Detta mos blandas med 4 vispade äggulor, 1½ dl. söt grädde, 1 matsked
rifven sötmandel (1 liten bittermandel) salt efter smak och sist 4 till
skum slagna ägghvitor. Små, släta pastejformar smörjas med =Zeniths
margarin=, fyllas till ¾ med smeten och pastejerna gräddas i varm ugn
samt uppstjälpas i rundel på ett fat. I midten läggas kokta spritärter
med några små bitar kall =Zeniths margarin= öfver. Serveras till spicken
skinka o. d. eller som ensamrätt med kaprissås till.
HELSTEKT LÖK.
Stora lökar skalas och sköljas samt aftorkas. 1 matsked =Zeniths
margarin= brynes i en stekpanna, lökarna iläggas och stekas, tills de bli
vackert bruna. En nypa salt strös öfver, kokande vatten eller buljong
påspädes, och lökarna få koka sakta under lock 1 timme. Spadet bör då
vara nästan inkokt. Anrättningen serveras mycket varm.
LÖKSTUFNING.
12 stora lökar skalas, skäras i skifvor och stekas mjuka i 2 matskedar
brynt =Zeniths margarin= samt uppläggas i ett fat och hållas varma. I
stekpannan brynes 1 matsked =Zeniths margarin= och sammanfräses med en
matsked hvetemjöl; tjock, söt grädde påspädes, tills såsen blir lagom
tjock, hvarefter den får koka upp. ½ tésked köttextrakt ilägges och sist
löken. Stufningen omskakas, saltas och lägges upp på varm karott.
STEKTA KÅLRÖTTER.
2 medelstora kålrötter skalas och skäras i 1 cm. tjocka skifvor. Dessa
förvällas i imkokare, tills de bli mjuka, hvarefter de tagas upp och få
svalna. Hvarje skifva delas sedan i fyra bitar; dessa doppas i ägg och
skorpmjöl samt stekas bruna i =Zeniths margarin=. Serveras till salt
kött, fläskkorf o. s. v.
FYLLDA KÅLRÖTTER.
5 à 6 medelstora, jämna kålrötter tvättas väl, skalas och skäras flata
i toppändan. Nertill afskäras skifvor till lock, rötterna urgräfvas
försiktigt och kokas i saltadt vatten, tills de kännas mjuka, då de
ställas på en sikt att afrinna och svalna. Därpå fyllas de med vanlig
köttfärs, blandad med tredjedelen kokta risgryn, locken läggas på, och
rötterna ställas i en stor stekpanna, smord med =Zeniths margarin= samt
sättas i en varm ugn att stekas ljust bruna. Under tiden ösas de ofta med
buljong eller hett vatten och någon gång med smält =Zeniths margarin=.
Uppläggas sedan på varmt fat och såsen hälles öfver dem. Det urgräfda
moset kan lämpligen användas i kålrotspudding.
KÅLROTSPUDDING.
2 medelstora kålrötter tvättas, skalas, skäras i skifvor och kokas mjuka
i imkokare samt läggas på en sikt att afrinna. Därpå malas de och moset
väges. Till hvarje ½ kg. mos tages 3 matskedar smält =Zeniths margarin=,
1½ dl. skorpmjöl, 1½ dl. grädde eller god mjölk, 3 äggulor, 1 matsked
socker, 1 tésked salt och 3 vispade ägghvitor. Litet rifven mandel
förbättrar smaken. Smeten hälles i en med =Zeniths margarin= smord form
och gräddas i vattenbad i varm ugn. Serveras till rimsaltadt kokt eller
stekt kött.
STUFVADE SOCKERÄRTER.
2 liter späda sockerärtskidor snoppas och sköljas samt läggas i så mycket
kokande, saltadt vatten, att det når knappt upp till ärterna, hvarefter
de få sakta koka färdiga. Spadet bör vara nästan inkokt då. 1 matsked
=Zeniths margarin= och 1 matsked hvetemjöl arbetas samman med en knif,
tills inga mjölklimpar synas. Denna afredning blandas sedan försiktigt
till ärterna, kastrullen omskakas och stufningen får koka några minuter.
Sist ilägges 1 matsked finhackad persilja.
KOKTA VAXBÖNOR.
1 kg. gula eller gröna vaxbönor rensas och sköljas samt kokas mjuka
i imkokare. Uppläggas på varmt fat och ätas jämte rördt eller smält
=Zeniths margarin=.
