mainio vaimo, koska se oli neljästi naitu, ensin _Jaakko Myhrin_
kanssa, siitten v. 1581 _Abraham Maunuksenpoika Illen_ kanssa
Prestkullaan ja Sjölahteen, jonka kanssa hänellä oli yksi tytär _Metta
Aapontytär Ille_, joka kuoli v. 1632 ja joka oli naitu Moaherra Herman
Claesson Flemingin kansa; ja yksi poika _Måns Aaponpoika Ille_, joka
nai Hebla Slangia, Eerik Pertunpoika Slangin tytärtä Balkiseen, eli sen
ennen mainitun Sota-sankarin Eerik Slangin tätiä; jonka kanssa hänellä
oli poika _Kustav Ille_, joka kanto vapamerkissänsä yhen rauta-sinisen
käsi-varren rusko-keltaisessa vainiossa, ja käessa yhen valkoisen
kielikukan. Tämä _Elisab. Fincke_ nai kolmaisin _Claes Flemingiä_ (?)
ja neljännesti _Henrik Erkonpoikoo Räf_. Sjölahteen, yksi vapatoin mies
(ofrälse man). -- Se eli vielä leskenä v. 1627.
[553] Tämä _Ingeborg Kyöstäntytär Fincke_ tuli naituksi _Måns
Nilssonin_ kanssa, Gammelbackaan.
[554] Nämät Kuninkaalliset kirjutokset _Kust. Finkillen_, ovat
seuravaiset. -- Vuonna 1545, d. 23 Juni, fullmaktsbref för Eric
Fleming, Hr. Knut Anderson, Jon Olson, Björn Claeson, Jöns Westgöthe
och Göstaf Fincke, till att handla med Ryssarne. -- 29 Jun. Bref till
Måns Nilsson, att han utan allt skonsmål gifwer sig till Wiborg och
anammar slottsslåfwen utaf Nils Krabbe, samt öfwerandtwandar den åt
Gust. Fincke, -- den 16 Nov. Till Måns Nilsson och Gustaf Fincke, att
de vela hafwa grann akt och tillsyn med K. Maj:ts slott Wiborg, så
länge till dess K.M. kunde förse en annan förståndig man i staden igen.
-- Vuonna 1546, d. 3 Juni, att han (Gustaf Fincke) och andre gode män
förskaffe de bonder af Tjust rätt och skäl på den del de fordra.
-- Vuonna 1547, d. 1 Jan, Till Befallningsmannen på Wiborg, Gust.
Fincke 1:o angående Ryska rågången; 2:o om Länsmans-räntan,
-- d. 1 Jan. angående wärdering och betalning af en tomt i Wiborg,
-- d. 8 Jan. att afgöra en arftwisst emellan Lasse Lifländare, och
Bertill samt Erik Håkansöner, -- d. 1 Martii. Att icke tillstädja
matvarors utförsel, -- d. 12 Apr. Att ransaka angående någon köpejord,
som skall tillhöra Joh. Pederson, -- d. 15 Aug. Angående 1:o en
upptagen gård i Urumarcken; 2:o Om böndernas utlagor I spanmål och
tjära för legofolk; 3:o D:n salpetter-sjuderiet; 4:o Om de begärda
Bysse-skyttar; 5:o Att bruka det större båsmannen wid skatte-gäddornas
inwägande, -- d. 22 Sept. Angående krigsfolkets aflösning,
-- d. 23 Dec. Swar om kläde till knecktarnes behof i Nyslotts län.
