(^hemtar sig^)
Åh, det är ingenting, käre husbonde, det är ingenting. Nock är jag glad,
ser ni inte det? -- Hejsan! nu får jag lof bort på midsommersvaka och ta
mej en sväng. Här ha vi stått och pratat så länge, att jag kommer för
sent, om jag inte lägger bena på ryggen och ränner iväg, så det vischer
i skogen. Kommer du med, Anna?
Anna.
Jag törs visst inte gå till Hult. Om fader Sven får se mej, så kör han
kanske bort mej.
Anders.
Åh, det är inte farligt. Kom efter du, när det li'r lite länger på;
gubben Nämndeman ska inte ge akt på dej ibland det myckne folke. Då ska'
vi ta en vän-dans med hvarandre, så att skoklackera slår imot tuppen på
majstånga. -- Adjö med er så länge, far och mor! -- "Hejhoppsasa! Lustig
och gla', Munter och hurtig ständigt är jag!"
(^Han springer bort sjungande^)