.”

=Truck= (Litter, Rubbish; sv. skräp). En annan betydelse af det

amerikanska “_truck_.”

=Truck= (Van eller Dray; sv. transportvagn; jmf. det sv. “drög”). Det

fordon, som i Förenta staterna är kändt under namn af “_truck_,” kallas

i England “_van_” eller “_dray_.”

=Ugly= (Ill-tempered; sv. vid dåligt humör, butter). En mycket

besynnerlig förvrängning af betydelsen af ordet _ugly_ är, då det

användes såsom likbetydande med “_ill-tempered_” eller “_angry_”

(förargad, butter, tvär).

=Up a Tree.= _Se Tree._

=Vandoo.= I de mellersta staterna, i synnerhet på landsbygden, utmärker

“_vandoo_” en auktion på gods och boskap. Det är en förvrängning af det

franska _vendue_ (af _vendre_ = att sälja).

=Vigilantes, Vigilance Committees.= Af eget initiativ inrättade lag-

och ordnings-föreningar i vesterns första nybyggen för att döma och

straffa förbrytare.

=Wash-out.= Detta ord betecknar en genombrytning eller öppning i en

fördämning eller en strandvall; i synnerhet användes ordet om en

genombrytning af en jernvägsbank, och äfven om bottnen på en kanal

rasat.

=Wilt.= _To wilt_ synes vara en genuin amerikanism, utmärkande

det tillstånd i en blommas lif, som ligger mellan “slokandet” och

förvissnandet. Frasen “_He wilted right down_” (han förlorade både mod

och krafter, han föll tillhopa) är ett uttryck egendomligt för den nya

verlden.

=Wiped out= (utplånad). Ett uttryck i vestern för “_death_” (död).

=Yellow Envelope.= _Se Blue Envelope._

[Illustration: HENRY W. LONGFELLOW.

Den populäraste af alla amerikanska poeter; öfversättare af Tegnérs

“Nattvardsbarnen” och många andra af nordiska literaturens skönaste

alster.]

OM ANVÄNDNINGEN AF ENGELSKA SPRÅKET

SAMTALSÖFNINGAR

FÖR INLÄRANDE AF TITLAR, TILLTALSORD OCH HELSNINGAR, FÖRFRÅGNINGAR

NÖDVÄNDIGA FÖR EN FRÄMLING PÅ RESA, PÅ ETT HOTELL, VID KÖP, FÖRSÄLJNING

O. S. V.

SAMTALSÖFNINGAR.

Engelska språkets tilltalsord och titlar.

Förutom det såsom tilltalsord till alla personer användbara engelska

pronomen _You_ (utt. jû), Ni, begagnas i engelskan hufvudsakligen

följande ord vid tilltal eller vid personers omnämnande:

Mr. (Mister), herr;

Messrs. (Messieurs, utt. mas´sj·rs eller mäs´s·rs), herrar;

Mrs. (Mistress, utt. mis´sis), fru;

Miss, fröken;

Master (utt. mās´t·r), ung herre, unge herr;

Sir (utt. sörr), herre;

Madam (utt. mad´d·m), min fru;

Gentleman (utt. djän´t·lman), herre;

Lady (utt. lē´di) fru, nådig fru;

Esquire (utt. äsk°ejr´) herre.

De användas på följande sätt:

_Mr._ herr, och _Mrs._ fru, begagnas alltid med åtföljande namn, både

_till_ och _om_ en person. Ex. _Good morning, Mr. Smith_ (God morgon,

herr S.); _How do you do, Mrs. Miller?_ (Hur står det till, fru M.) _I

saw Mr. Smith and Mrs. Miller yesterday_ (Jag såg hr S. och fru M. i

går).

_Messrs._ herrar, begagnas med åtföljande namn _om_ flera herrar. Ex.

_Messrs. Brown and Co._ (hrr B. & Comp.)

_Miss_ fröken (mamsell) efterföljes likaledes af namnet och användes

_till_ och _om_ ogifta fruntimmer. Ex. _I beg your pardon, Miss Mary_

(Jag ber om ursäkt, fröken Maria).

_Master_ “unge herr” begagnas ofta _om_ och _till_ gossar. Ex. _Master

William is a good boy_ (Unge herr Vilhelm är en bra gosse).

_Sir_ min herre användes ensamt utan efterföljande namn, vid tilltal

till manliga personer.

_Anm._ Efterföljdt af ett förnamn, användes _Sir_ till och om adelsmän

(_baronets_ eller _knights_). Ex. _Sir John._--“Min herre” kan aldrig

heta _my Sir_, utan _Sir, dear Sir_ eller _my dear Sir_.

_Madam_ min fru nyttjas likaledes utan namn, vid tilltal till gifta

fruntimmer (eller äldre ogifta damer). Ex. _Good bye, Sir, Madam_

(Farväl, min herre, min fru).

_Gentleman_, en herre, användes utan efterföljande namn om en herre;

_gentlemen_, herrar, utan namn _till_ och _om_ flere herrar; _lady_, en

fru, utan namn _till_ och _om_ en fru. Ex. _A gentleman has inquired

for you_ (En herre har frågat efter Er). _Step in, gentlemen_ (Stig

in, mina herrar). _Ladies and gentlemen!_ (Mina damer och herrar!).