S. k. sparrisärter anrättas på samma sätt. På dessa, som nätt och jämnt
böra vara fullvuxna, bortrensas endast det vid ena ändan kvarsittande
blomfodret. Man bör vid rensningen ej använda knif, ej heller böra
ärterna läggas i metallkärl (så vida det ej är emaljeradt), ty den ur
ärterna framsipprande saften blir svart som bläck, då den kommer i
beröring med metall.
KOKT BLOMKÅL.
4 små blomkålshufvud rensas, sköljas och kokas mjuka i saltadt vatten.
För att få blomkålen riktigt hvit, öfversiktar man den med ett tunt lager
hvetemjöl, hvarjämte kokvattnet blandas med ½ kaffekopp mjölk. Kålen
tages upp så hel som möjligt, lägges med blommorna uppåt på ett varmt
fat och öfvergjutes med smält =Zeniths margarin= eller med sås beredd
på följande sätt: 50 gr. =Zeniths margarin= och 1 knapp dl. hvetemjöl
sammanfräses och spädes med ⅓ liter kålspad eller buljong. Såsen får koka
10 min., hvarefter ilägges ytterligare 50 gr. =Zeniths margarin= och 2
téskedar citronsaft (samt möjligen en knifsudd socker). Såsen omröres,
tills margarinet är smält.
BLOMKÅLSLÅDA.
2 blomkålshufvud putsas och förvällas i saltadt vatten samt få afrinna
och kallna. Därpå sönderdelas de i små klyftor, hvilka läggas i en form
af eldfast porslin smord med =Zeniths margarin=. 1 matsked =Zeniths
margarin= och 1 d:o hvetemjöl sammanfräsas och spädas med så mycket
kokande mjölk (omkr. ⅓ liter), att man får en tämligen tjock sås, som
smaksättes med salt och socker. Då denna svalnat, ivispas 3 äggulor, 2
matskedar rifven ost och 3 till skum slagna ägghvitor. Såsen hälles
öfver blomkålen, och anrättningen gräddas gulbrun. Serveras med rördt
=Zeniths margarin=.
STEKTA RÖDBETOR.
5 jämnstora rödbetor tvättas väl, stekas oskalade i varm ugn, tills
de bli mjuka, men tillses och vändas ofta, så att de ej bli brända.
Därefter befrias de från skalen, skäras i skifvor af ½ cm. tjocklek,
vändas i vispadt ägg och finstött skorpmjöl samt stekas bruna i =Zeniths
margarin=. Rödlök skäres i skifvor, brynes i =Zeniths margarin= och
lägges öfver rödbetorna på anrättningsfatet. Serveras till nykokt potatis
och kallas stundom för rödbetbiff.
KOKTA JORDÄRTSKOCKOR.
1½ liter jordärtskockor tvättas väl, skalas eller skrapas och sköljas
samt läggas i ättikblandadt vatten (1 matsked ättika pr liter vatten).
Därpå kokas de i saltadt vatten, blandadt med ett par matskedar mjölk. Då
de äro färdiga, tagas de upp med silslef, få afrinna något på en sikt,
läggas upp högt på ett varmt fat och öfvergjutas med smält =Zeniths
margarin=. Serveras mycket varma med rördt =Zeniths margarin=.
STEKTA JORDÄRTSKOCKOR.
Härtill väljas mycket små, runda jordärtskockor. De behandlas som i
föregående, och då de äro kokta, bredas de ut på ett fat att kallna.
Därefter doppas de i vispadt ägg och sedan i skorpmjöl samt stekas bruna
i =Zeniths margarin=.
GRATIN PÅ JORDÄRTSKOCKOR.
En låg, vid form af eldfast porslin smörjes med =Zeniths margarin=. Däri
nedlägges sedan ett hvarf kokta, kalla jordärtskockor, skurna i tjocka
skifvor. Af 75 gr. =Zeniths margarin=, 3 matskedar hvetemjöl och 3 dl.
mjölk kokas nu en afredning, som smaksättes med salt och socker. Då denna
svalnat, iröras 3 äggulor och 3 hvitor slagna till skum. Denna smet
hälles öfver jordärtskockorna, ett tjockt hvarf rifven ost strös på, och
några bitar =Zeniths margarin= instickas här och hvar i gratinen. Gräddas
i ganska varm ugn, tills den höjer sig och blir gulbrun. Serveras med
rördt =Zeniths margarin=.
