2 hela ägg och 2 gulor röras samman med 100 gr. florsocker i 20 min.
Därpå iröres rifna skalet af ½ citron och 70 gr. siktadt hvetemjöl. 2
ägghvitor vispas till skum och nedröras sist. På en plåt med låga kanter
utbredes ett stort hvitt pappersark, smordt med =Zeniths margarin=
och öfversiktadt med litet hvetemjöl. En kant vikes upp rundt omkring
arket. Smeten bredes ut därpå omkring ½ cm. tjockt och insättes i varm
ugn att gräddas gulbrun. Under tiden utbredes på bordet ett annat hvitt
pappersark, hvilket öfversiktas med strösocker. Härpå omstjälpes den
gräddade kakan, öfverstrykes hastigt med uppvärmdt gelé eller tunt sylt
samt hoprullas, medan den ännu är varm. Då rullen kallnat, skäres den
snedt öfver i 1 cm. tjocka skifvor.
SMÅ KRUSBÄRSTÅRTOR.
Mördeg beredes af 250 gr. hvetemjöl, 150 gr. =Zeniths margarin=, 75 gr.
socker och 3 äggulor. Är mjölet af sämre beskaffenhet, går nog åt 300
gr. Degen arbetas, tills den blir sammanhängande och smidig samt kaflas
ut så tunt som möjligt. Med en tékopp urtagas sedan runda kakor, hvilka
gräddas i måttligt varm ugn. På halfva antalet af dessa kakor bredes
ett tjockt hvarf sockradt, tämligen stadigt krusbärsmos af omogna bär;
de öfriga kakorna läggas på som lock och garneras med vispad grädde,
smaksatt med socker och några droppar orangeblomvatten. Kakorna hopläggas
ej, förrän strax innan de skola serveras.
VATTENBAKELSER.
Samma smet som till pösmunkar, men minskad med en à två ägghvitor, ifall
smeten är mycket lös. En plåt smörjes väl, och med en matsked läggas
därpå små klickar af smeten. Bakelserna gräddas i ganska varm ugn, och
luckan får ej öppnas förrän plåten stått inne i 10 min. Är man rädd
för stark undervärme, så användas dubbla plåtar. Då bakelserna skola
serveras, afskär man på dem små lock och fyller dem med vispad grädde.
Locken läggas på och socker strös öfver. Vill man göra dem riktigt fina,
öfverstrykas de med chokladglasyr beredd på följande sätt: i ½ dl. vatten
löses 100 gr. socker; i ½ dl. vatten smältes 100 gr. choklad. Dessa
satser blandas i en liten kastrull och uppvärmas, hvarefter blandningen
strykes öfver bakelserna och får torka.
BAKPULVER.
Dylikt pulver kan hvarje husmor lätt bereda själf för mycket billigt
pris. 100 gr. rismjöl, 100 gr. sodabikarbonat och 100 gr. cremortartari
siktas tillsammans och förvaras på torr plats i en glasburk med
glaspropp. Pulvret håller sig hur länge som helst och är fullt lika bra,
som det man köper så dyrt i små bleckburkar.
SYLT, SAFT, INLÄGGNINGAR M. M.
LINGONSYLT MED VANILJ.
Lingonen rensas, sköljas och läggas i en syltkittel. Till hvarje liter
bär tages 3 hg. socker, som ilägges på samma gång som bären tillika med
en bit klyfd vaniljböna. (En stång vanilj ger god smak åt 20 liter bär.)
Lingonen böra sedan koka, tills de se klara ut, då de upphällas i värmda
krukor, som öfverbindas, då syltet kallnat.
SVART VINBÄRSSYLT.
1 kg. socker och 1 dl. vatten kokas i syltkittel och skummas väl. Då
sockerlagen synes klar, iläggas 1 kg. rensade svarta vinbär och få koka i
20 minuter under ständig skumning. Syltet hälles i glasburkar, som förut
blifvit sköljda med konjak och därefter väl uppvärmda. Ett vaxadt papper
doppadt i konjak lägges öfver syltet, hvarefter burkarna öfverbindas med
pergamentpapper.
KRUSBÄRSSYLT.
