THEATER OCH OECONOMIE

På den academiske theatern i Lund spelades i går comoedie af en

skådespelaretrupp, som uppgafs wara från Stockholm.

Det stycke, som derwid framstäldes, war benämndt Jeppe på Berget eller

Den förvandlade Bonden, en pièce, som skall wara diktad af en dansk

norrman wid namn Holberg. Denne herr Holberg, som lärer hafwa fört ett

widlyftigt och kringswäfwande lefwerne, skall slutligen hafwa stannat i

Köpenhamn, der han utfört ett ordnadt arbete men sedermera aflidit. Hans

nu uppförda skådespel innehade många lustigheter och amuserade mycket

publiquen. Det framstälde huruledes det är galet att den, som icke är

född adlig, kommer till werldslig ära och magt, hwilket altid slutar med

att denne upkomling dricker sig full, faller på en gödselhög och blifwer

tyrannisk.

Herr Oscar Bæckström, som uppgifwes wara anstäld wid ett theaterhus i

Stockholm, är en ung man, hwilken derstädes hafver wäckt gode

framtidsförhoppningar. Nu framstälde han wår Jeppe så fullständigt att

man, utan att förgripa sig på sanningen, måste säga att herr Bæckström

äger mycket naturlige anlag. Dock brukade han månge swordomar samt

jemtväl fule ord. Wi undra mycket om detta kunde vara aldeles

nödwändigt. Konsten är wäl dock det ädla, som skall försköna lifvet, men

intet är det wackert att höra en skådespelare tala om smuts och sådant

då han i stället kunde nämna solens up- och nedgång, fåglarnes sång samt

den förunderliga alwisheten i naturen.

Utom herr Bæckström framträdde äfwen åtskillige andre comoedianter,

deribland twenne mamseller. Om äfwen alle desse woro af mosaisk börd är

oss icke weterligt; men det såg så ut.

Publiquen hade kommit tillstädes i rikt antal, och syntes bland densamme

flere af stadens fruar, en academisk lärare och åtskillige studiosi. Det

förnams jämwäl att wid hwarje paus flere af desse studiosi reste sig upp

och gingo ut samt återkommo om en liten stund. Nu uppgifwes det att de

gingo ned i en källare och drucko starka drycker, hwilket oskick för sed

blifwit. Dock syntes det icke att någon af dem somnade eller på annat

sätt sig oskickligt uppförde. Men det bör allwarligen frågas om icke

procancelleren borde wid ett sådant tillfälle wara tillstädes och

förmana de unge att icke lämna sina windsrum efter det mörkret fallit

på. Nu applauderade de flitigt jemte den andra menigheten, hwilket wisar

att de till och med ega wana att bewista publique förlustelser.

Jemväl i dag framträder skådespelaretruppen med ett lustigt spel,

benämt Första fiolen. Det begynner kl. 8 på aftonen och densamme herr

Bæckström kommer dervid att änno agera, hwilket är glädjande att erfara

då man befinnar att han i går uppe på teaterscenen drack så mycket att

han flera gånger der ramlade aldeles omkull.

* * * * *

_Den trötte Theodor_.

Med anledning av uppförandet av det bekanta Shakspearska sorgedramat

»Den trötte Theodor» på vår akademiske teater i går i aftonstunden hade

så många människor infunnit sig att ingen tom plats kunde upptäckas och

att somliga medborgare sutto ovanpå varandra.

Sedan ridån gått upp började diverse människor inne på scenen att tosas

och galna sig på ett högst besynnerligt sätt. Särskilt utmärkte sig

härvid en hit nerkommen person vid namn Sjöström, kallad Victor. Vi

skola icke inlåta oss på någon beskrivning, då denne lille pennen

därtill är för ringa. Men så mycket vilja vi likväl ha sagt att så som

Sjöströmmen skapade sig ha vi hittills aldrig sett maken till. I sus och

dus skuttade han omkring, bedrog sin hustru och misshandlade även på

annat sätt sin lekamen, vilket vållade en naturlig trötthet. Till följd

därav snarkade han så förskräckligt att han väckte hela publiken.

Sedan detta var gjort, var spelet förlorat. Den ene tittade på den

andre, och rätt som det var började dom skratta, och skratta, och

skratta ... så vidunderligt att många blevo alldeles fördärvade. Till

slut jämrade sig hela allmänheten som 6,093 kattor i mars. Och när

skynket för sista gången föll voro flerfaldiga personligheter alldeles

upplösta.

Det kunde dock icke förmärkas att någon hade något ont i sinnet mot herr

Sjöström. Tvärtom funnos flera som tillkännagåvo ett försonligt sinnelag

och tillönskade honom lycka och framgång i det kommande livet.

Allvarsord om allting och ingenting · 第 36 / 44 题