001:001 I konung Darejaves' andra regeringsår, i sjätte månaden, på
första dagen i månaden, kom HERRENS ord genom profeten Haggai
Serubbabel, Sealtiels son, Juda ståthållare, och till
översteprästen Josua, Josadaks son; han sade:
001:002 Så säger HERREN Sebaot: Detta folk säger: »Ännu är icke tiden
kommen att gå till verket, tiden att HERRENS hus bygges upp.»
001:003 Men HERRENS ord kom genom profeten Haggai; han sade:
001:004 Är då tiden kommen för eder att själva bo i panelade hus, medan
detta hus ligger öde?
001:005 Därför säger nu HERREN Sebaot så: Given akt på huru det går
eder.
001:006 I sån mycket, men inbärgen litet; I äten, men fån icke nog för
att bliva mätta; I dricken, men fån icke nog för att bliva
glada; I tagen på eder kläder, men haven icke nog för att bliva
varma. Och den som får någon inkomst, han far den allenast för
att lägga den i en söndrig pung.
001:007 Ja, så säger HERREN Sebaot: Given akt på huru det går eder.
001:008 Men dragen nu upp till bergen, hämten trävirke och byggen upp
mitt hus, så vill jag hava behag därtill och bevisa mig härlig,
säger HERREN.
001:009 I väntaden på mycket, men se, det blev litet, och när I förden
det hem, då blåste jag på det. Varför gick det så? säger
HERREN Sebaot. Jo, därför att mitt hus får ligga öde, under det
att envar av eder hastar med sitt eget hus.
001:010 Fördenskull har himmelen ovan eder förhållit eder sin dagg och
jorden förhållit sin gröda.
001:011 Och jag har bjudit torka komma över land och berg, och över säd,
vin och olja och alla andra jordens alster, och över människor
och djur, och över all frukt av edra händers arbete.
001:012 Och Serubbabel, Sealtiels son, och översteprästen Josua,
Josadaks son med hela kvarlevan av folket lyssnade till HERRENS,
sin Guds, röst och till profeten Haggais ord, eftersom HERREN,
deras Gud, hade sänt honom; och folket fruktade för HERREN.
001:013 Då sade Haggai, HERRENS sändebud, efter HERRENS uppdrag, till
folket så: »Jag är med eder, säger HERREN.»
001:014 Och HERREN uppväckte Serubbabels, Sealtiels sons, Juda
ståthållares, ande och översteprästen Josuas, Josadaks sons,
ande och allt det kvarblivna folkets ande, så att de gingo till
verket och arbetade på HERREN Sebaots; sin Guds, hus.
002:001 Detta skedde på tjugufjärde dagen i sjätte månaden av konung
Darejaves' andra regeringsår.
002:002 I sjunde månaden, på tjuguförsta dagen i månaden, kom HERRENS
ord genom profeten Haggai han sade:
002:003 Säg till Serubbabel, Sealtiels son Juda ståthållare, och till
översteprästen Josua, Josadaks son, och till kvarlevan av
folket:
002:004 Leva icke ännu bland eder män kvar, som hava sett detta hus i
dess forna härlighet? Och hurudant sen I det nu vara? Är det
icke såsom intet i edra ögon?
002:005 Men var likväl nu frimodig, du Serubbabel, säger HERREN; och var
frimodig, du överstepräst Josua, Josadaks son; och varen
frimodiga och arbeten, alla I som hören till folket i landet,
säger HERREN; ty jag är med eder, säger HERREN Sebaot.
002:006 Det förbund som jag slöt med eder, när I drogen ut ur Egypten,
vill jag låta stå fast, och min Ande skall förbliva ibland eder;
frukten icke.
002:007 Ty så säger HERREN Sebaot: Ännu en gång, inom en liten tid,
skall jag komma himmelen och jorden, havet och det torra att
bäva;
002:008 och alla hednafolk skall jag komma att bäva, och så skola
dyrbara håvor från alla hednafolk föras hit; och jag skall fylla
detta hus med härlighet, säger HERREN Sebaot.
002:009 Ty mitt är silvret, och mitt är guldet, säger HERREN Sebaot.
002:010 Den tillkommande härligheten hos detta hus skall bliva större än
dess forna var, säger HERREN Sebaot; och på denna plats skall
jag låta friden råda, säger HERREN Sebaot.
002:011 På tjugufjärde dagen i nionde månaden av Darejaves' andra
regeringsår kom HERRENS ord till profeten Haggai; han sade:
002:012 Så säger HERREN Sebaot: Fråga prästerna om lag och säg:
002:013 »Om någon bär heligt kött i fliken av sin mantel och så med
fliken kommer vid något bakat eller kokt, eller vid vin eller
olja, eller vid något annat som man förtär, månne detta
därigenom bliver heligt?» Prästerna svarade och sade: »Nej.»
002:014 Åter frågade Haggai: »Om den som har blivit orenad genom en död
kommer vid något av allt detta, månne det då bliver orenat?»
Prästerna svarade och sade: »Ja.»
002:015 Då tog Haggai till orda och sade: »Så är det med detta folk och
så är det med detta släkte inför mig, säger HERREN, och så är
det med allt deras händers verk: vad de där offra, det är orent.
002:016 Och given nu akt på huru det hittills har varit, före denna dag,
och under tiden innan man ännu hade begynt lägga sten på sten
till HERRENS tempel
002:017 huru härförinnan, om någon kom till en sädesskyl som skulle giva
tjugu mått, den gav allenast tio, och huru, om någon kom till
vinpressen för att ösa upp femtio kärl, den gav allenast tjugu.
002:018 Vid allt edra händers arbete slog jag eder säd med sot och rost
och hagel, och likväl vänden I eder icke till mig, säger HERREN.
002:019 Given alltså akt på huru det hittills har varit, före denna dag;
ja, given akt på huru det har varit före tjugufjärde dagen i
nionde månaden, denna dag då grunden har blivit lagd till
HERRENS tempel.
002:020 Finnes någon säd ännu i kornboden? Nej; och varken vinträdet
eller fikonträdet eller granatträdet eller olivträdet har ännu
burit någon frukt. Men från denna dag skall jag giva
välsignelse.»
002:021 Och HERRENS ord kom för andra gången till Haggai, på tjugufjärde
dagen i samma månad; han sade:
002:022 Säg till Serubbabel, Juda ståthållare: Jag skall komma himmelen
och jorden att bäva;
002:023 jag skall omstörta konungatroner och göra hednarikenas makt till
intet; jag skall omstörta vagnarna med sina kämpar, och hästarna
skola stupa med sina ryttare. Den ene skall falla för den andres
svärd.
002:024 På den tiden, säger HERREN Sebaot, skall jag taga dig, min
tjänare Serubbabel, Sealtiels son, säger HERREN, och skall akta
dig såsom min signetring; ty dig har jag utvalt, säger HERREN
Sebaot.