Stora, röda, tunnskaliga, ej fullt mogna krusbär rensas och aftorkas väl
samt vägas. Kokas sedan till mos, hvarefter halfva vikten socker ilägges.
Härmed få nu bären koka i 2 timmar, hvarefter syltet upphälles i burkar.
Användes som fyllning i tårtor eller som mellanlägg i syltpannkaka.
ÄPPELGELÉ.
Vackra, syrliga äpplen skäras i 4 delar och sättas öfver elden i en
syltkittel. Till 10 kg. äpplen tages ½ liter vatten. Då äpplena äro
fullkomligt sönderkokta, upphällas de i en s. k. saftpåse eller i en grof
handduk för att själfrinna. Den afrunna saften väges och hälles ånyo i
syltkitteln; lika vikt socker ilägges, och saften får nu under flitig
skumning koka, tills den håller geléprofvet. Några droppar saft hällas på
en tallrik; stelna de, då de kallnat, så är geléet färdigt att upphällas
i små burkar, som sedan öfverbindas på vanligt sätt.
RÖD VINBÄRSSAFT.
8 liter rensade röda vinbär sättas öfver elden med 2 liter vatten, och
få koka upp. Silas genom en handduk, hvarefter saften får stå till nästa
dag, då det klara afhälles i en syltkittel. Till hvarje liter saft tages
½ kg. socker. Socker och saft kokas tillsamman i 15 minuter och skummas
väl under tiden. Saften fylles sedan på varma, torra flaskor, som genast
korkas och hartsas.
SAFT AF SVARTA VINBÄR.
3 kg. bär rensas och sättas öfver elden med 3 liter vatten samt kokas,
tills alla bären äro sönderkokta. Upphällas sedan i silduk att afrinna.
Saften mätes och blandas med 375 gr. socker till hvarje liter saft. Kokas
och skummas väl i 15 minuter. Hälles på varma, torra flaskor, som strax
korkas och hartsas.
HALLONSAFT.
6 liter hallon läggas i en kruka och öfvergjutas med 2 liter kokande
vatten. Krukan öfverbindes och får stå till följande dag, då saften
afhälles och kokas upp samt slås ånyo öfver bären. Så förfares äfven
tredje dagen. Fjärde dagen hälles alltsammans i en silduk för att
själfrinna, hvarefter saften kokas med 650 gr. socker till hvarje liter
saft. Skummas väl under kokningen, som fortgår, så länge skum visar sig.
Buteljeras och förvaras på vanligt sätt.
KRUSBÄRSSAFT.
10 liter halfmogna röda krusbär rensas och hällas i en stenkruka jämte
½ liter vatten. En tallrik ställes öfver krukan och fastsmetas kring
kanterna med grof rågmjölsdeg, hvarefter en handduk bindes öfver. Krukan
ställes nu i en gryta med vatten, som långsamt bringas i kokning och
sedan får oafbrutet småkoka i åtta timmar. Då vattnet kallnat, upptages
krukan, saften afhälles försiktigt, silas och väges samt slås i en
syltkittel, hvarefter halfva vikten socker ilägges. Saften får nu koka i
30 minuter och skummas väl under tiden. Buteljeras och förvaras som annan
saft. Bären kunna sedan användas till kräm, soppa och tarfligt sylt.
FLÄDERBÄRSSAFT.
Fläderbär rensas och läggas i en emaljerad syltgryta, som ställes öfver
svag eld, så att bären mycket långsamt få koka upp. Hällas därefter i en
silduk för att själfrinna. Saften mätes och kokas ¼ timme med 125 gr.
socker till hvarje liter saft. Skummas väl under kokningen. Saften hälles
varm på flaskorna, som strax korkas och hartsas.
ÄPPELSAFT.
5 kg. syrliga äpplen aftorkas, skäras i skifvor och sättas öfver elden
med 5 liter vatten samt få koka i 30 min., hvarefter massan upphälles i
en silduk. Följande dag sättes saften öfver elden med 250 gr. socker
till hvarje liter saft, kokas i 10 minuter och skummas väl, hvarefter den
upphälles i porslinskrukor för att svalna. Fylles sedan på torra flaskor,
som korkas och hartsas.
