Garm, 74, 77.
Gefion, 20, 35.
Geirröd, 31, 40.
Gerseme, 66.
Gimle, 25, 79.
Ginnungagap, 5.
Gjallarhornet, 56.
Gjålp, 40.
Gladsheim, 13, 32, 60.
Glase, 60.
Gleipne, 73.
Glitne, 54.
Glöd, 12.
Gnupahålan, 74, 77.
Gnå, 20, 34.
Goe, 12.
Grane, 29.
Greip, 40.
Grid, 36, 40, 57.
Grimne, 29, 31.
Gullborst, 65.
Gulltopp, 56.
Gullveig, 58.
Gungne, 30.
Gunnlöd, 36, 62.
Gyger, 16.
Gyme, 66.
Gångläre, 29.
Gärd, 16, 20, 66.
Gäre, 30.
Göt (Gautr), 29.
H.
Hamingjor, 24.
Hate, 10.
Heid, 59.
Heidrun, 60.
Hel, se Häl.
Heimdall, 19, 21, 56.
Hild, 59.
Himmelsberg, 56.
Hoddmimeshult, 79.
Hofvarpne, 34.
Hugin, 30.
Hvärgälme, 5, 26.
Hyme, 47, 70.
Hyrrocken, 52.
Håloge, 12.
Hár, 14.
Häl, 74.
Hälblinde, 72.
Hälheim, 24, 75.
Härfader, 29.
Härmod, 21, 54.
Höd, 19, 21, 56.
Höne, 14, 21, 22.
I.
Idavallen, 13.
Idun, 20, 55.
Ifving, 25.
Ilm, 53.
Ivaldes söner, 30, 38.
J.
Jafnhár, 14.
Jord, 10, 20, 33.
Järnsaxa, 38.
Jättar, 16.
Jättehem, 8, 24.
K.
Kvåse (Kvásir), 22.
Kåre, 11.
L.
Landvide, 57.
Lidskälf, 32.
Lif, Liftrase, 79.
Lin, 20, 34.
Ljusalfvar, 18.
Ljusalfheim, 24.
Loder, 14.
Lodyn, 33.
Lofn, 20, 34.
Loge, 11, 43.
Loke, 15, 20, 71.
Lopt, 15.
Lorride, 37.
Lä (Hlér), 11.
Läsö, 11.
Löfö, 72.
M.
Magne, 38.
Mardöll, 67.
Megingjord, 36.
Midgård, 8, 24.
Midgårdsorm, 47, 70, 74.
Mime, 22, 26.
Mimesbrunn, 26.
Mistelten, 51.
Mjöllne, 36.
Mockerkalfve, 39.
Mode, 38.
Modsogne, 19.
Mundilföre, 9.
Munin, 30.
Muspell, 5, 24.
Måne, 9.
Månagarm, 10.
Mänglad, 35.
N.
Nagelfar, 77.
Nagelfare, 10.
Nanna, 20, 51.
Nare (Narfve), 73.
Narfve (Nörfve), 10.
Natt, 10.
Nep, 51.
Nidhugg, 26.
Nifelheim, 5, 24.
Nitberg, 62.
Njord (Njärd), 19, 21, 22, 64.
Njörun, 53.
Noatun, 64.
Nordre, 8.
Nornor, 22, 26.
Noss (Hnoss), 20.
Nål, 72.
Nåstrand, 80.
O.
Od, 67.
Odin, 7, 14, 19.
Odröre, 68.
R.
Ragnarök, 76.
Ratatosk, 26.
Rig, 57.
Rimfaxe, 11.
Rimtursar, 6.
Rind, 20, 35.
Ringhorne, 54.
Ropt, 29, 58.
Rungne, 39.
Runor, 62.
Rym, 77.
Rån, 68.
Räsvälg, 11.
Röskva, 37, 41.
S.
Saga, 20, 63.
Segerfader, 29.
Sessrymne, 67.
Sidskägg, 29.
Sif, 38.
Sigyn, 20.
Sindre, 80.
Sjöfn, 20, 35.
Skade, 20, 64.
Skall, 10.
Skidbladne, 65.
Skinfaxe, 11.
Skirne, 65.
Skryme, 41.
Skuld, 22.
Sleipne, 30.
Snotra, 20, 34.
Snö, 12.
Sol, 9.
