140,000,000 kronor. Det kan gifvetvis icke duga, att vi år efter år öka
vår skuld till utlandet med sådana belopp, om vi vilja förblifva ett
fritt folk. Endast därigenom, att hvar och en på sin plats blir
arbetsammare och sparsammare, kan härutinnan bättring inträda. »Ingen
blir rik af det han förtjänar, utan af det han sparar», säger
ordspråket, och sparsamhet är just hvad vi svenskar behöfva lära af de
rika folken. I nuvarande »kristider»,[169] som började i Amerika och där
varit våldsammast, ha vi sett, huru räntefoten sprungit upp till
exceptionell höjd t.o.m. i det kapitalstarka England, 7 %, men _ett_
land har synbarligen i jämförelsevis ringare grad blifvit berördt,
nämligen Frankrike. Franska bankens guldkassa utgör f.n. (juni 1908)
120 millioner £, under det Englands banks uppgår till endast 37 mill. £.
Det franska folket är ett sparsamt folk. En fransman med än så måttliga
inkomster -- kroppsarbetaren ingalunda undantagen -- lefver sällan upp
hela sin förtjänst, utan för honom är det den naturligaste sak, att han
skall afsätta en viss del för ålderdomen och för sina barn. Det sparade
lilla kapitalet öfverlämnar han icke alltid åt bankerna att göra
fruktbärande, utan placerar det ofta själf genom inköp af aktier i något
industriellt företag, som han känner till och har förtroende för eller
ock i statspapper. Det var icke storkapitalisternas förtjänst, att
Frankrike efter kriget med Tyskland kunde förvåna världen med att på en
otroligt kort tid betala den dryga krigsskadeersättningen på
5,000,000,000 francs.
[Anmärkning 169: I anslutning till detta uttryck må här omnämnas,
att den engelska tidningen »Economist» har sökt åstadkomma en
sorts affärsbarometer, i det den sedan ett antal år för hvarje
månad uppställer en indexsiffra beräknad genom summering af vissa
viktigare förbrukningsartiklars (hvete, bomull, järn etc. etc)
priser, sådana dessa framgå vid de officiella börsnoteringarne.
Denna indexsiffra utgjorde vid slutet af nedan angifna månader som
följer:
Dec. 1903 2197 Juli 1907 2571
Juni 1904 2130 Aug. 1907 2519
Dec. 1904 2136 Sept. 1907 2457
Juni 1905 2163 Okt. 1907 2414
Dec. 1905 2342 Nov. 1907 2360
Juni 1906 2362 Dec. 1907 2310
Sept. 1906 2355 Jan. 1908 2309
Okt. 1906 2458 Febr. 1908 2266
Nov. 1906 2501 Mars 1908 2263
Dec. 1906 2499 April 1908 2195
Maj 1907 2601 Maj 1908 2188
Indexsiffran för Maj 1907 är den högsta, som någonsin förekommit.
(Affärsv. 1908: 763). De anförda siffrorna antyda en kurva, som
synes löpa ungefär parallell med kurvorna för Sveriges export och
import för motsvarande tid.]
Vår stora import måste minskas och detta kan ske endast därigenom, att
hvar och en vid äfven det minsta inköp ger den svenska varan företrädet.
Produceras icke den önskade artikeln inom landet, så gäller det att
försaka. Sverige importerar årligen för icke mindre än 27 millioner
kronor kaffe. Om hvarje kaffedrickare beslöte sig för att hädanefter
icke dricka mer än hälften så mycket kaffe, som förut, så skulle 13½
millioner kronor årligen sparas för vårt land.[170]
[Anmärkning 170: Kaffedrickandet är för öfrigt ett ondt, ja,
en verklig fara för vårt folk, och borde redan af denna orsak
motarbetas lika kraftigt, som superiet. Industriarbetarne
isynnerhet och icke minst deras hustrur förstöra sig och sina
barn med kaffe. Sannolikt är det icke bara alkaloiden kaffein, som
verkar skadligt på organismen, utan en del andra ämnen, som bildas
vid kaffets rostning (torrdestillation) t.ex. fenoler. Det är ju
alldeles icke underligt, om dessa ämnen verka störande på de
enzymer, som ha att genomföra nutritionsprocessen. Skadligast
verkar kaffet naturligtvis, då det stundom rent af får ersätta
verklig föda.]
För vin och diverse spirituosa gå 6½ millioner kronor ur landet och för
tobak bortåt 8 millioner. Här gäller sålunda äfvenledes att
försaka.[171]
[Anmärkning 171: Spritens skadlighet behöfver här icke påpekas.