ATT LÄGGA IN KRUSBÄR PÅ BUTELJER.
Omogna, knappt fullväxta krusbär rensas och aftorkas väl samt stoppas i
rena, torra buteljer. Dessa korkas, korkarna fastbindas med ståltråd, och
buteljerna ställas i en stor kittel. Under och emellan buteljerna lägges
mycket hö, hvarefter kitteln fylles med vatten, som bringas i kokning.
Denna fortfar, tills buteljerna se ut att vara endast till hälften
fyllda. Böra stå kvar i vattnet, tills de äro fullkomligt kalla.
FÖRVARING AF RABARBER.
Rabarberstjälkarna skalas och sönderskäras i mycket små tärningar. Dessa
stoppas i buteljer, hvilka sedan fyllas med vatten samt korkas och
hartsas. Då rabarberna skola användas, bör vattnet, hvari de förvarats,
tagas med.
INKOKNING AF BLÅBÄR.
Till 4 kg. bär tages 1½ kg. socker. Detta kokas med 1 dl. vatten till en
tjock, klar lag, hvarefter bären iläggas och få koka i 15 minuter. Ösas
varma på rena, torra buteljer, som genast korkas och hartsas. Inkokta på
detta sätt hålla bären sig goda mycket länge. Användas till soppa och
kräm.
MOROTS-MARMELAD.
Röda eller gula morötter skrapas, sköljas och skäras i tunna strimlor.
Till 750 gr. morötter tages ½ kg. socker. Detta kokas med litet vatten
och saft af 4 citroner till tjock lag, som skummas väl, hvarefter
morötterna iläggas jämte skalen af 4 citroner, skurna i långa, mycket
fina strimlor. Kokas i 1½ timme och röres flitigt under tiden. Marmeladen
hälles i glasburkar, som öfverbindas, då den kallnat. Bredes på rostade
hvetebrödskifvor och serveras till té. Kan godt ersätta apelsinmarmelad.
SMÅ ÄTTIKSGURKOR.
Mycket små, gröna gurkor läggas ett dygn i svag saltlake och sköljas
sedan flera gånger i kallt vatten, läggas i en porslinskruka och
öfvergjutas med varm men ej kokhet ättika. Krukan öfverbindes och ställes
i en källare. Efter 8 dagar afhälles ättikan och kokas med kryddnejlikor,
hvitlöksklyftor, timjan, estragon och hel hvitpeppar; silas och får
svalna något, hvarefter den ånyo hälles öfver gurkorna. Krukan täckes med
ett lock och öfverbindes, först när ättikan blifvit fullkomligt kall.
SALTGURKOR.
60 stora, vackra gurkor läggas i friskt vatten under 12 timmar, hvarefter
de uppläggas på mångdubbelt linne för att afrinna. Därpå omlindas hvarje
gurka med vindrufsblad, om sådana kunna anskaffas, i annat fall med
svarta vinbärsblad. I en träspann eller stor stenkruka nedläggas sedan
gurkorna hvarfvis med dillkronor, körsbärsblad, hvitpeppar, 200 gr. och
50 gr. spansk peppar. Sedan blandas kokt, kallt vatten, ättika och salt
(1 liter vatten, 1 dl. ättika och 1 hg. salt) och slås öfver gurkorna,
hvarefter tyngd pålägges. Så mycket lake bör blandas, att den står minst
5 centimeter öfver gurkorna. Under den tid jäsningen pågår, skummas laken
väl hvarje dag.
KRIKONSALLAD.
2 kg. mogna krikon läggas i en porslinskruka. En lag kokas af 2 dl.
ättika, 800 gr. socker, 1 tésked kryddnejlikor och ett par bitar kanel
samt hälles het öfver krikonen. Krukan öfvertäckes och får stå till andra
dagen, då lagen afhälles, uppkokas och slås ånyo öfver bären. Så förfares
äfven tredje dagen och den fjärde, men sista gången iläggas krikonen och
få ett uppkok, hvarefter alltsamman hälles tillbaka i krukan, som genast
öfverbindes.
STEKSALLAD AF RABARBER.