KOKT BRYSSELKÅL.
50 st. brysselkålhufvud befrias från de yttre bladen och sköljas väl i
ett par vatten samt läggas i kokande, saltadt vatten jämte en matsked
=Zeniths margarin=. Så litet vatten som möjligt. Första halftimmen bör
kålen koka utan lock. (Detta gäller äfven andra kålsorter). Den bör koka
mycket sakta men ganska länge, tills den, som man säger, »smälter i
munnen»; upptages med hålslef och lägges på varmt fat samt öfvergjutes
med smält =Zeniths margarin=. Vill man afreda kålen, så sker detta på
samma sätt, som förut är nämndt om stufvade sockerärter.
RÖDKÅL.
Ett medelstort, hårdt rödkålshufvud afputsas och stocken utskäres med en
spetsig, hvass knif, hvarefter kålen skäres i fina strimlor. 2 matskedar
=Zeniths margarin= läggas i bottnen på en emaljerad gryta; kålen ilägges
jämte 1 tésked salt, 1 d:o socker och 1 matsked rödbetättika. Kålen får
nu koka i 3 timmar (först utan lock), men måste ofta röras om och vändas.
Just innan kålen serveras, afsmakas den med salt, =Zeniths margarin= och
litet röd vinbärssaft. Serveras till kokt, rimmadt eller färskt kött men
helst till refbensspjäll, fläskrygg, gås o. d.
SMÅ POTATISPUDDINGAR.
10 stora, kokta potatisar skalas och mosas medan de äro varma samt
blandas med 100 gr. =Zeniths margarin=, 4 vispade ägg, 1 dl. sur grädde
vispad till skum, salt, socker, muskot och mandel efter smak och sist 4
vispade ägghvitor. Släta bakelseformar smörjas med =Zeniths margarin=
och beströs med finsiktadt skorpmjöl, fyllas till ¾ med smeten, och
puddingarna gräddas i varm ugn. Uppstjälpas i krans på ett varmt fat,
och midt på fatet läggas kokta spritärter, hvilka öfvergjutas med smält
=Zeniths margarin=.
SVAMPLÅDA.
⅓ liter förvälld, finhackad svamp, 1 dl. finskurna löktärningar brynta
i =Zeniths margarin=, 1 matsked hackad persilja, 1 matsked rifvebröd, 3
vispade äggulor samt salt och hvitpeppar efter smak sammanröras med 4 dl.
god mjölk. Sist iblandas 3 till skum slagna ägghvitor. Smeten hälles i en
omelettlåda af eldfast porslin och gräddas i varm ugn, samt serveras med
smält =Zeniths margarin= till.
SVAMPPUDDING.
En puddingform af 1½ liters rymd smörjes med =Zeniths margarin= och
beströs med skorpmjöl. I bottnen lägges sedan ett hvarf förvälld,
afrunnen svamp, antingen en sort eller flera blandade och beströs med
hvitpeppar, fint skuren gräslök och finhackad persilja; däröfver lägges
ett hvarf tunna, lätt stekta skifvor af fet, rökt skinka och därpå ett
hvarf kokta potatisskifvor, hvarpå läggas några bitar =Zeniths margarin=.
Sedan åter svamp o. s. v. tills formen blir full. Öfversta hvarfvet bör
vara potatis. 3 ägg och ½ liter god mjölk sammanvispas och hälles öfver
puddingen, hvarefter den gräddas i vattenbad i bra varm ugn.
STEKT SMÖRSVAMP.
På stora, felfria smörsvampar afskäres foten, hvarefter de flås och
fröredningen tages bort. Svamparna förvällas hastigt i saltadt vatten och
få svalna, doppas i vispadt ägg och skorpmjöl samt stekas bruna i rikligt
med =Zeniths margarin=. Upplägges på varmt fat; i såsen fräses hastigt
1 matsked fint skuren gräslök och 1 d:o hackad persilja, ett skedblad
grädde hälles i, såsen smaksättes med salt och hvitpeppar, vispas upp och
hälles öfver svampen. Serveras hett.
STEKT FÅRTICKA.