Vid tobaken åter torde vara lämpligt fästa uppmärksamheten därpå,
att vid rökning nikotinet sannolikt verkar långt mindre skadligt
än torrdestillationsprodukterna. Cigarren, cigarretten, pipan är
en gasgenerator, som alstrar koloxid, kolväten, fenoler etc., och
dessa ämnens ständiga inverkan vid respiration och nutrition kunna
endast synnerligen kraftiga personer någon längre tid utan skada
fördraga.]
Detta om de s.k. njutningsmedlen. Äfven bland födoämnena finna vi en del
importgods, som kan utgallras, utan att vårt välbefinnande försämras;
kanske snarare tvärtom. För beklädnads- och lyx-artiklar betala vi dock
den största tributen till utlandet, och härutinnan måste med
nödvändighet en ändring inträda.[172]
[Anmärkning 172: Jfr. T. T. 1908: 81.]
Svenskarnes slösaktighet väcker häpnad i utlandet. I Hamburg hör man
stundom yttras, att de svenska köpmännen lefva högt på Hamburgarnes
kredit.
Ja, vi måste spara och vi måste så långt möjligt är söka reda oss med
produkter af vårt eget arbete, så att vi från utlandet hämta allt mindre
mängder af förbrukningsartiklar. Må hvar och en vid hvarje inköp, stort
eller litet, se upp för det lilla ordet _import_! Må vi i allt
vidsträcktare mån från utlandet i stället hämta mera bestående värden,
må vi lära oss *företagsamhet, arbetsamhet, uthållighet* och
*sparsamhet*! De föräldrar, som gifva sina barn dessa värden i arf,
behöfva icke sörja, om de icke äro i stånd att gifva dem guld. Men kom
ihåg ordspråket: »Det är svårt lära en gammal hund sitta!» Träningen
måste börjas i tid. Det blir därför i hufvudsak kvinnan, som får bära
detta fosterländska ansvar. En »kvinnans värnplikt», som ginge ut på att
väcka förstående härför och bibringa insikt om de grundregler, som
aldrig ostraffadt kunna åsidosättas vid karaktärens daning, vore utan
tvifvel ett kraftigt medel i sådan riktning. Arbetet får aldrig påläggas
barnet såsom ett straff. Barnet skall lära sig älska arbetet.
Vår tid visar så ofta ett förakt för föregångares arbete, isynnerhet om
detta icke lämnat alldeles särskildt uppskattade resultat efter sig, men
må vi komma ihåg, att mången af de för mänskligheten värdefullaste
upptäckterna fallit i upptäckarens hand såsom en mogen frukt från ett
träd, som icke han utan hans föregångare planterat. _W. Conrad_
framhåller uti Z. d. österr. Ing. u. Arch. V. 1907[173] önskvärdheten
särskildt för fabriksledaren att beakta föregångares erfarenheter. Han
säger bl.a.: »Hvar och en börjar från början, begår samma fel, röner
samma motgångar och når slutligen fram till kännedom om samma metoder,
som tusende före honom lärt känna efter samma ledsamma erfarenheter.»
Det lider intet tvifvel, att utvecklingen skulle gå med långt snabbare
steg, om den ena generationen förmådde börja, där den andra slutat, men
i stället blir det tyvärr så ofta ett nedrifvande och ett
återuppbyggande.
[Anmärkning 173: T. T. 1907: 285.]
* * * * *
Uti »North American Review» förekom för några år sedan följande
uttalande, hvilket må tjäna som slutord till denna skrift.
»Det land, som har de bästa kemisterna, kommer helt visst att i längden
bli det framgångsrikaste och kraftigaste. Det kommer att ha de bästa och
billigaste födoämnena, de bäst och billigast tillverkade materialierna,
de bästa försvarsmöjligheterna, de starkaste sprängämnena, den
motståndskraftigaste utrustningen. Dess innevånare skola bäst och
fullständigast förstå att tillgodogöra landets naturtillgånger, de komma
att vara friskast och bäst veta att skydda sig mot sjukdomar. De skola
vara de sparsammaste och från andra nationer minst afhängiga. Folkets
utbildning i kemi och i de fysikaliska vetenskaperna är den mest
afkastande kapitalplacering ett land kan göra. Nutidens konkurrens
mellan nationerna är i hufvudsak en konkurrens i vetenskapens och
särskildt i kemiens användning.»
* * * * *
* * * *
*Register.*
*A.*
Acetaldehyd 102.
Acetat 113-115.
Acetatsilke 120, 122.
Acetattråd 123.
Aceton 101, 111-115, 118, 146.
Acetonolja 113.
Acetylcellulosa 122.
Acetylen 92, 93, 101, 113.