Vuonna 1549, d. 6 Martii. Att inkomma med räkenskaperne, samt försälja
spanmålen. -- Vuonna 1550, d. 18 Apr. Att låta komma Kongl. Maj:ts och
kronans spanmål ifrån Wiborg till Åbo. -- Vuonna 1551, d. 5 Junii. Till
befallningsmannen på Nyslott G.F. att låta bönderne bekomma spanmål för
penningar, -- d. 22 Aug. Swar: 1:o angående Friemarkens (?) upodlande;
2:o om Redfogdarnens upbörd och räkningar; 3:o att behålla fisket wid
Lamaforss (Lammasforss?); 4:o Att låta weta hwad som wid gränsen
förefaller, -- d. 14 Dec. Att låta bönderne i dess fågderi utgöra
hjelpen till Wiborg, efter mantalen. -- Vuonna 1552, d. 14 Martii, att
förskaffa några dugliga karlar till gränsens förswar emot Ryssland; 2:o
att icke tillständiga Ryske köpmän en fri handel; 3:o att lägga någon
jord till Nykyrka Prästebohl; 4:o att låta en klocka emot betallning
komma till berörde kyrka, -- d. 8 Maj, att låta Peder Rauthia i
Kalajoke by och Olof Tilkane i Pihajärwi (Pihlajärwi?) by, återbekomma
den jord, som deras grannar dem afhändt. -- Vuonna 1553, d. 22 Jan,
angående några oordningar i Skepps wäsendet. -- Vuonna 1554, d. 10 Nov.
att förete de skäl och bevis, hwaruppå han innehafwer Storgården uti
Ulfsby och Broskärs. -- Vuonna 1555, d. 12 Nov. Swar angående nödige
anstalter till afwärjande af Ryssarnes infall, -- d. 18 Nov. Angående
det till Sawolax ankommande folkets förläggande och underhåll, samt
nödiga anstalter till landets förswar, -- d. 6 Dec. Angående nödiga
anstalter till afwärjande Ryssarnes infall i Finland, -- d. 18 Dec.
Swar 1:o angående utskrifningen i Nyslotts län och Sawolax. 2:o om
anstalter wid lägret i Lappwesi; 3:o om bråtars fällande, -- d. 30 Dec.
Swar 1:o angående armeens underhåll; 2:o Att tillsckicka K.M. ett klart
register på de soldater, som ankommit från Österbotten. -- Vuonna 1556,
d. 8 Jan. Swar angående hö och andra behof för krigsfolket i Finland,
-- d. 17 Jan. Att utwälja några tjenliga ställen till afwelsgårdar i
Nyslotts län, så ock låta alla timmermän i länet förfärdiga sköldar. --
25 Jan. Att ofördröjligen förständiga K.M. hwad förnummit om Ryssarne,
som infallit i Euråpeå, -- d. 30 Jan. Swar angående det folk, som
blifwit skickat till Wiborg från Nyslotts län, -- d. 27 Febr. Att hafwa
bättre uppsigt med Fogdarna. -- 1 Martii. 1:o Angående någre af
Ryskarne upbrande byar i Tawisalmi socken; 2:o on de bråtar som blifwit
sållde i Nyslotts län. 3:o angående tillförsel af allmogen till K.
Maj:ts armee, -- d. 10 Apr. Swar: 1:o angående frid eller stillestånd
med Ryssarne; 2:o Om afwelsgårdarnes upprättande; 3:o Att inkomma med
omständelig berättelse huru skatten utgöres i Nyslotts län; 4:o Att
låta reparera ett förfallet torn på Wiborgs slot, -- d. 16 Maj.
Angående krigsfolkets förläggning och förplägning, -- d. 29 Maj. Swar
1:o Angående byggnaden på Nyslott, 2:o Om några bönder, som blifwit
ihjälslagne af Ryssarne; 3:o Om räkenskapen för berörde gårdar, till
dess Fogdar blifwit förordnade, 5:o Att K.M. will låta komma några
qwarn- och fiske-byggare till Nyslotts län, -- d. 10 Aug. 1:o angående
afwelsgårdarnes anläggande och skattläggning i Nyslotts län; 2:o om
Bysseskyttar och Skytt (?) ifrån Wiborg; 3:o Huru förfaras skall med
dem, som röfwat och plundrat i Ryssland; 4:o Angående underwisning för
de nyss antagne Fogdar. -- Vuonna 1559 d. 24 Aug. 1:o Angående gårdens
indrifwande af Nyslotts län; 2:o Att göra föreställning hos
höfdingsmannen på Keksholm, om de swedjor Ryssarne fälla öfwer gränsen,
blifwande K.M. wid den gamla rågången, till dess en ny blifwer
fastställd; 3:o angående Henrik von Röllen, hwilken uti Nyslott befallt
nederbryta några hus, men sedermera rest bort, och ej återkommit; 4:o
Angående några ålfiskare till Nyslott, hwarom K.M. låtit afgå
befallning till dess Befallningsman på Stockholms slott.
