— Kanhända, sa' Jöns för sig själv, och så svarande han högt: »En
grodunge.»
— Rätt gissat, svarade gumman. Och en god kruka vett här du redan fått,
fast den är i huvudet på din hustru. Nu kan du nog reda dig. Adjö!
Därmed gick gumman in i stugan och satte grötgrytan på elden. Och jöns
och hans hustru gingo hem, och sedan dess har Jöns inte begivit sig ut
för att köpa sig vett. Hans hustru har, så att det räcker för dem båda
två.
(England.)