Undertecknad, som är född i Uppåkra, anhåller vördsamt, att Redaktören
måtte skriva litet om Elefanter.
Då det nu, med vad sannolikhetsskäl skall jag inte tala om, berättats
från Norrköping att en elefant vistats uti Skogen därstädes och blivit
infångat så som ett vilt djur. Så frågas om detta är i överensstämning
med Lagen? Eller har icke elefanten rätt att gå i fred i Nordens
högskogar? Det synes mig som om att Kongl. Majestäts Jaktstadgar
härutinnan är otydlige enär att elefanten som föder levande ungar och
livnärer sig genom Snabeln icke får såsom ett skadedjur betraktas utan
bör hälsas med glädje varhälst detta stora och gamla djur som
fortplantar sig i det fria mötes eller träffas uti Naturen.
Skulle därför Redaktören som väl ymmar för de arma djuren vilja ställa
om att någon riksdagsman ville Mottjonera, uti Riksdagen om att en
ändring angående elefanterna? Känner Redaktören Herr Jakob Larsson så
skriv till han och säg han att han får göra något så skall alla di som
äro djurens vener rösta på han.
Om förlåtelse att jag har skrivit: Men jag har gått igenom Alnarp och
där hade de tidningen då jag var ledig vilket var sällan.
Med utmärkt högaktning.
Högaktningsfullt
_Lars Sjögren_,
Agronom.
Om Redaktören skriver så lägg ett gott ord om där kunde ble Pension till
oss som gått igenom Alnarp? En ann kan va så god som en ann sa
länsmannen och la sig i klaveret.
* * * * *
Undertecknad är endast 22 år, vilket egentligen icke hörer hit.
Emellertid har på senare tiden mitt skägg börjat växa i alldeles orimlig
proportion, vilket pr vecka vållar mig en högst kännbar utgift till
barberaren. Så mycket mera kännbart blir det som far min skriver att det
är dåliga tider och att jag skall draga in på staten.
Nu har jag verkligen efter en rätt rundlig tids funderande fått en idé.
Jag ämnar låta skägget växa, bitvis, d. v. s. tills det varje gång når
en längd av 3 cm. Därpå, menar jag, borde stubben kunna lämpligen
avyttras till t.ex. madrasstagel, en förmån, varigenom våra
militärförråd skulle kunna vinna en god och billig inhemsk tillökning i
stället för att främja utländskt otyg.
Nu ber jag vänligen att någon sakkunnig måtte upplysa om följande: vem
uppköper varan och hur mycket betalas den?
Redaktören behagade vänligen ursäkta frågan. Men jag anser den vara ett
nationalekonomiskt spörsmål. Om vårt lands män under blott en enda månad
sålde sina skägg, så skulle ett enormt kapital kunna utvinnas. Och så
rena och fina de skulle bli se'n! Låtom oss var för sig se oss om i
vänhögen och tänka oss litet exempel!