Acidcellulosa 127.
Administration 37, 69, 79.
Afdunstning 86, 119.
Affärsbarometer 157.
Affärssinne 29, 69.
Afloppsånga 86.
Aflöningssätt 35, 41, 71, 80.
Afsättning 79.
Agenter 71.
Aktiebolag 26-28.
_Aktiengesellsch. f. Anilinfabr._ 23.
Aldehyd 132, 133.
Alizarin 14, 20, 55.
Alkohol 52, 66, 101, 118, 122, 123, 126-128, 133, 158, 159.
_Alsberge_ 146.
Aluminat 95, 96, 142, 148.
Aluminium 95, 96, 148.
Aluminiumhydrat 56, 95, 139, 142, 148.
Aluminiumoxid, se -hydrat.
Aluminiumsulfat 46, 62, 95, 126.
Alun 46.
Alunskiffer 84, 108, 155.
Amerikanskt fläsk 152.
Amidobenzol 14.
Ammoniak 6, 7, 46, 101, 102, 119.
Ammoniaksoda 6, 10, 149, 151 (se äfven Soda).
Ammoniumkarbonat 6, 54.
Ammoniumklorid 6, 135.
Ammoniumnitrat 54, 140.
Ammoniumsulfat 6, 46, 61, 87, 89, 91, 92.
Amyloid 132.
Amylum 132.
Anhydrid 18, 98, 99.
Anilin 14, 17.
Anilinolja 14.
Anilinrödt 14, 21, 55.
Anilinsvart 20.
Anilinviolett 14, 55.
Anlag 69, 70.
Antiklor 5, 152.
Antimon 56.
Antipyrin 105.
Antracen 14, 100.
Antranilsyra 17.
Apatit 153.
Apoteksvaror 56-58.
Appretur 118, 124.
Arabin 132.
Arbetarefrågan 11, 35-43.
Arbetsamhet 35-43, 159.
Arbetsintensitet 35-43, 79, 80.
Arbetsledning 79, 80.
Arbetslöner 25, 35-43, 104.
Arbetsmetoder 34.
Arbetsträning 159.
Arsenik 14, 54.
Asbest 56.
Aseptin 48.
Asfalt 57.
Aspträ, 107.
Aurin 130.
Azofärger 14.
*B.*
_Bachet_ 126.
_Badische Anilin- & Soda-F._ 14, 31, 22.
_Baeyer_ 16.
Barium o. dess salter 94, 114, 135, 144, 145.
_Basset_ 145.
Bauxit 95, 96, 142, 148.
_Bayer_ 95.
_Beaconsfield_ 30.
Beck 50, 63.
Beckolja 50, 63.
_Beilstein_ 130.
Ben 57, 124.
Benkol 48, 135.
Benmjöl 46.
Bensin 108.
Benzol 14, 16, 100.
_Bergström_ 133.
_Besemfelder_ 149.
Bessemerkonverter 149.
_Birkeland_ 88, 92, 99.
_Bismark_ 72.
Bisulfat 5, 144, 146.
Blekning 138, 151.
Blodlutsalt 54.
Bly 56, 97.
Blyerts 57.
Blyglete 54, 143.
Blyhvitt 55.
Blykammarmetoden 18.
Blyklorid 143.
Blysocker 54.
Blåsyra 101, 114.
Bläck 48.
_Boltzmann_ 33.
Bomullsgarn 121.
_Bong_ 147.
_Borchers_ 87, 108.
Borneol 124.
Borneopetroleum 65.
Borsyra o. dess salter 54, 55.
_Braconnet_ 126.
Bresilja 48.
Briketter 64, 118, 127, 142.
Brom 54, 94.
Bronspulver 55.
_Brown_ 31.
_Brunck_ 16.
Brunkol 3, 9, 40, 108.
_Brunner, Mond Co._ 12.
Bryggeriindustri 27.
Bränneriindustri 27.
Brännsprit 115.
Brännvin 66, (se äfven Alkohol).
Bränsle 3, 9, 82-85, 109, 112, 120, 126.
Bränslegas 91, 112, 118, 138, 139, 142, 148, 155.
_Buchner_ 102.
Börsnoteringar 157.
Börsrykten 90.
*C.*
Ca'canny 39.
Cachou de Laval 21.
_Carnegie_ 37.
_Caro_ 24, 25, 29.
_Cassella_ 23.
_Castner-Kellner Alcali Co._ 12.
Cellit 122.
Cellulit 125.
Celluloid 54, 113, 124, 126.
Cellulosa 4, 52, 60, 63, 65, 95, 106, 109, 111, 116-130.
Cellulosaacetat 115, 120, 122, 123.