-- Vuonna 1561, d. 19 Sept. Instruction till Göstaf Fincke,
Öfwerståthållare i Rewel, -- den 11 Oct. Instruction för Gust. F.
Öfwerståthållare i Liffland, -- d. 10 Febr. 1:o att beställa om
kalksten till Wiborgs byggning; 2:o om afwelsgårdar i Nyslotts län; 3:o
om Redfogdarne; 4:o om nödtorftigt uppehälle med foetalie-persedlar
till Nyslott, -- d. 5 Maj. 1:o Angående Ridderskapets och Adelns samt
Menigemanns hyllningsed, såwäl i Swerige som Finland; 2:o om gardens
utgörande öfwer hela riket, till den tillstundande kröningen,
-- d. 16 Sept. att han begifwer sig till Rewel, att emottaga och
förvalta Öfwerståthållare-beställningen under Herr Lars Flemings
sjukliga tillstånd, af den instruction, som med det första skall
öfwersändas, -- d. 15 Nov. att han ändtligen fullbordar den legation
till Hertig Magnus af Ösel, -- d. 16 Nov. att det är K. Maj:t behagligt
att han de fetaliepersedlar till Liffland förskickat hafwer. -- Vuonna
1562 d. 28 Febr. Till Gubernatorn i Finland Gust. F. att förhandla med
Adeln uti Finland, det de skola begifwa sig till Rewel och tjena till
fot, till dess deras hästar kunna komma öfwer, -- d. 2 Maj. swar om den
munstring som han haft med Adeln i Finland, och huru de skola sin
rustning hålla, -- d. 10 Juni. om Finska Adelns rusttjenst, Herr Claes
Christerson till undsättning för Pernou, om så behöves, -- d. 6 Juli.
Om några klippare, som med det första af alla landsändar i Finland
utgöras skulle. -- 29 Juli. om Städsfolk, som han hit till
Bergsbrukningen förskicka skulle, -- d. 25 Aug. Att han förskaffar till
Rewel, till Eric Håkansson och Eric Hinriksson, alla förafskedade
Fogdar och Fogbeskrifware uti Liffland, -- d. 14 Oct. Att han skall
begifwa sig åt Ryssland, -- d. 4 Nov. Att han ändtligen så lagar, att
den spanmål, som Fogdarne lefwerera skulle, måtte komma till
Helsingfors, -- d. 4 Nov. Att han med sin Fru och barn begifwer sig hit
till fröken Annas bröllop, som stå skall d. 20 Decemb, -- d. 17 Nov.