Stora fårtickor rensas och skäras i skifvor. Dessa förvällas i saltadt
vatten och läggas att afrinna. Därpå beströs de med hvitpeppar, vändas i
vispadt ägg och skorpmjöl samt stekas i =Zeniths margarin= och uppläggas
i krans på ett varmt fat. I stekpannan vispas 1 matsked hvetemjöl och ⅓
liter söt grädde, såsen får koka upp, blandas med ½ tésked köttextrakt
och hälles öfver svampen. Serveras med små brunstekta potatisar.
S. K. HVITSÅS TILL STUFNING AF GRÖNSAKER.
Ehuru detta sätt att stufva grönsaker ej gillas af finsmakare, användes
det dock allmänt i vanlig hvardagsmatlagning. Beredningen af såsen
eller stufningen, som den vanligen kallas, är ungefär enahanda till de
olika inläggen. 2 à 2½ matskedar =Zeniths margarin= och 4 à 5 matskedar
mjöl sammanfräsas i en kastrull och spädas litet i sänder med 6 à 8 dl.
varm mjölk, beroende på hur tjock man vill ha såsen. Denna vispas väl,
tills den är slät och utan klimpar, hvarefter den afsmakas med salt,
hvitpeppar, socker och muskotnöt. Vid tillagning af sparris och blomkål
tages gärna i stället för mjölk hälften grönsaksspad och hälften grädde.
Vid stufning af svamp spädes ej med mjölk utan med buljong och grädde.
Ett par vispade äggulor irörda till sist, förbättra smaken på såsen, men
mjölmängden minskas i så fall. Sedan gulorna ivispats, får stufningen ej
koka. Allra sist iröres ½ matsked kall =Zeniths margarin= och därefter
de kokta grönsaker, som äro afsedda för stufningen. På detta sätt kan
man tillaga: sparris, blomkål, kålrabbi, skärbönor (företrädesvis
saltade), palsternackor, röda och hvita morötter, jordärtskockor, socker-
och svartrötter, mangoldstjälkar samt hvitkål. Förutom till grönsaker
användes denna stufning äfven till hummer, kräftstjärtar, kokt fisk samt
maccaroni.
EFTERRÄTTER.
VARMA MJÖLPUDDINGAR.
½ liter gräddmjölk, 80 gr. hvetemjöl, 40 gr. =Zeniths margarin= och 50
gr. socker sammanvispas kallt och kokas upp under flitig vispning, så
att inga klimpar bildas. Då denna smet kallnat, iröras 4 äggulor och
sist 4 till skum slagna hvitor. Smeten hälles genast i en form glaserad
med brynt socker och gräddas i vattenbad i 1 à 1¼ timme. Uppstjälpes
försiktigt och serveras varm med vaniljsås eller vispad grädde. Ifall
man har en hålform att grädda puddingen i, bör stor omsorg ägnas åt
glaseringen. Då puddingen är uppstjälpt, fylles hålet i densamma med
hårdvispadt gräddskum. Ofvanstående pudding brukar kallas sufflépudding
och är så att säga grundformen för de flesta varma puddingar med mjöl,
hvilka sedan få namn efter olika smaksättning.
MANDELPUDDING.
Lika med föregående med tillägg af 1 dl. skållad finrifven sötmandel och
4 stycken bittermandlar.
ITALIENSK PUDDING.
Som ofvan. Mandeln ersättes af 1 dl. rensade, förvällda korinter och 10
stötta kardemummor. Korinterna rullas i torrt hvetemjöl, innan de läggas
i smeten, så sjunka de ej till bottnen, hvilket annars lätt händer.
CITRONPUDDING.
I smeten blandas rifna skalet af ½ citron.
CHOKLADPUDDING.
50 gr. rifven sockrad choklad iblandas eller ock 25 gr. kakaopulver och
25 gr. vaniljsocker.
ANANASPUDDING.
200 gr. ananas, skuren i små tärningar, tillsättes jämte ett ägg extra.
VANILJPUDDING.
¼ vaniljstång kokas med smeten och upptages, då denna skall hällas i
formen. (Vaniljbiten sköljes, aftorkas och kan användas ännu en gång.)
Alla dessa puddingar serveras varma med vispad grädde eller vaniljsås.
MÄRGPUDDING.
½ liter stötta skorpor och ¾ liter oskummad mjölk blandas, och brödet
får svälla en stund. Under tiden finhackas 150 gr. oxmärg; 150 gr.
sultanrussin sköljas i ljumt vatten och torkas i en handduk, likaså 150
gr. korinter. Brödet arbetas med en träslef, tills det blir mjukt och
smidigt; märg, russin och korinter iblandas tillika med rifna skalet
af en citron och 5 äggulor. Sist iröras 5 till skum slagna ägghvitor.
