[L] För närmare kännedom om bestämmelserna ang. kyrkostämma
hänvisas till K. förordn. ang. kyrkostämma samt kyrkoråd
och skolråd den 21 mars 1862 (införd i de vanliga
lageditionerna).
Rösträtt på kyrkostämma ha alla på kommunalstämma eller vid allmän
rådstuga röstberättigade _med undantag af främmande religionsbekännare
och dem som anmält sig till utträde ur statskyrkan_.
Närmare angifvet tillkommer rösträtt på kyrkostämma enligt dessa regler
en hvar som är 1) myndig, 2) välfräjdad, 3) svensk undersåte, 4) medlem
af kommunen, 5) _förbunden att erlägga skatt till densamma_ samt 6) ej
häftar för oguldna kommunalutskylder, 7) ej befinner sig i konkurs och 8)
ej tillhör främmande trossamfund eller anmält sig till utträde ur
statskyrkan. Dessutom måste man för att äga rösträtt _i stad_ betala
minst en krona i »allmän bevillning» till staten (s. k. kronoskatt)
samt, hvad både stad och land angår, ha hunnit bli uppförd i kommunens
röstlängd.
_Förbundna att erlägga skatt till kommunen_ äro såsom regel alla
medlemmar af densamma hvilka af taxeringsmyndigheterna uppförts till
_allmän bevillning_. Till allmän bevillning skall åter uppföras en hvar
som antingen äger fastighet, värd minst 100 kronor, eller också har minst
500 kronors inkomst om året. (I vissa fall kan friheten att erlägga
allmän bevillning utsträckas ända till 700 kronors årsinkomst.)
_Ogift_ kvinna, änka eller frånskild hustru, som uppföres till bevillning
och alltså måste skatta till stat och kommun, har kommunal rösträtt
likaväl som man. _Gift_ kvinna saknar däremot i praxis sådan rätt, enär
mannen uppföres till bevillning och får skatta både för sina egna och för
hustruns inkomster och egendom.
Bolag, som betalar skatt till kommunen, har rösträtt. För omyndigs
skattskyldiga inkomst eller fastighet röstar förmyndaren.
Vid omröstning på kyrkostämma gäller -- utom i Stockholm, där reglerna
äro något afvikande -- alldeles samma _röstberäkning_ som på
kommunalstämma eller vid allmän rådstuga, d. v. s. man äger, med vissa
begränsningar, röster i förhållande till hvad man betalar i allmän
bevillning (enligt den s. k. graderade eller fyrk-skalan).
Tre ordinarie kyrkostämmor skola årligen hållas, en på våren före maj
månads utgång, en i oktober och en i december. Dessutom kan i vissa fall
hållas extra kyrkostämma. I hvarje fall skall kyrkostämma kungöras från
predikstolen minst en vecka före stämman. På annat sätt, t. ex. genom
annons i tidningarna, behöfver den däremot ej kungöras. I hvilket fall
som hälst böra inträsserade vara påpassliga, så att en kyrkostämma ej går
dem förbi. Särskilt viktig är _oktober_-stämman, _ty då skall utgifts-
och inkomstskatten för kyrka och skola bestämmas_. Likgiltighet för
kyrkostämma hämnar sig i form af ökade utskylder till kyrkobyggnader
m. m., det torde erfarenheten mångenstädes ha visat.
Besvär öfver kyrkostämmobeslut kunna anföras, först hos Konungens
Befallningshafvande eller domkapitlet, därefter hos Kongl. Maj:t. Hos de
förstnämnda myndigheterna skola besvären ingifvas 30 dagar från det
beslutet upplästes i församlingens kyrka, utom i Stockholm, där
besvärstiden endast är 14 dagar. --
Slutligen må betonas, att kyrkostämma icke blott beslutar om afgifter
till kyrkan samt väljer kyrkoråd, utan äfven handlägger _folkskole- och
uppfostringsärenden_. Sålunda fattas där beslut om afgifter till
folkskolan och till uppfostran af vanartade barn, anordnande af
folkskoleundervisningen, vidare väljas där folkskolelärare och skolråd
m. m. Det är alltså äfven _medborgerliga_ rättigheter och viktiga
sådana, som beröfvas de från kyrkostämma uteslutna, d. v. s. främmande
trosbekännare och ur statskyrkan utträdda.
I detta sammanhang kan f. ö. påpekas det _olämpliga_ uti att, såsom med
lagens tillåtelse i praxis ofta sker, kyrkorådet och skolrådet sammanslås
till ett _gemensamt kyrko- och skolråd_. Till medlemmar af detta råd få
nämligen icke väljas andra än »för gudsfruktan och nit» kände män (enligt
bestämmelserna för kyrkorådet, hvilka bestämmelser äfven gälla för det
sammansatta kyrko- och skolrådet).
Bättre att ha ett särskilt kyrkoråd och ett _särskilt skolråd_, för hvars
medlemmar det ej erfordras några kyrkliga egenskaper, utan i stället hvad
som värkligen behöfs, nämligen nit _för skolväsendet_.
* * * * *