Cellulosagarn 120, 121.
Cement 52, 66.
Centrifugering 94.
_Chance_ 147.
Chance-Claus-processen 5, 132-134, 137, 138, 150, 153.
_Chandler_ 31.
_Chemische Fabrik Elektron_ 8.
Chilesalpeter 55, 87, 89-92, 139-141, 152.
_Classen_ 127.
_Claus_ 142, 148.
Collanolja 48.
Commercial Intelligence 32.
_Conrad_ 160.
Cyan o. dess fören. 54, 92, 101, 114.
*D.*
_Deacon_ 98.
Denaturering 113, 115.
Destillation 86, 94.
_Deutsche Solvay Werke_ 12.
Dextrin 48, 118, 132.
Dextron 118.
Dextros 132.
Difenylaminblått 131.
Diffusion 94.
Difteriserum 24.
Dimmiga företag 30, 78.
Djurlim 118, 124.
Dowsongas 102.
Drufsocker 127, 132.
Dumping 34.
Dynamit 46, 60, 62.
Dåliga tider 27, 157.
*E.*
Ebonit 124.
Economist 157.
_Ekman_ 129.
_Ekstrand_ 125.
_Ekström_ 127.
Ekonomiser 155.
Electrician 34.
_Electrolytic Alcali Co._ 12.
Elektricitetens tidehvarf 97.
Elektriska ugnen 141, 145.
Elektrisk belysning 92.
Elektrisk urladdning 102.
Elektrolys 8, 19, 20, 61, 85-98, 100, 101, 130, 138, 145, 151-153.
Elektrolytisk blekning 95, 134, 138.
Elektrometallurgi 95, 96.
Elektroteknisk industri 27.
_Ellershausen_ 148.
_Elworthy_ 149.
Emaljmassa 54.
Energi 30, 68, 71.
Englands export o. import 33, 34.
Erfarenhet 78, 160.
_Erlwein_ 87.
Eter 48, 113, 122, 133.
Etylen 102.
Etylmetylketon 113.
_Euler_ 108, 131.
Export 29, 46-66, 121, 156, 157.
_Eyde_ 88, 92.
*F.*
Fabrikstjänstemän 30.
Fabriksägaren 79.
_Fagerlind_ 133.
_Faraday_ 14.
_Farbenfabriken, Elberfeld_ 23.
_Farbwerke, Höchst_ 16, 20, 23, 105.
Farmaceutiska artiklar 24, 25, 28, 56.
Fenol 14, 100, 133, 159 (se äfven Karbolsyra o. Kreosot).
Fenylamin 14.
Fenylglykokoll 16.
Fernissa 48, 115.
Ferrosilicium 97.
Fett 48, 61.
Fibracit 122.
Filtrerkol 118.
_Fischer_ 34, 102, 103, 108.
Fiskguano 46.
Fiskolja 48.
Flytande luft 94.
Formaldehyd 102, 124.
Formiat 100, 102.
Formsand 118.
Formylmetylantranilsyra 20.
Forskningens frihet 69.
Fosfor 54, 95.
Fosforsyra och dess salter 56, 135, 145, 152, 153.
Fosfortändstickor 69.
Fotogen 63, 65, 92, 93.
Fotografiska artiklar 25, 28.
Fraktkostnader 78, 155.
Frakttariffer 71.
Framtidsarbete 33.
_Francke_ 129.
_Frank_ 88, 98, 117, 118.
_Frerichs_ 146.
_Frestadius_ 128.
Ftalsyra 17.
Furustubbar 106.
Fuxin 14.
Fältspat 46, 152.
Färgämnen 14-24, 48, 55, 56, 103.
Föreningsväsen 80.
Förenta staterna 34, 35, 39.
Företagsamhet 72, 79, 159.
Förmän 80.
Förtenning 135.
Förzinkning 135.
*G.*
Gallussyrefärger 14.
_Ganz & Co._ 88.
Gardiner 121.
Garfextrakt 66, 107, 118.
Garfning 118.
Garfsyra 54, 66.
Garfämnen 57, 128.
_Garroway_ 140.
Gasgenerering 83-85, 91, 94, 100, 118, 149.
Gasmotorer 155.
Gasverk 91, 92.
Gatubesprutning 88.
Gelalignosin 118.
Gelatin 48, 124.
Generatorgas se Bränslegas.
Gips 52, 145, 146, 153.
Glanzstoff 123.
Glas 4, 27, 34, 52, 57, 66, 83, 142.
Glycerin 48, 60, 62.
Glykolsyra 101, 130.
Glykoser 127-129, 132, 133.
Glykosider 132, 133.