Smeten hälles i en med brynt socker glaserad form och gräddas i vattenbad
i ganska varm ugn. Tål 1 à 1¼ timme. Uppstjälpes, då den svalnat helt
lite och serveras med skumsås eller vispad grädde. Ifall man vill
servera puddingen i formen, behöfver denna ej glaseras, endast smörjas
med =Zeniths margarin= och beströs med skorpmjöl. I smeten blandas då 3
matskedar socker.
VARM ÄPPLEPUDDING.
10 stora äpplen skalas, urkärnas med äppelpipa och skäras i tunna
skifvor, hvilka läggas i en djup karott, hvarfvis med strösocker och få
ligga så i 3 timmar. Under tiden röres 150 gr. =Zeniths margarin=, tills
det blir mjukt och pösigt, 150 gr. socker iblandas jämte 50 gr. skalad,
rifven sötmandel, 2 dl. finsiktadt skorpmjöl, rifna skalet af ½ citron
och 5 vispade ägg. En puddingform smörjes med =Zeniths margarin= och däri
nedlägges hvarfvis smet och äppelskifvor; underst och öfverst bör vara
smet. Puddingen gräddas i vattenbad i varm ugn och serveras varm med
vaniljsås.
ÄPPLEKAKA. I.
½ liter sött äppelmos blandas med ⅓ liter stötta skorpor, 100 gr. smält
=Zeniths margarin=, 4 äggulor och 4 vispade ägghvitor. Smeten hälles i en
låg, vid form, smord med =Zeniths margarin= och beströdd med skorpor samt
gräddas i varm ugn. Serveras ljum med vispad grädde.
ÄPPLEKAKA. II.
⅓ liter sockradt äppelmos, 5 äggulor, ⅓ liter söt grädde, 1½ dl. smält
=Zeniths margarin=, 100 gr. skorpmjöl och rifna skalet af en citron
blandas väl. Sist iröras de till hårdt skum slagna hvitorna. En form
smörjes med =Zeniths margarin= och beströs med skorpmjöl; smeten hälles i
och kakan gräddas i 45 min. i varm ugn. Serveras ljum med vaniljsås eller
vispad grädde.
MANNAGRYNSPUDDING.
1 liter mjölk kokas upp; häri vispas knappt 1 dl. mannagryn, och detta
får koka 20 min., hvarefter gröten hälles upp att svalna. Därpå iröres
rifna skalet af ½ citron, ½ dl. socker, ½ tésked salt, 2 dl söt grädde
och 4 vispade ägg. Smeten hälles i en smord puddingform, gräddas i
vattenbad i varm ugn och tål 40 à 45 min. Ätes med saftsås eller sylt.
Grädden kan uteslutas, och då tagas endast 2 ägg till puddingen. I
stället för citron kan den smaksättas med mandel eller vanilj.
PUDDING AF BRÖD OCH FIKON.
200 gr. fikon tvättas väl i ljumt vatten och läggas sedan att svälla i
en skål ljumt vatten, som ställes på varm plats i några timmar. Därefter
skäras fikonen i tunna skifvor. En puddingform smörjes med =Zeniths
margarin= och beströs med skorpmjöl. I bottnen lägges ett hvarf tunna
hvetebrödsskifvor, doppade i grädde; därpå ett hvarf fikon, hvarpå strös
skalad, rifven mandel och däröfver ett hvarf jordgubbs- eller annat
sylt; så åter bröd o. s. v. tills formen blir full. Öfverst bör vara
bröd. Därpå sammanvispas 4 ägg, 1 matsked socker och ⅓ liter grädde och
denna smet hälles öfver puddingen, innan den sättes i ugnen. Gräddas i
vattenbad i ¾ à 1 timme och serveras något afsvalnad med vispad grädde.
MAKARONPUDDING.
Härtill kan man använda öfverblifna, stufvade makaroner, om man blott
ej kryddat dem med muskot. ⅔ liter dylik kall stufning blandas med 4
äggulor, 4 matskedar socker och 4 vispade ägghvitor samt smaksättes med
vanilj eller citron, hälles i smord, brödbeströdd form och gräddas i
vattenbad i varm ugn. Serveras varm med saftsås el. sylt.
POTATISTÅRTA.
