(^sliter sig lös från Prosten och rusar emot Sven^)
Ha, se Stor-Sven! Nu är allt riktigt som det ska vara, du! Din son
ligger på sjöbotten likaväl som min doter. Hahaha!
(^Sven dignar ned på bänken vid stugan med händerna för ansigtet.
Jan vill åter springa ned till sjön, men hindras af Prosten.^)