_Goldschmidt_ 100.
Golfplattor 126.
Grafisk industri 44.
Grafit 57, 94.
Granbarksextrakt 107.
Griesheim 8.
_Grossmann_ 29.
Grufarbete 38.
Guano 46.
Guldkassan 157.
Gummi 57, 117, 132.
Gödslingsämnen 28, 46, 88-91, 118, 139, 141, 153.
*H.*
Halm 119, 120.
Halmpapper 119.
Handelsbalansen 156.
Handelskamrar 9, 30.
Handelstraktater 29, 32, 73-75.
Hargreaves-processen 4, 96, 98, 136, 142, 144, 148.
Harts 48, 62, 63, 65, 106.
_Hasenclever_ 11, 13.
_Hellsing_ 108.
_Helmholz_ 69.
_Heroult_ 96.
_Heumann_ 16.
_Hofman_ 14, 17, 117.
Holzextrakt 118.
Horn 124.
_Howles_ 85.
Hussvamp 128.
Hvitbleck 135.
Hydrocellulosa 122, 132.
Hydrosulfit 94.
Högskolestudier 34.
_Höpfner_ 143.
*I.*
Immedialsvart 21.
Import 46-66, 156-159.
Impregnering 63, 118, 124.
Indigo 14-16, 19, 20, 32, 55, 115.
Industrimannen 70, 71, 77, 78.
Ingeniören 37, 68-70, 77-79.
Iron a. Coal Trade Revue 35.
Isättiksyra 19.
*J.*
_Jacobs_ 145.
Jobbare 37.
Jod o. dess fören. 54.
Journ. of the Soc. of Ch. Ind. 32.
_Jurisch_ 8.
Jute 121, 132.
Järnlegeringar 97.
Järnmalm 57, 76, 96, 97, 153.
Järnmarknaden 115.
Järnoxid 4, 8, 98, 140, 141, 146-148.
Järnoxidnatron 149.
Järntillverkning 27, 56, 96, 111, 154.
Järnvitriol 56, 147.
Järnvägsfrakter 33, 36, 71, 78.
Jäst 52, 129.
*K.*
Kaffe 158.
Kainit 152.
Kalcium 94.
-- -acetat 113.
-- cyanamid 87, 88, 90, 92, 94.
-- hydrid 95.
-- karbonat 140, 143.
-- klorid 5, 7, 101.
-- sulfit 145, 146.
Kalisalter 9, 33, 54, 57, 152.
Kalium-hydrat 9, 20, 54, 61, 87, 152.
-- -klorat 46, 61, 85, 87.
-- -klorid 8, 57, 119, 152.
-- -nitrat 152.
Kalk 46.
Kalkkväfve 87, 88, 90, 94, 100.
Kalksalpeter 87, 89, 90, 97.
Kalksten 4, 7, 134.
Kalkyler 36, 78, 79, 82, 127, 130.
Kamfer 54, 124.
Kapitalet 32, 72, 90, 158, 159, 161.
Kapitalisten 68, 77, 158.
Karaktärsduglighet 29, 159.
Karbid 48, 61, 85, 87, 88, 92-94, 100, 101.
Karbolsyra och dess fören. 48, 63, 146.
Karborund 87, 95, 125.
Kastanjextrakt 107.
Kautschuk (äfven gummi) 27, 48, 50, 57, 102, 105, 106.
Kaustikt natron, se Natriumhydrat.
Kemikaliemarknaden 32.
Kemisk alkohol 101.
Kemisk forskning 105.
_Kershaw_ 11.
Ketoner 113, 124.
Kimrök 48.
Kisbränder 4, 149.
Kiseljärn 97.
Kiselsyra 139, 142.
_Kjellin_ 96.
_Klason_ 117, 132, 133.
Klor 4, 10, 17, 19, 85-88, 101, 136, 141, 145, 147, 153.
Klorat, se Kaliumklorat.
Klorkalk 4, 5, 7, 8, 30, 54, 61, 85, 87, 134, 135.
Kloroform 101, 123.
Klorprodukter 4, 10, 87, 101.
Klorättiksyra 19.
Knallgas 93.
_Knietsch_ 18.
Kobolt 55.
Kochenill 55.
Koks 52, 118.
Koksalt 3, 6-9, 52, 57, 130, 134, 136, 139, 141, 142-144, 147,
149, 151, 153.
Koksjärn 91.
Koksverk 91.
Kolhydrater 132, 133.
Kolklorid 95.
Kollodium 55, 122.
Kolofonium 62, 65.
Koloxid 94, 100, 102, 131, 145, 147, 148, 159.
Kolsvafla 95, 122, 124.