Son, 63.
Surt, 5.
Suttung, 62.
Suttungs mjöd, 62.
Svalin, 9.
Svartalfvar, 18.
Svartalfheim, 24.
Svinn, 29.
Svåsud, 10.
Syn, 20, 35.
Särimne, 60.
Söckvabäck, 63.
Södre, 8.
T.
Tanngnyst, 37.
Tanngrisne, 37.
Tjalfve, 37, 41.
Tjasse, 64.
Tor, 19, 21, 36 följ.
Torre, 12.
Tredje (Þriði), 14.
Trudgälme, 6.
Trudheim, 37.
Trym, 48.
Trymheim, 64.
Tursar (Tussar), 16.
Ty, 19, 21, 55.
Töck, 52.
U.
Ud, 10.
Ull, 20, 21, 38.
Urd, 22.
Urds brunn, 26.
Utgård, 8, 24.
Utgårda-Loke, 43.
V.
Vaftrudne, 31.
Valaskälf, 32.
Vale (Lokes son), 73.
Vale (Odins son), 20, 21, 58.
Valfader, 29, 60.
Valgrind, 60.
Valhall, 32, 60.
Valkyrior, 61.
Vaner, 21, 64.
Vanaheim, 24.
Var, se Vår.
Vardande (Verdandi), 22.
Veor, 37.
Vestre, 8.
Vi, 7.
Vidar, 20, 21, 57.
Vidre, 29.
Vigrid, 77.
Vile, 7.
Vindheim, 78.
Vindlone, 10.
Vindsval, 10.
Vingolf, 13.
Ving-Tor, 37.
Vår (Var), 20, 34.
Våsud, 10.
Väderfalne, 26.
Vägtam, 29.
Vättar, 19.
Völund, 18.
Y.
Ydalar, 38.
Ygg, 29.
Yggdrasil, 25.
Yme, 6.
Å.
Åka-Tor, 37.
Ångerboda, 73.
Årvak, 9.
Åsar, 19.
Åsgård, 13, 24.
Åsynjor, 20.
Ä.
Älle, 45, 46.
Ämbla, 14.
Ö.
Ödhumla, 7.
Öge, 47.
Öjsa, 12.
Örgälme, 6.
Östre, 8.
FOTNOTER.
[1] Jfr C. Säve: Om de Nordiska Gudanamnens betydelse.
[2] De forn-nordiska (isländska) namnens betydelse och härledning blifva på
detta sätt öfverallt angifna.
[3] Efter en framställning af skapelsen allt ifrån början och intill
människan följer en allmän betraktelse af de väsenden, som framträda i
lifvet och den verld, i hvilken de röra sig.
[4] De gamle nordboar plägade gifva en gåfva åt barnet, när det fick sin
första tand.
[5] Ordet _gautr_ återfinnes i _Götar_ samt i namnet _Gustaf_, fordom
_Göstaf_, Göts eller Odins staf. Jfr Säve: Om nordiska gudanamnens
betydelse.
[6] Att detta namn i Svenskan blifvit återgifvet med _Gångråd_, såsom af
Afzelius m. fl., är, såsom synes, orätt.
[7] »På grund af identiteten mellan _fri_ och _Frigg_ är det också nästan
troligt, att _Fredagen_ är uppkallad efter denna gudomlighet och icke
efter _Freya_, såsom det vanligen eljes antages; ty i detta fall borde
det heta _Fröje-_ eller _Fröjdag_, icke Fredag, hvilket sista åter mera
öfverensstämmer med det isl. _friádagr_, dalska _friådag_, gotländska
_fridag_» (C. Säve: Om de nordiska gudanamnens betydelse).
[8] Efter äldre Eddan synes det, som om de onda människornas straff i
Nifelheim (Nåstrand) går före Ragnarök och att de dervid försvinna med
Häl och alla onda makter. Således uppstå blott åsarne, derför att de
till sitt väsen äro goda, af sig sjelfva i den nya verlden; och den nya
människoätten, som härstammar från Lif och Liftrase, är god och salig
och kan derför intet straff lida. Emellertid har redan Snorre i den
yngre Edda och efter honom de fleste uttolkare satt Nåstrandsstraffen
efter Ragnarök, i det de sätta vers 41, 42, 43 i Völuspá efter vers 62
(Dorph, sid. 34).