Rabarberstjälkar skalas och skäras i tumslånga bitar, sköljas och
inklappas i en handduk. 2 skedblad vinättika, 2 skedblad vatten och 2
skedblad socker hopkokas, rabarberbitarna iläggas och få ett hastigt
uppkok. Salladen serveras kall till surstek, fågelstek o. d.
TORKADE SPRITÄRTER.
I en oförtent, blankskurad syltkittel läggas 3 liter ärter och 1 rågad
matsked hvitt pudersocker. Kitteln sättes öfver elden och får stå
kvar, tills ärterna bli heta och se fuktiga ut. Under hela tiden röres
flitigt, så att de ej bränna vid bottnen. Ärterna utbredas sedan tunt på
porslinstallrikar och insättas i sval ugn för att torka. Förvaras sedan i
tunna tygpåsar.
TORKADE ÄRTSKIDOR.
Späda ärtskidor snoppas och uppträdas på trådar samt nedläggas i en
kastrull med kokande vatten, hvari man lagt en bit soda af en ärtas
storlek. Då ärtskidorna fått ett uppkok, tagas de ur kastrullen och
upphängas att torka på mörkt, luftigt ställe.
FALSK KAPRIS.
I stället för den inlagda kapris, som säljes i speceriaffärer och är
jämförelsevis dyr, kan användas följande. Tidigt på våren insamlas
förråd af mycket späda blomknoppar från maskrosen, kabbalöken och
korskålen. Knopparna böra ligga i svag saltlake ett dygn och läggas sedan
i god ättika på små buteljer, som korkas, hartsas och förvaras i källare.
Äro färdiga efter ett par månader att användas som tillsats i åtskilliga
kött- och fisksåser, sallad m. m.
FÖRVARING AF ÄGG.
1 liter vattenglas (köpes på apotek) blandas med 10 liter kallt vatten
och hälles i en stor stenkruka eller ett väl rengjort träkärl. Häri
nedläggas nu _fullkomligt färska_ ägg, så många, som rymmas i vätskan,
som dock till sist bör nå 1 cm. öfver äggen. Har man själf höns, kan man
för hvarje dag lägga ned de nyvärpta äggen, så är man fullt säker på
deras hållbarhet. De böra i alla händelser ej vara öfver 2 dagar gamla.
Då kärlet är fullt pålägges ett lock. Äggen böra hela tiden förvaras i
källare. Jag har på detta sätt förvarat ägg fullt friska från mars månad
ena året till början af juni det därpå följande. Skola äggen löskokas,
bör man först med en fin nål sticka några små hål i skalet, eljest vilja
de lätt spricka sönder.
FÖRVARING AF ZENITHS MARGARIN.
Ifall man på en gång köper in ett större parti =Zeniths margarin=, som är
packadt i trä eller bleckkärl, bör man genast upptaga detsamma och packa
det mycket hårdt i mindre porslins- eller stenkrukor. Öfverst i hvarje
kruka lägges en ren linnelapp, doppad först i kokande och sedan i kallt
vatten samt väl urvriden. På denna lägges ett lager fint salt; lappen
vikes in kring kanten, och krukorna öfverbindas med s. k. smörpapper och
ställas i källare. I mångas tycke blir margarinet _bättre_ efter 2 à 3
veckors förvaring på detta sätt och håller sig sedan oförändrat 10 à 12
veckor.
TORKNING AF GRÖNA KRYDDOR.
Dill, persilja och körfvel torkas för vinterbehof på följande sätt.
Hvarje sort hopknippas för sig i små bundtar, som ombindas med trådar.
Vatten uppkokas med litet salt uti (omkring 2 téskedar på 1 liter) och
häri doppas knippena ½ minut. Därpå läggas de på en sikt att afrinna och
upphängas sedan nära spisen att bli fullkomligt torra. Därefter stötas
de i en mortel, siktas och hällas på flaskor, som korkas och förses med
etiketter. Kryddorna behålla på detta sätt sin gröna färg och ge god smak
åt såväl sås som soppa.
NÅGRA ORD OM ZENITHS MARGARIN.