Kolsyra 6, 10, 48, 102, 119, 131, 135, 140, 142, 143, 146-148.
Kolugnar 111.
Kolved 64.
Kompositionslinne 50, se Viskos.
Komprimerad klor 19.
Kondensångmaskiner 86.
Koniferin 133.
Koniferylalkohol 133.
Konjunkturer 43.
Konsttagel 120, 123.
Kontaktmetoder 18, 98.
_Kopp_ 146.
Koppar 4, 56, 58, 87.
Kopparoxid 55.
Kopparoxidammoniak 122, 123.
Kork 57.
Kraftgas 91, 155.
Kraftkostnad 85, 86, 89, 97.
Krapp 19.
_Krause_ 117.
Kreosotolja 48, 63.
Kristider 157.
Krita 57.
Krom o. dess fören. 17, 52, 54, 55, 97, 152.
Kroppsarbetaren 35-43, 158.
Krut 46, 91, 113-115, 152.
Kunskaper 33, 68, 69, 160.
Kvarnindustrien 27.
Kvinnoarbete 15, 38, 40, 159.
Kväfve 87-90, 92, 98, 99, 102.
Kåda 65, 106, 107.
Köpmannen 68, 70, 79, 159.
Köttsaltning 152.
*L.*
Laboratorium 78.
Lack 50.
Lagstiftning 32, 71.
Lancashirejärn 36.
Landtbruk 90.
_de Laval_ 97.
Leblancmetoden 3, 7, 8, 10, 138, 143, 149, 150, 151.
Lefnadsstandard 37.
_Lehmann_ 118.
Lerjord, se Aluminiumoxid.
Lervaror 27, 44.
Licellagarn 121.
_Liebig_ 1, 14, 108.
Lignin 116, 117, 131-133.
Lignosulfonsyra 133.
Lignylalkohol 132.
Lim 48, 63, 126, 135.
Linfrö 57.
Linfrömjöl 50.
Linoleum 126.
Linolja 50, 63.
_Ljungberg_ 35.
Ljus 50.
_Ludwig_ 126.
_Lunge_ 108, 139, 147, 149, 152.
_Lübeck_ 84.
Lysoljor 93.
Läderindustrien 27, 44.
Läderpapp 125.
Lädersurrogat 124, 125.
Läroanstalter 68.
Lättja 37, 80.
Lösningsmedel 115.
_Löwig_ 8, 141, 149.
*M.*
_Macfarlane_ 147.
_Machard_ 126.
Magnesium o. dess fören. 55, 94, 126, 143.
Maltextrakt 52.
Mangan o. dess fören. 5, 94.
_Mansfield_ 14.
Margarin 50, 52, 66.
Maskinkraft 29.
Maskinindustrien 27, 44.
Masugnen 91, 93, 96, 112.
Masugnsgas 85, 138, 155.
Mattor 121.
Matättika 113.
Mauvein 14.
Melass 52.
Melassdrank 92.
Mellanhänder 71.
Merkantil bildning 70.
Meteorgarn 123.
Metallextraktion 88, 135.
Metallindustrien 27, 44, 56.
Metallurgiska processer 154.
Metan 101.
Metylalkohol 101, 111-115, 133, se äfven Träsprit.
Mineraloljor 50, 63, 65, 108.
Mineralsprit 101.
Mirbanolja 14
_Mitscherlich_ 122.
Mjölksocker 52.
Molybden 97.
_Mond_ 85, 140.
Monox 95.
Montanvax 108.
_Muthmann_ 101.
Myrsyra 100-102, 130, 131.
*N.*
Naftalin 14, 17, 100, 124.
Nationalekonomi 29, 72, 75.
Natrium 20, 94.
-- -aluminat 95, 96, 142, 148.
-- -amid 20.
-- -bikarbonat 6, 100, 143, 147, 148.
-- -bisulfat 5, 144, 146.
-- -ferrit 149.
-- -hydrat 8-10, 30, 54, 55, 61, 87, 88, 95, 100, 139-153.
-- -peroxid 94.
-- -persulfat 94.
-- -silikat 46, 62, 140, 142.
-- -sulfat 4, 10, 22, 55, 65, 96, 114, 134-139, 142, 144-151, 153.
-- -sulfit 55, 114, 144, 145, 152.
-- -tiosulfat 5, 55, 152.
Naturprodukter 105.
Neuhausen 96.
Nikt 58.
Nitrobenzol 14, 55.
Nitrocellulosa 113, 122-124, 126.
Nitroglycerin 46.
Nitrösa gaser 88, 99, 140.
Näringsmedel 24, 27, 44, 118, 159, 160.