Swar om de lägenheter han berättar, som der äro i Finland, med fiskeri
och qvarnställen, -- d. 25 Nov. Anbelangande Fogdarnas återstående
räkenskaper i Finland, -- d. 10 Dec. Att hans beställning med
utgårdshästarne, desslikes med bönderne i Tawastehus län, om
tillföringen till Helsingfors, är K.M. behagligt. -- Vuonna 1563 d. 13
Jan. Instruktion, Att å K. Maj:ts wägnar förrätta några angelägna wärf
hos Ryske Zaren Ivan Wasillivitz, -- d. 6 Febr. anbelangande
Skepps-utredningen, -- d. 6 Febr. angående till hvilka orter Fogdarne
uti Finland, deras spanmål lefverera skola, -- d. 22 Sept. om den gård,
som utaf Finland utgöras skulle, -- d. 2 Oct. Att han slotten uti
Finland med foetalie wäl försörja skulle, -- d. 22 Nov. Anbel. den gård
af Finland utgöras skall. -- Vuonna 1564 d. 2 Febr. Att i tid beställa
om de förnödenheter, som till Skeppsflottans behof i Finland kunna
behöfwas, hwilken kommer att gå ut med första öppet vatten, -- d. 17
Febr. Att på 4 månaders tid, med alla nödtorfter affärdiga
Skeppsflottan i Finland hit öfwer till Stockholm, -- d. 23 Febr. att
låta granneligen uppspana några borgare, som woro förpassade ifrån
Stockholm åt Finland och Rewel, att uppköpa spanmål till Skeppsflottans
behof nu i år, och dem skyndsammast hit tillbaka förskicka, -- d. 23
Martii Att låta örlogskeppen i Finland följas åt innom skärs hit till
Stockholm. - d. 23 Martii. Angående det folk och hästar, som menige man
i Nyslott och Tavastehus län utgöra skola, -- d. 30 Apr. Hwarföre de
(Han och Lars Fleming) så länge fördröjt med Skeppsflottans ifrån
Finland öfwerförande hit till Stockholm, -- d. 10 Maj. (till
Öfwerståthållaren i Finland Gust. F.) att det är K.M. misshagligt, det
han icke beställt om skeppsflottans utredning i Finland, -- d. 13 Juni.
Att han ursäktas för dröjsmålet med Skeppsflottans utredning ifrån
Finland; alldenstund det icke varit hans, utan deras försummelse på
skeppen, -- d. 10 Sept. Att han skall förskaffa dagswerken till Wiborgs
flotts befästning, -- d. 4 Nov. Att han med Fogdarne i Finland
beställer en hop segel-lärft och wallmar, samt det till Stockholm
förskickar, -- d. 24 Nov. Att han lägger sig winer om det
saltpettersjudningen i Finland måtte komma på gång, hwarest lägenhet
dertill finnes, -- d. 7 Dec. Att han hit öfwer till Swerige förskickar,
de ifrån Liffland komne, och der i Finland till Borgläger förlagde
Swenske knektar. -- Vuonna 1565, d. 27 Jan. Att han så beställer, det
alla uti Helsingfors, Åbo, Wiborg och flerstädes i Finland befindtliga
Örlogsskepp, måtte med alla nödorfter blifwa utrustade, och hit till
Stockholm förskickade, på det de med den öfriga skeppsflottan, måtte
nästkommande wår följas åt emot fienderna, -- d. 26 Febr. Att
Örlogsskeppen i Finland med alla tillbehörigheter, måtte med första
öppet vatten komma hit öfwer, -- d. 13 Martii. att hitförskicka de
örlogsskepp som lägga uti Finland, -- d. 6 Apr. om spanmålen den han
hit till Stockholm, till Skeppsutredningen förskicka skulle, -- d. 9
Apr. Att utspana och ransaka, hwilka till skeppsflottan äro utskrefne,
och sig hemligen till Åland och Finland undanstungit hafwa, -- d. 28
Apr. Om den undskyllan, hwarföre han de örlogsskepp i Finland äro, icke
hafwer kunnat hit till Sverige förskicka, -- d. 28 Apr. Att han
tilllägger de fattige frälse män i Finland, som icke förmå hålla
Rosstjenst, att tjena i sommar till fot, och komma hit öfwer väl
utrustade, -- d. 6 Maj. Anbel. dess undskyllan, hwarföre han icke
kommit saltpettersjudningen i gång, -- d. 6 Maj Instruction att hafwa
uppseende öfwer saltpettersjudningen i Finland, -- d. 28 Juni. Om det
sjöfolk som i Wester-Göthland antagas skall, -- d. 16 Juli. Att han
Swenska myntet icke skulle utsläppa utaf riket, -- d. 19 Juli. Den
foetalie han till Liffland förskicka skulle. -- Vuonna 1566, d. 1 Febr.