Att framställa ett fabrikat, som närmar sig natursmöret så mycket
som möjligt, har ständigt varit den grundläggande principen i
Margarin-Aktiebolaget Zeniths verksamhet, något som dess oerhört stigande
omsättning nogsamt bevisar.
Margarinets godhet beror såväl på råvarornas beskaffenhet som
tillverkningssättet, hvilket våra ärade konsumenter torde inse. Genom
direkta förbindelser med världsmarknadens förnämsta hus samt ett noggrant
urval af råvaror och genom att vid beredningen iakttaga den yttersta
snygghet och renlighet torde vår fabrik t. o. m. kunna ställas såsom
mönster för de flesta mejerier, hvilket ock vårt fabrikats utmärkta
beskaffenhet tillfyllest bevisar. Statens kontrollant har att öfvervaka
såväl råvarorna som fabrikationen.
Den fördom mot allt margarin, som förspordes för några år tillbaka torde
numera betydligt reducerats sedan den stora allmänheten fått noggrannare
kännedom om de beståndsdelar, hvilka förefinnas i margarinet. Vid
framställandet af vårt _animaliska_ margarin användes i första hand
oxfett, sedan därur afskiljts de fastare fettsorterna såsom t. ex.
stearin, hvilka afsättas till stearin- och tvålfabriker. Återstår alltså
endast rena fettstoffer, som jämte grädde, mjölk, mejerismör etc. utgöra
de grundläggande beståndsdelarna i det animaliska margarinet.
Vårt högsta animaliska märke betecknas:
EXTRA MÄRKET ZENITH
och stämplas med ett rödt, på sned placeradt band öfver lådans lock,
botten och sidor från nedra vänstra till öfra högra hörnet med orden
»Extra Märke», hvilket torde observeras, enär efterapningar kunna
förekomma.
»Extra Märket Zenith» bör därför alltid begäras vid köp af hushållssmör.
För konditorier och bagerier rekommenderas märkena “_Glob_“, “_Stella_“
och “_Viola_“. Utlåtanden från framstående bageriidkare intyga äfvenledes
dessa märkens lämplighet för bageriändamål.
Som allting i vår värld lyder under utvecklingens lag så har ock vår
industri under de senaste tre åren genomgått olika stadier, som för
Zeniths vidkommande kulminerat i vårt numera riksbekanta märke
ZENITHS VÄXTMARGARIN.
Tillverkadt af utsöktaste växtämnen verkar dess vegetabiliska ursprung
särdeles tilltalande, hvarför tusentals familjer, som förut ej kunnat
förmås använda margarin, numera infört växtmargarin i sina hushåll.
Som bordsmör är Zeniths Växtmargarin oförlikneligt och tillfredställer
de högsta anspråk i fråga om smak, hållbarhet och konsistens.
Tillhandahålles i hvarje välsorterad speceri- och matvaruaffär, såväl i
lös vikt som i kartonger om ½ kg.
Genom utbyte af mejerismör mot växtmargarin kan ett hushåll inbespara
minst 50 % motsvarande en summa af minst 200 kr. pr år för ett vanligt
hushåll — beaktansvärdt, i all synnerhet som _Zeniths Växtmargarin_
tillfullo ersätter natursmöret.
Vid inköp och förvaring af Zeniths margarin bör följande iakttagas:
Begär alltid färsk vara.
Köp ej hem för mycket åt gången.
Inköpt margarin bör helst ompackas i sten- eller porslinskärl med lock.
Placera det ej i närheten af starkt luktande ämnen.
Förvaringsrummet bör vara luftigt och svalt.
* * * * *
Margarin-Aktiebolaget Zenith etablerades 1899.
De kvantiteter råvaror, som pr år användas vid vår fabrikation, uppgå
till följande siffror:
Mjölk och grädde c:a 2,898,400 kg.
Natursmör » 100,000 »
Importerade råvaror » 7,550,000 »
* * * * *
ZENITHS PACKNING.
[Illustration: ZENITHS VÄXT-MARGARIN i ½ kg. kartongpackning.]
[Illustration: Lådor om 15, 10 och 5 kg.]
* * * * *
ZENITHS PACKNING.
[Illustration: Kärl om 50, 25 och 16 kg.]