[1] Förevarande uppsats stöder sig främst på Strömborgs "Biografiska
anteckningar" och C.G. Estlanders "Runebergs skaldskap", hvaraf här och
där äfven enskilda uttryck fått i framställningen inflyta, ehuru i en
sammandragen form, som gjort ett citerande olämpligt.
[2] Belönt med mindre guldpenningen af Svenska akademien 1831.
[3] _Kapetan_, ärftlig hufvudman för en krets.
[4] _Vila_, en féartad bergkvinna, än vänligt umgängsam mot människor
och djur, än åter hämndgirig och fientligt sinnad. Hon är ung och skön,
klädd i hvit dräkt, med lösta, i vinden fladdrande lockar. Vilorna bära
båge och koger och öfva sina ringdansar helst vid skogomgifna
bergkällor. Ve den människa, som opåkallad nalkas dem; dess lott är
oftast döden.
[5] Att tala sakta bjuder, enligt servisk sed, den goda tonen.
[6] _Ofen_ i Ungern.
[7] En litra guld gör nära hundrade dukater.
[8] _Bosna Seraj_ i Bosnien.
[9] Förbannelse-formel.
[10] Symboler af kärlek.
[11] Äppel, jabuka, feminint i serviskan.
[12] Trenne sorgefåglar etc. Originalet har gökar, kilkavitza. Denna
fågel brukas oftast att föreställa en klagande.
[13] Kastade ett äpple och ett kvitten. Tillkastandet af en frukt är
hos servierne likasom hos nygrekerne en kärleksförklaring och ett
äktenskapstillbud.
[14] Sådana sånger pläga vid bröllop i Servien afsjungas i kor af
gästerna. Hufvudpersonalen vid dessa högtidligheter utgöres, oberäknade
kontrahenterna med deras föräldrar och anhöriga, af den äldsta bland
gästerna (Stari Svat) jämte brudgummens dopvittne, hvilka båda anföra
bröllopståget och äro de främsta vittnen vid förmälningen. Brudens
ledare (Djever) är äfven en viktig person. Därtill väljes efter regeln
brudgummens bror eller någon annan hans nära anförvant. Brudledaren
åligger att ständigt följa bruden, hålla hennes häst under färden samt
dag och natt vakta henne, tills han hemfört henne till dess blifvande
make.
[15] Skadar; Skutari i Albanien, nu säte för en pascha.
[16] Kvidande, som ormen krossad hväser. En ofta återkommande bild att
beteckna vrede och förtviflan, utan att därmed ett vidrigt bibegrepp
vore förbundet.
[17] Då med kufvad skam etc. Hon felade efter servisk åsikt mot
anständigheten, i det hon vände sig med bön om hjälp till sin egen make.
[18] Fågelfältet, på serviska Kóssovo (pólje), egentligen trastfältet,
är en vidsträckt flacka i södra Servien. Den slaktning, som år 1389 där
föreföll, skakade för beständigt Serviens själfständighet. På denna
batalj förlorade Serviens sista tsar, Lasar, den historien skildrar som
en from, välvillig och tapper furste, lifvet.
[19] Bland de talrika sånger, som utgöra finska poesiens stolthet och
ära, torde väl denna runa med allt skäl kunna föras. Jag har vid
öfverflyttandet af detta härliga stycke till svenskan rönt samma känslor
som den, hvilken söker upptaga och omplantera en blommande växt ur en
jordmån i en annan. I hvarje stund har jag fruktat att skada de veka
rötterna, att jag så må säga, och de sköna bladen, och misströstar om
att hafva kunnat freda dem från alltför förstörande spår af min hand.
[20] Se Schröters _Finnische Runen_.
[21] Efter Herders bearbetning.
[22] Denna legend och de fyra nästföljande äro bearbetade efter
Kosegarten.