Att handla med Fogdarne öfwer Finland, Österbotten och Åland, om en
gård till Skeppsflottans utredning, äfwen som i fjol, -- d. 12 Febr.
angående den fiendtlighet Moscoviterne skola hafwa i sinnet att
företaga emot Liffland och Finland, -- d. 13 Febr. Att det är K.M.
behagligt, det han beställer om Skeppsbyggningen i Åbo, -- d. 28 Maj.
Att han med det allraförsta läter Fogdarna framfordra dagswerken till
Refle flotts byggning, -- d. 9 Aug. Att de (Fogdarne) förskicka alla
der i landet befindtlige landsköpman till Calmare, -- d. 19 Aug. Om
förfordringen till Skeppsflottans utredning med hampa och tjära.
-- d. 25 Oct. Huru han om gårde-spanmålen, utföringen på myntet,
tafwarna, penningarna och annat mera beställa skulle, -- d. 29 Oct. Att
han skyndar Legaterna fort ifrån Wiborg och till Ryssland, samt hwad
som han emellertid beställa skulle, -- d. 3 Dec. Huru han om
Bysseskyttarne, Utgårdshästarne och Skeppsutredningen till det Narwiske
farfatten, beställa skall.
Ilman näitä nyt nimitettyjä Kuninaallisia kirjoituksia Finkillen, niin
löytyy myös K. Vallan Säilyksessä kopioita _Finkin kirjoituksista
Kuninkaallen_, niin kuin em. vuotesta 1555 dat. Nyslott d. 27 Oct. En
widlyftig raport fr. Ture Person och Gustaf Fincke, jemte en
planritning å lägenheten kring Jäskis kyrka. En annan dito af den 4
Dec. -- En dito af den 14 Dec. -- En dito af den 16 Dec. --
En dito af den 30 Dec. m.m. Samaten vuotesta 1566, niin löytyypi
Vallan-Säilyksessä yksi iso kirja, puolen arkkia loajueltaan (in folio)
joka ei sisällensä piek muuta kuin kopioita _Finkin ja Ture Personin_
(Bjelkin) kirjoista ja sananlaitoista (raporter) Kuninkaallen, jossa
paljon puhutaa sekä heijän moakunnasta, että sota-rahvaasta, ja muista
sota-laitoksista. Toinen osa tästä kirjasta, joka toas sisällänsä pitää
Kuninkaan vastauksia heillen, kantaapi tällaisen nimitöksen: "Thenne
Efterskreffne Book lyder ock inneholler vissa afskrifter och Copier
öfwer breff, instructioner och befallningar, som jag Thure Persson till
Salstadh haffuer bekommith och undfånget utaff Stormächtige Furste och
Herre Göstaff Sweriges Göthis och Wändis Konung, wår Nådige Herre,
sedan det jag med Erligh och Wälbördig Man Göstaff Fincke till Porkala
bleff förordnat Slåttlåfwen på Nyslått."
[555] Palmsköld kirjuttaa hänestä: "Göstaff Fincke till Gesterby
afsomnade 1566 och blef begrafwen Catharinas dag uti Kimitto kyrka." Se
oli niin muoton mahotoin että hänen kirstun hopeet oisi löyetty
Liikisten kirkkomoassa.
[556] Se mahto olla syntynyt nuon 1546:en vuuen tienoilla.
[557] Lue: Registraturen för år 1589; H.H. p. 66.
[558] Palmsköld on sen eistä ei toimittanut varsin tarkkaan hänen
kuolema-vuottansa, koska hään sanoo: _Gödericus Finke de Porkala, R.M.
Sveciae Senator et Marschallus, Gubernator ditionis Nyslott anno 1596,
1603, 1612; cum illo periit illustris familia Fincorum in Svecia anno
1618_.
