[1 p. helmik. 1851.]
Högädle Herr Stats Råd!
Då Herr Statsrådet godhetsfullt åtagit sig att för Wetenskaps Akademin
föredraga min anhållan om penningeunderstöd för en urethnografisk resa
till trakten af Bielosersk, men Akademin af brist på tillräckliga medel
likväl icke kunnat låfva mig det begärda understödet, så anhåller jag
allerödmjukast, att Herr Statsrådet ville vara graciös och för
Archeologiska Sällskapet framställa samma min ödmjuka anhållan. Doctor
Castrén har smickrat mig med det hoppet, att jag af nämnda efter hans
påstående rika Sällskap helst skulle kunna få ett sådant reseunderstöd.
Trakten af Bielosersk och Wessjogonsk låfva mig en alltför stor skörd
än att jag gerna skulle vilja lemna en sådan resa ur hågen. I Schuberts
specialkartor öfver medlersta och norra Ryssland har jag till ex. i
icke-rysska flodnamn funnit icke mindre än 27 olika för 100 till 5 l. 6
floder gemensamma ändelser, hvilka i fornspråken alltså hafva måst
betyda _flod, å, bäck_. Dessa slutord äro följande: nga, ma, oksa l.
eksa, schor l. sara l. schera, goda l. gda, bosha, bol, boi, ega,
gosha, otscha, ui, estj, gora l. gra, mana, dosha, lja, on l. en, juga,
ochta, loda l. lda, onda, wish, ora, wir, kolda, wa, af hvilka alla med
undantag af de fem sista förekomma på Schuberts karta öfver trakten af
Bielosersk N:o XIV. Endast emellan gradlinierna 55 och 56, af hvilken
trakt dock sjön Bielosero upptager en del, förekommer redan på kartan
icke mindre än 122 ickerysska och med undantag af ett par äfven
icke-flnska ortsnamn, af hvilka många äro särdeles vigtiga och
upplysande. Samlas och kontrolleras namnen på ort och ställe och
förenas ännu andra slags undersökningar vid dem, såsom jag i mitt bref
till Statsrådet Koeppen omordat, så kunna resultaterna icke blifva
ovigtiga,