150 gr. rifven kokt potatis, 150 gr. hvetemjöl och 150 gr. =Zeniths
margarin= arbetas samman till en smidig deg. Denna kaflas ut till 3 mm.
tjocklek, hvarefter bottnar utskäras efter mått af en stor flat tallrik.
Dessa bottnar gräddas i bra varm ugn. Sedan de kallnat hopläggas de med
sylt eller marmelad emellan. Hela tårtan öfvertäckes med gräddskum.
MANDELKAKA.
100 gr. =Zeniths margarin= röres och blandas med 150 gr. socker och 150
gr. kokt, rifven potatis. I en särskild skål röras 3 äggulor samman
med 150 gr. socker i 20 minuter och blandas sedan i smeten jämte 150
gr. skalad och rifven sötmandel (däribland 5 bittra). Sist ivispas 3
till skum slagna ägghvitor. Smeten hälles i en form smord med =Zeniths
margarin= och beströdd med skorpmjöl, och kakan gräddas i måttligt varm
ugn. 10 minuter efter det kakan tagits ur ugnen, stjälpes den upp,
garneras med syltade bär och gräddskum samt serveras med gräddskum i
särskild skål.
JÄSTPULVERKAKA.
2 ägg och 3 dl. florsocker röras tillsammans i 20 min. En rågad matsked
=Zeniths margarin= röres, tills det hvitnar och blandas till äggsmeten
jämte 1½ dl. mjölk. Sist iröres 4½ dl. hvetemjöl siktadt samman med 4
téskedar bakpulver. En låg, vid form smörjes med =Zeniths margarin= och
beströs med skorpmjöl, smeten hälles i och kakan gräddas i bra varm ugn.
Då den kallnat, öfverdrages den med gräddskum och garneras med inkokta
päron eller annan frukt.
BILLIG TÅRTA.
4 äggulor och 300 gr. strösocker röras tillsammans i 30 min. 3½ dl. smält
=Zeniths margarin= röres, tills det hvitnar samt blandas till äggulorna
på samma gång som 200 gr. hvetemjöl och 100 gr. skalad, rifven sötmandel
(2 bittra) röres i smeten. Sist iblandas 4 till skum slagna ägghvitor.
Smeten hälles i en smord, brödbeströdd form och gräddas i ganska varm
ugn. Då tårtan svalnat något, stjälpes den ur, och klyfves, då den
kallnat, i 2 eller 3 bottnar, hvilka hopläggas med sylt, marmelad eller
vaniljkräm emellan, hvarefter tårtan öfverdrages med gräddskum.
KRANSTÅRTA.
2 ägg och 160 gr. florsocker röras tillsammans i 30 min. Därefter iröres
50 gr. skalad, rifven mandel (4 bittra), 50 gr. smält =Zeniths margarin=,
1½ dl. tjock grädde och sist 175 gr. torrt hvetemjöl siktadt samman med 2
téskedar bakpulver. En refflad hålform smörjes väl med =Zeniths margarin=
och beströs med fint skorpmjöl; smeten ihälles och gräddas i måttligt
varm ugn 30 à 40 min. Serveras nygräddad med fruktkompott och vaniljsås.
Kan äfven ätas till kaffe eller té.
PÖSMUNKAR.
⅓ liter vatten och 110 gr. =Zeniths margarin= kokas upp; 220 gr.
hvetemjöl arbetas uti, medan kastrullen står öfver elden. Degen måste
vara mycket smidig och fullständigt släppa kastrullen. Då den kallnat,
iröras 5 ägg, ett i sänder, och sist 3 hvitor. Flottyr upphettas i en
järngryta och då en lätt, blå rök uppstiger från densamma, nedläggas med
en matsked små klimpar af smeten; dock endast få åt gången, ty de svälla
upp och blifva ganska stora. Då de äro bruna på undre sidan, vändas
de, och då de synas färdigkokta, uppläggas munkarna på en sikt beklädd
med sugpapper och hållas varma. En servet lägges sedan under dem på
anrättningsfatet, de öfversiktas med socker och serveras med sylt.
STEKT HVETEBRÖD MED MARMELAD.
Tunna hvetebrödskifvor bestrykas med någon god marmelad (plommon, äpplen
eller dylikt) samt hopläggas 2 och 2. Därpå doppas skifvorna i äggsmet,
(till hvarje ägg 1 dl. mjölk) och vändas däri ett par gånger, tills de
bli mjuka. =Zeniths margarin= brynes i en stekpanna, och skifvorna stekas
gulbruna däri. Serveras med strösocker och vaniljsås.