[559] Hyö olivat jo kihlatut v. 1611 (Åbo Tid. 1784. p. 22) vaan naivat
vasta v. 1613. Peä-Sota-Asettaja _Evert Horn_ tuli jo v. 1615. s. 25 p.
Heinä-kuussa kuoliaksi ammutuksi Venäjässä, Pleskovin linnan
piiritässä.
[560] Se mahtaa seneistä olla puhasta valetta mitä Bång lasketteloo
kirjassansa: Den wälborna Tawastiska släcktens ättaretal, Stockh. 1756,
kussa hään sanoopi Finckilöihen vapamerkin olleen _yksi Sianpeä
valkoisessa vainiossa_, (jota se kertoo Palmsköldin suku-johtauksesta)
ja josta se kirjuttaa näin: "Olof Niclison Tawast upptog sin Frus,
de gamble Finckars sköldemärken, ett swart Gylte hufwud i hwitt
fält, sådant som Assessor Brenner afritat det i Åbo Domkyrka,
litet förrän kyrkan brann." Tämä Olli Tavast ei ollutkaan naitu
_Finckilöihen_ kanssa, sillä hänen ensimäinen vaimo oli Kristina
Rötker-Ingonpojan tytär, eli niin kuin häntä toisilta kuhutaan
_Kristina Rötker-Jyrginpojan_ tytär Spurilaan (Jägerhornin suvusta?)
jonka äiti oli _Briita Jönsintytär Galle_, ja joka kuoli lapsetoinna;
hänen toinen vaimo oli _Ingeborg Valdemarintytär_, joka eli v. 1485.
[561] Ne muut jotka silloin mestattiin, oli Vapaherra _Johan Claësson
Fleming_ Quidjaan, yksi nuori mies, joka ei ollut tehnyt niin
minkäänlaista Herttua vastaan, mutta Koarle kanto hänellen salavihoo
siitä, että hänen isänsä _Claes Fleming_ ei taipunut Hertun puolellen.
Toiset, jotka hakattiin, oli: _Hartvik Henriksson, Christer Mattsson
Björnram_ (Stjernman kuhtuu häntä Christer Månsson); _Michel Påvelsson
Munk, Nils Ivarsson, Olof Clausson_ (joka oli Claus Flemmingin
sala-poika), _Jacob Möl, Hans Inis, Sigfrid Sigfridsson, Eskil
Jacobsson ja Herman Hansson_ (Stiernman kuhtuu häntä Herman Jacobsson);
ilman näitä hakattiin myös 3 tarkka-ampujata (byssskyttar,
skarpskyttar) ja 5 sotamiestä. Heillen kaikillen luettiin
henken-rikoksi, että olivat pitänneet heijän lailisen Kuninkaan
Sigismundin puolta, jollen olivat valallansa vahvistaneet
uskollisuuttansa. (_Werwings Carl IX:s Hist. I D. p. 468; Stjernm. Sw.
och Göth. Minne, II D. p. 403; Swenske Mercurius för Septemb. månad
1757, p. 278; Hertig Carls Slaktarebenck, m. fl_.)
[562] Peringsköld sanoo että hään kuoli lapsitoin, mutta Palmsköld
sanoo että hänellä oli yksi tytär, joka oli ensin naitu _Ivar
Arvidssonin_ kanssa, joka tuli yhessä appensa kanssa leikatuksi, ja
siitten _Olof Anderssonin_ kanssa, joka oli jo ennen häntä pitänyt; ja
kolmasti _Jaakko Eekin_ kanssa, yksi vapatoin mies. Mutta tästä
emme ou soaneet mitään sälveä. Sillä niissä Herroissa, jotka hakattiin
Turussa silloin kuin _Finckiä_ leikattiin, ei ollut mitään _Ivar
Arvenpoikoo_ (ellei hään lie ollut roaka sotamies). Sitä vastoin niin
poikki-hakattiin Viipurissa muutamia viikkoja jo ennen, eli s. 30 p.
