Första gången
Af någon småtäck, brunögd Corinna:
Är hon en engel, nej, en Gudinna.
Tiden lider,
Hvad den skrider:
Tills vår Gudinna i sidhvita kjolen
Sjelf ligger knäböjd vid kullriga stolen.
Hon blir Mamma
I detsamma:
Och då förvandlas älskarens Gudinna
Till mannens gumma, barnens tjenarinna.
Unga flicka!
Sucka, blicka:
Skönhetens krona af blomster är knuten,
Skönhetens dyrkan är barn af minuten.