ÄPPLEMUNKAR.
5 stora, välformade äpplen skalas och befrias från kärnhusen samt skäras
i 5 mm. tjocka skifvor. I en skål sammanvispas 140 gram torrt hvetemjöl,
2 äggulor, 1⅓ liter tjock, söt grädde, 30 gr. skiradt =Zeniths margarin=
och 20 gr. socker. Denna smet får svälla i 2 timmar, hvarefter iröras
2 till skum slagna ägghvitor. ½ kg. flottyr upphettas i en järngryta;
äppleskifvorna doppas i smeten, som bör fullständigt täcka dem, och
nedläggas sedan i flottyren att koka, tills de bli gulbruna på undre
sidan, då de vändas. Därefter läggas de upp på sugpapper att afrinna och
flyttas sedan på ett varmt fat. Öfversockras på båda sidor och serveras
till kaffe eller té eller ock som efterrätt.
STRUTAR.
3 ägg vägas och sammanvispas med lika vikt socker, halfva vikten
hvetemjöl, 1 matsked skiradt, klart =Zeniths margarin= och rifna skalet
af ½ citron. En väl rengjord bakplåt smörjes med hvitt vax. Med en
matsked läggas små klickar af smeten på plåten och bredas ut mycket tunt,
så att de bli vida som ett större téfat, hvarefter de gräddas gulbruna
i ganska varm ugn. De tagas af plåten så varma som möjligt och viras i
strutform omkring en stor morot eller en för ändamålet svarfvad träpinne.
Fyllas med gräddskum och hallonsylt, då de kallnat och serveras som
efterrätt. Man kan tillaga ganska stor sats strutar på en gång, ty de
hålla sig goda rätt länge, om de förvaras på varm, torr plats i tätt
slutna bleckburkar.
KRABBELURE.
1½ kaffekopp hvetemjöl, 1 kaffekopp strösocker, 1 vispadt ägg, 1 matsked
smält =Zeniths margarin= och ½ kaffekopp grädde sammanröras jämte rifna
skalet af ¼ citron. Sist iblandas 1 tésked bakpulver siktadt samman med ½
kaffekopp hvetemjöl. Af smeten formas med två dessertskedar små bullar,
hvilka kokas i het flottyr, läggas på sugpapper att afrinna, öfversiktas
med socker och serveras varma till kaffe eller té eller ock som efterrätt
med sylt till.
ÄPPLESOUFFLÉ.
1 kg. syrliga äpplen stekas och passeras genom durchslag, medan de äro
varma. 6 äggulor och 175 gr. socker röras tillsammans ½ timme och blandas
därefter med äpplemoset. 6 ägghvitor slås till hårdt skum och blandas
varsamt till det öfriga. En porslinsform smörjes med =Zeniths margarin=,
smeten hälles i, öfversiktas med florsocker och gräddas i ganska varm ugn
25 à 30 min. Serveras så fort den är gräddad, med vispad grädde till.
KATRINPLOMMONSOUFFLÉ.
200 gr. katrinplommon sköljas i ljumt vatten, kokas mjuka i imkokare,
urkärnas och hackas mycket fint samt blandas med 120 gr. strösocker och
50 gr. skållad, rifven sötmandel. 4 ägghvitor vispas till hårdt skum och
blandas med plommonmoset, hvarefter smeten hälles i en porslinsform,
smord med =Zeniths margarin=, öfversockras och gräddas i mycket varm ugn
10 à 12 min. Serveras med vispad grädde.
RABARBERSOUFFLÉ.
250 gr. rabarber skalas och skäras i mycket små tärningar. Dessa läggas i
en emaljerad gryta jämte 75 gr. strösocker och få under ständig omrörning
koka till ett tämligen tjockt mos, hvilket sedan ställes att svalna. 3
äggulor röras tillsamman med 75 gr. florsocker i 20 min., rabarbermoset
ilägges och sist 3 till skum vispade ägghvitor, på samma gång som 1
matsked potatismjöl siktas uti. Smeten hälles i en med =Zeniths margarin=
smord porslinsform och soufflén gräddas i god ugnsvärme omkring ½ timme.
Serveras alldeles nygräddad med vaniljsås.