*O.*
Obstruktion 39.
_Oehler_ 144.
Olein 48.
Oleomargarin 50.
Oljefärg 48.
Oljegas 14.
Oljor 44, 48, 63.
Organisation 30, 69, 79.
Ortonitrotoluol 17.
_Ostwald_ 2, 92.
Oxalsyra o. dess fören. 100, 101, 118, 120, 126, 130, 131, 143, 146.
Oxypropylen 132.
Ozon 95, 102.
*P.*
_Palmær_ 153.
Palmfett 52.
Papiermaché 125.
Papper 27, 44, 52, 65, 95, 104, 119-121, 124, 127, 129.
Papperslimning 62, 63, 118, 121, 124.
Paraffin 55, 106.
Parfymer 50.
Partisinne 69.
Patentskydd 105.
Pegamoid 124.
_Peniakoff_ 95, 148.
Penningen 37.
Pergament 122, 125.
Pergamyn 125.
_Perkin_ 14.
Persulfat 94.
_Pfuhl_ 121.
Planläggning 79.
Platinasbest 19, 98.
Porslinsindustrien 27.
Potatis 106, 127.
Pottaska 9, 54, 152.
_Powers_ 141.
Praktisk blick 69, 78.
Praxis 31.
Premieackord 41, 71.
Preparatindustrien 28.
Produktivt arbete 37, 70.
Proteiner 133.
Purple ore 4, 140, 149.
*Q.*
Quebrachoextrakt 107.
*R.*
_Ramsay_ 128.
Rapsolja 50.
Reformifver 69.
Regeneratorer 154.
Rentabilitet 77, 79.
Resorcin 14.
_Rhenania_ 4.
Rofolja 50.
Rosanilin 14.
Rosolsyra 131.
_Roth_ 127.
Rykande svafvelsyra 18.
Räler 37.
Räntefoten 157.
Rödfärg 48.
*S.*
Sackarin 56.
Salmiak 54.
Salose 118.
Salpeter, se Chilesalpeter och Kaliumnitrat.
Salpeterlador 91.
Salpetersyra 5, 46, 60, 89, 92, 140, 141.
Salt, se Koksalt.
Saltsyra 4, 10, 55, 130, 134-136, 141-145, 150.
Samarbete 33, 80.
_Schmidt_ 103.
_Schreib_ 8.
_Schultze_ 29.
Schwartzugnen 111.
Silke 120, 122, 123.
Siloxikon 94.
Silvalingarn 121.
Sirap 52.
Siriusgarn 123.
_Simonsen_ 127.
_Simpson_ 145, 153.
Skifferolja 108.
Skogskultur 109.
Skogsmark 108, 120.
Skogstillgång 110.
_Skraup_ 132.
Slapphet 69.
_Slingervoet-Ramondt_ 106.
Slipmassa 116, 125.
Smärgel 58, 125.
Snyltgäster 37.
Socialism 23, 39, 40, 42, 80.
Socker 27, 52, 66, 102, 105, 118, 127, 132.
Soda 3-13, 32, 46, 55, 60, 96, 137, 139, 141-151.
_Solvay Co._ 12.
Solvaymetoden 6-13, 141.
Sparsamhet 29, 37, 154, 157-159, 161.
Specialisering 23, 71.
Spetsglans 56.
Sprit, se Alkohol.
Sprängämnen 28, 46, 126, se Krut.
Statistik 25, 33, 36, 38-40, 44-60.
Statsmakterna 68, 71, 90.
_Stavely_ 146.
Stearin 50, 62.
Stenkol 38, 39, 58, 83, 91, 92, 131.
Stenkolsdestillation 91, 92.
Stenkolsgrufvor 38, 39.
Stenkolstjära 14, 16, 17, 52, 63, 108, 130.
Stenkolsstybb 64.
_Stora Kopparbergs Bergslag_ 65.
_Streeb_ 117, 132.
_Strehlenert_ 123.
Strontium 114.
Stubintråd 46.
Stål 37, 96, 97.
Stärkelse 52, 66, 132.
Stärkelsesocker 52.
Substantiva färger 22.
Sulfat, se Natriumsulfat.
Sulfatlut 119, 120, 130, 133, 138, 139, 150.
Sulfatmassa 116, 134, 150.
Sulfatmetoden 65, 133, 137, 138, 150, 151.
Sulfinfärger 21, 104, 118.
Sulfitlut 104, 116-119, 130-133.
Sulfitmassa 116, 134.
Sulfitmetoden 65.
Superfosfat 46, 60, 152.
_Süvern_ 123.
Svafvel 5, 55, 76, 134.
-- -färger 21, 104, 118.