Syysk. v. 1599, yhtä _Ivar Arvidssonnia (Tavast)_ Kurjalaan, ynnä
isänsä kanssa _Arvid Heikinpoikaa (Tavast)_ Vessundaan, joka oli
Linnanisäntä Viipurissa, ja uskollisesti palvellut Kuninkastansa 30
aastaikoa. Hänen poikansa _Ivari_ oli nainut _Anna Pekan tytärtä_
Peipotiin, (hänen sukunimeensä ei mainitak -- lie hään siitten ollut
Tytär-läntämä Finkillen) jonka kanssa hänellä oli yks poika _Stén
Ivarsson_, jonka nimi ikään kuin tarkoittaa tätä onnetointa Finckiä.
[563] Niistä K. Vallan-Säilyksessä löytyivistä Kuninkaallisista
kirjoituksista ovat seuravaiset toimitetut tällen _Sten Finkillen_,
nimittäin: -- Vuonna 1594, d. 27 Julii. Ordres till Herr Sten Fincke,
angående de Finske Ryttarnes frihet på deras hemman. -- Vuonna 1595.
d. 24. ... Om allmogens i Tavastehus län friwilliga Rikshjelp.
-- Vuonna 1597. d. 3 Oct. Att ej inrymma de upproriske på Tavastehus.
-- d. 12 Oct. komma till Hertig Carl i Åbo d. 18:de i samme månad.
d. 18 Oct. Ordres att släppa löst det krigsfolk, han på Tavastehus
anhållit. Näistä, niin se äsken mainittu manaus-kirja, jolla Herttu
paituutti häntä Turkuun, on aivan merkillinen, ja kuuluu näin:
"Stämpningsbref för Herr Fincke och de andre, som oppå Tavastehus woro,
af Åbo d. 12 Oct. åhr 1597. Wår gunst och nåde, Wij twifle inthet at i
ju hafuer förnummit synnerligen thu Steen Fincke af thet bref wij
senest läth skrifue tig till för hwad orsak skuldh wij oss hijt i
Landzenden begifuit hafue, nembligen till at afskaffe allt obeståndh,
willor och oreedho, som här uthi landet igenom Claes Flemmings och hans
medhjelperes obegripelige och olaglige Regiementhe kommit war, och
hjelpe landet till Roo och eenighet igien; Dock efther wij icke hafue
någon förklaring ifrån ider bekommit, hwad i ähre tillfinnes at giöre,
och om i wele medh oss och the andre Riksens Stender wele giöre et i
saken til Konungl. Maj:t och Riksens gagn och bäste. Derföre ähr wår
alfwarlige wilie och förmaning at i begifue idher hijt till oss, och
låther oss ider uthtryckelige mening förnimme, ändteligen så lagendes
at i allersidst then 18 dag thenne månedh her tillstädes hoos oss ähre,
så frampt at hwar thet icke skier då wele wij komme och piske ider så
at i inthe skole tacke oss, och i måge sedhan sware och undgielle medh
lijf och godz, till all then skade och bekostnat som der midh skier,
der i måge wedhe ider efterrätte. Datum ut supra. Carolus."
[564] Nimittäin: Vuonna 1571, _d. 9 Nov. Fullmakt för Herr Eric Finck
att beställa om de Småländske knektarnes inqwartering omkring
Westerwik, -- d. 5 Dec. Att sända de knektar, som i Westerwik liggandes
äro, till Finland_ (Registr. 1571, p. 123, 135).
[565] Nimittäin: Vuonna 1594, _d. 23 Nov. till Handelsmannen Jacob
Finck om spanmåls undfående för lefwererad sill till kronan_. (Register
1594, p. 216.).
[566] Stjernm. _Höfd. Minne_ I D. p. 287, 326
[567] Vexionius Gyllenstolpe. _Epitome Descr. Sv. Goth. Fen_. L. VIII.
c. 6.