_An elderly lady has been here_ (Ett äldre fruntimmer har varit här).

Förnäma fruar tilltalas med _Mylady_ (utt. milē´di).

_Anm._ Gentleman betyder äfven i allmänhet en bildad, väluppfostrad man

med städadt sätt och god karakter.

_Esquire_ (förk. _Esq._) användes vid utanskrifter _efter_ namnet på

bref, då man icke framför namnet använder ordet Mr. Ex. _To John Smith,

Esq._ (Till herr Johan Smith). Man kan äfven skrifva: _To Mr. John

Smith_, då ordet Esq. _icke_ får utsättas.

Vidare märke man de adliga titlarne _Lord_ (utt. lå̱rd), _Mylord_

(milå̱rd´), _Your Lordship_ (jûr lå̱rd´sjipp) o. a. d.--Prester

benämnas _Reverend_ (räyv´rend), motsvarande det svenska (hög)-vördig

o. s. v.

Vanliga talesätt.

_Good morning, Sir. How do you do?_ | God morgon, min herre. Hur står det

| till?

|

_Good afternoon. Good evening._ | God afton.

|

_Perfectly well, thank you._ | Jag tackar, fullkomligt bra.

|

_Good bye, dear Charles._ | Adjö, bäste Karl.

|

_You may be sure of it._ | Det kan ni vara säker på.

|

_You may depend upon it._ | Det kan ni lita på.

|

_There is no doubt of it._ | Det är intet tvifvel underkastadt.

|

_I really don’t believe it._ | Jag tror det verkligen icke.

|

_You are right and I am wrong._ | Ni har rätt och jag orätt.

|

_I can positively assure you._ | Jag kan bestämdt försäkra er.

|

_Indeed, is it possible?_ | Verkligen? Är det möjligt?

|

_It is almost incredible._ | Det är nästan otroligt.

|

_Is it true? Yes, to be sure._ | Är det sant? Ja, helt säkert.

|

_Do you understand me?_ | Förstår ni mig?

|

_What did you say?_ | Hvad sade ni?

|

_What do you want?_ | Hvad önskar ni?

|

_What are you looking for?_ | Hvad söker ni efter?

|

_Whom do you ask for?_ | Hvem frågar ni efter?

|

_What is your name, Sir?_ | Hvad är ert namn?

|

_It is all one to me._ | Det är mig alldeles likgiltigt.

|

_What do you mean by that?_ | Hvad menar ni dermed?

|

_Are you done? Of course._ | Har ni slutat? Naturligtvis.

|

_Don’t trouble yourself._ | Gör er icke besvär.

|

_It is no trouble at all._ | Det är intet besvär alls.

|

_I beg your pardon, Sir. Excuse me, | Jag ber om ursäkt. Ursäkta mig!

Sir._ |

|

_Pray, don’t take it unkindly._ | Upptag det inte illa, jag ber.

|

_Not in the least. It is no matter. | På intet vis. Ingen orsak.

Don’t mention it._ | Ingenting att tala om.

|

_Without ceremony. No compliments._ | Utan krus. Inga omständigheter.

|

_By your leave, Sir. If you permit, | Med er tillåtelse. Om ni tillåter,

if you please._ | om ni behagar.

|

_I will do it with pleasure._ | Det skall jag med nöje göra.

|

_I am glad of it. I am sorry for | Det gläder mig. Det gör mig ondt.

it._ |

|

_It is a pity! Never mind._ | Det är skada. Det gör ingenting.

|

_I take the liberty._ | Jag tar mig friheten.

|

_I am much obliged to you._ | Jag är er mycket förbunden.

|

_What is that called in English?_ | Hvad heter det på engelska?

|

_How long ago is it?_ | Hur länge sedan är det?

|

_Who is there? Who knocks?_ | Hvem är der? Hvem knackar?

|

_Do you know him?_ | Känner ni honom?

|

_I know him by sight._ | Jag känner honom till utseendet.

|

_What’s the matter? What is going | Hvad står på? Hvad är det som

on?_ | försiggår?

|

_Can you tell me?_ | Kan ni säga mig?

|

_Have I the honor to speak to | Har jag den äran att tala med herr

Mr. B.?_ | B.?

|

_Where are you going?_ | Hvart går ni?

|

_I am going home._ | Jag går hem.

|

_Where do you come from?_ | Hvarifrån kommer ni?

|

_Are you going out?_ | Ämnar ni gå ut?

|

_You walk too fast, too slow._ | Ni går för fort, för långsamt.

|

_Come this way, please._ | Var god och kom hit.

|

_All right, come along._ | Nå, kom nu!

|

_Let me alone._ | Låt mig vara i fred.

Om vädret och tiden.

_How is the weather?_ | Hurudant är vädret?

|

_The weather is fine, tolerable, | Vädret är vackert, drägligt,

shocking, charming, delightful._ | afskyvärdt, herrligt, angenämt.

Engelsk-Svensk och Svensk-Engelsk Ordbok Med Fullständig Uttalsbeteckning · 第 32 / 38 段