(^afsides^)
Jag blir alldeles rådlös för henne. -- (^högt^) Anna lilla, vill du inte
följa med mig till prostgården och förströ dig några dagar? Vore inte
det roligt, säj?
Anna.
Skulle jag gå bort på sjelfva bröloppsdagen? Tänk, om brudgummen komme
emellertid? Jo, då stode jag der vackert!
Prosten.
Kära Anna, låt bli de der tankarna. Du har ju ingen brudgum; du skall
inte stå brud i dag.
Anna.
Säjer du det? Åh, du vet inte. -- Kom, ska' vi fara ut på sjön och söka
efter honom. Han kan inte dröja längre, då han ser, att jag kommer honom
till mötes. -- Ro mej ut i den der båten, kära du. Du sa' ju, att du var
min vän?