[568] Tämä suku oli jo kuuluisa Suomessa v. 1460, yhestä miehestä,
nimeltä _Heikki Finkenberg_, jonka jälkimäisistä (efterkommande) yksi
vapasuvullinen _Claes Ollinpoika Finkenberg_ Suomesta tuli v. 1627
sisään kirjutetuksi Ruohtalaiseen Vapahuoneiseen, N. 159 ala.
Tämä suku, joka meijän nykyisessä Suomalaisessa Vapa-Huonseessa löytyy
sisään-kirjutettunna N. 8:san ala, kantaa kilvessänsä yhen pystö-kuun
jonka koukerossa on yksi 6 säistäinen tähti.
[569] Viimeiseksi tahomme myös nimittää, että löytyy Ruotissa yksi
vanha kansan-tarina eli satu, yhestä Finkin nimellisestä, joka pakina
on ehkä niistä vanhimmista, ja ehkä keätty Saksan kielestä Ruotiksi.
Mutta tässä jaaritoksessa -- kussa ei ouk niin sanoo totuullista, vaan
kussa tavaksi niihen aikoin pilkka-suihen, puhutaan puita heiniä -- ei
löyvyk niin minkäänlaista tiiustusta tästä Finkin suvusta. Tämä satu,
joka nimitetään: "En nöjsam och kostelig Historia om Policarpus, som
äfwen kallas Riddar Fincke", osottaa kuitenkin tämän Finkin nimen
vanhuutta, koska se on kahottu hyväksi johtattamaan kansan mieleen jota
kuta kummitosta.
[570] Myö olemme myös harjoittaneet selitteäksemme mikä mies _Tönne
Henriksson Vildeman_ oisi ollut, jonka Gagnerus sanoo olleen naitu
_Elisabet Thómasdotter Rijtingin_ kanssa, ja joihen vapamerkit myös
löyettiin Liikisten kirkkomoassa, mutta yhtä tällaista miestä
ei ollenkaan löyyk _Vildemannin_ polvilaskussa Vapa-Huoneen
Suku-johtauksissa, eikä myös siinä Suomal. Suku-kirjassa joka löytyy
K. Vallan-Säilyksessä, ja jossa niinikeän puhutaan tästä Vildemanin
suvusta. Yhtä _Elisabeth Thómasdotteria_ emme myös ouk olleet hyvät
löytämään. Että hänen isänsä _Thómas Jönsson Rijting_, joka vuotesta
1536 vuoteen 1547 oli Käskyn-käyttäjä Turussa, oli vaimonsa puolesta,
Finckilöihen kanssa sukuisin, nähtiin jo 426:lla p:lla, (sillä se oli
nainut Karin Gödikintytärtä Finckiä); se ei ollu siitten kumma jos
heijän lapsia hauvattiin heijän äitinsä suku-hautaan. Muita hänen
Tyttäriä ei tunnetak, kuin yksi nimeltä _Sára Thómasdotter Rijting_,
joka oli nainut _Eerikki Johonpoika Stålarmin_ Grabbackaan ja Rekuun,
jonka kanssa hänellä oli yksi tytär _Kárin Stålarm_, joka oli nainut
_Henrik Tönnessonin (Vildeman)_ Nääsiin, Tjusterbyiin ja Sjögårdiin,
joka v. 1608 oli Linnanvouti Tukhulmin linnassa. Hänen isä oli _Tönne
Ollinpoika (Vildeman)_ Tjusterbyiin ja Lappträskiin, joka ensin nai
_Helga Slatten_, ja siitten _Briitta Heikintytär Risbetin_ Nääsiin ja
Härkänään. Tään parempata selitöstä emme ouk hyvät antamaan -- liehään
siitten Gagnerus ottanut tiiustuksiansa mistä tahaan! Vildemannin
vapamerkki, jota nähään Vapakirjoista, ei paljo eroitetak tästä; jos
tämä toinen lie _Rijtingin_ vapakko emme saata varsin sanoa.