-- -järn 146.
-- -järnnatrium 149.
-- -kalcium 5.
-- -kis 4, 96, 134, 144, 148.
-- -lefver 21.
-- -natrium 4, 5, 22, 137, 138, 145, 147-149.
Svafvelregenerering 150.
Svafvelsyra 4, 18, 32, 46, 58, 60, 92, 98, 99, 117, 125, 136,
142, 144.
Svafvelsyrlighet 18, 96, 99, 117, 136, 142, 144-149.
Svafvelväte 5, 142, 147, 148, 150.
Svetsning, autogen 113.
Syre 93, 94, 102, 113.
Sågspån 101, 126-129.
Såpa 50, 61, 63.
Säckar 121.
*T.*
Tackjärn 96.
Tagel 123.
Talg 50.
Tapeter 124.
Tariff-Commission 34.
Teknikern 69, 77-79.
Tenn o. dess fören. 55, 56, 58, 135.
Terpentinolja 50, 65, 106.
Textilvaror 27, 29, 44, 95, 121.
_Tiemann_ 133.
_Tilghmann_ 142.
_Tillberg_ 128.
Tillverkningskostnad 35, 36.
Titankväfve 98.
Tjärfärger 14-24, 31, 55, 103.
Tobak 106, 159.
Toluidin 14.
Toluol 14, 16, 100.
Tomasfosfat 46.
Torf 44, 82-84, 108, 111, 128, 129, 138, 150, 155.
Torfvax 108.
Torkning 86.
Torrdestillation 84, 107, 108, 139, 158,
se äfven Trädest. o. Stenkolsdest.
Torrskog 130.
Tran 50.
Transportkostnad, se Fraktk.
Trifenolkarbinol 130.
Trippel 57.
Truster 23, 73.
Tryckfärg 48.
Trädestillation 50, 63, 64, 111, 116, 130, 133.
Träkol 52, 64, 109, 111-115, 130.
Trämassa, se Cellulosa.
Trämjöl 126.
Träolja 50.
Träpasta 126.
Träproduktion 109.
Träsprit 50, 64, 101, 111-115, 133.
Trästuck 126.
Träsyra 111-115.
Trätjära 48, 50, 64, 107, 111.
Trävaror 27, 44.
Tullskydd 6, 34, 47-63, 71, 72-76, 90, 103, 121.
Tungspat 58.
Tvål 50, 60, 63.
_Tyrer_ 30.
Tysklands export o. import 33.
Tändstickor 28, 50, 52, 107.
*U.*
Undersvafvelsyrligt natron 5, 55, 152.
_Ungerer_ 142.
Unicapapp 125.
_United Alcali Co._ 12.
Uppfinningar 77, 105, 136, 160.
Uranoxidsalter 131.
Utdelningar 26-28.
Uthållighet 159.
*V.*
Valsmassa 50.
Vanadin 97.
Vattengas 94.
Vattenglas 46, 62, 140, 142.
Vattenkraft 83-86, 89, 155.
Vattenvägar 3, 71.
Vedmått 109.
Vedtorkning 112.
_Verein Chemischer Fabriken_ 148.
_Verguin_ 14.
Verkmästare 31.
Vidalsvart 21.
Vin 158.
Vinstenspreparat 5.
Virkesförbrukning 110.
Viscellingarn 123.
Viskoid 124.
Viskos 120-123, 126.
Vitriol 56.
_Vogt_ 140, 147.
Vulkanfiber 125.
Världsmarknaden 43.
Värme 83-86, 154-155.
Värmeledning 154.
Väte 88, 93, 94, 102.
Vätesuperoxid 94, 102.
*W.*
_Wallmo_ 110.
_Weldon_ 5, 143.
Westinghousebolaget 33.
_Wiborgh_ 153.
_Wiesner_ 108, 117.
_Winkler_ 18.
Wolfram 97.
*X.*
Xantogenat 122, 124.
Xylogranit 126.
Xylolingarn 121.
Xylolit 126.
*Z.*
Zink 56, 97.
-- -blende 4, 58.
-- -hvitt 55.
-- -klorid 125, 135.
-- -sulfit 143.
Zymoteknik 106.
*Å.*
Åkerjord 109, 120.
Ångkraft 85, 86.
Ångmaskiner 86.
Ångpannor 155.
*Ä.*
Ägghviteämnen 102, 118.
Äkta färger 15, 21.
Ättiksyra o. dess fören. 17, 19, 52, 64, 101, 111-115, 118, 122,
131, 135, 146.
*Ö.*
Öfverafverkning 110.
* * * * *
* * * *
* * * * *
Errata / Tryckfel: