yesterday?_ | efter i går?
|
_I have some soiled clothes; can | Jag har litet orent linne; kan ni
you wash them by Saturday?_ | tvätta det innan lördag?
|
_You shall certainly have them on | Ni skall få det helt säkert den
that day._ | dagen.
|
_I hope you will wash them well._ | Jag hoppas ni tvättar det bra.
|
_Do you also mend linen? You may | Lagar ni också linne? Ni får laga
mend every piece that wants | hvarje plagg, som behöfver lagas.
mending._ |
|
_I have brought your clothes, Sir._ | Jag kommer här med ert linne.
|
_That’s well; let me see if they | Det är bra; låt mig se, om det är
are well washed._ | väl tvättadt.
|
_Please look at them, sir._ | Var god och se efter.
|
_I find these shirts are not white | Jag tycker, att dessa skjortor icke
enough, and they are also not | äro hvita nog; de äro heller icke
well ironed._ | väl strukna.
|
_Here are still some spots._ | Här äro ännu några fläckar.
|
_I could not get them out; they are | Jag kunde icke få ut dem, det är
ink-spots._ | bläckfläckar.
|
_Now give me the bill; I will count | Gif mig notan, jag vill räkna
my linen over to see if all is | linnet för att se om allt är
right._ | rätt.
|
_One dozen shirts, four pairs of | Ett dussin skjortor, fyra par
drawers, six pairs of socks, | kalsonger, sex par halfstrumpor,
eleven handkerchiefs, six towels, | elfva näsdukar, sex handdukar,
six pairs of ruffles, sixteen | sex par manchetter, sexton
collars._ | löskragar.
|
_There is a towel that does not | Der är en handduk, som icke tillhör
belong to me._ | mig.
|
_Nothing is missing; all is right; | Ingenting fattas; allt är rätt; här
here is your money._ | äro edra pengar.
Att skrifva bref.
_I wish to write a letter; can | Jag skall skrifva ett bref; kan ni
you give me a sheet of | ge mig ett ark postpapper?
letter-paper?_ |
|
_With pleasure, Sir; here it is._ | Gerna; här är det.
|
_Where is the inkstand, the | Hvar är skrifdonet, pennknifen,
pen-knife, the blotting-paper?_ | läskpapperet?
|
_Here is all you want._ | Här allt hvad ni behöfver.
|
_This paper will not do; it blots; | Det här papperet duger icke, det
may I ask you for another sheet?_ | slår igenom, får jag be er om ett
| annat ark?
|
_I must make haste to get my letter | Jag får skynda mig att få mitt bref
ready or it will be too late._ | färdigt, eljest blir det för
| sent.
|
_I notice that this ink is very | Jag märker, att bläcket är mycket
pale._ | blekt.
|
_This is blacker, but rather | Det här är svartare, men temligen
thick._ | tjockt.
|
_No matter; I will pour in some | Det gör ingenting, jag skall hälla
drops of water._ | i några droppar vatten.
|
_Now I am still to write a note._ | Nu skall jag vidare skrifva en
| liten biljett.
|
_Take this letter to the post | Tag detta bref på posten; jag vet
office; I don’t know how much the | ej, hur mycket portot är.
postage is._ |
|
_You may drop the note into the | Biljetten kan ni lägga i breflådan;
box; I’ll put a stamp on it._ | jag skall sätta frimärke på den.
Att röka och snusa.
_Do you smoke? Do you take snuff?_ | Röker ni? Snusar ni?
|
_I will thank you for a pinch of | Jag tackar, får jag be om en pris
snuff; I have forgotten my | snus. Jag har glömt min snusdosa.
snuff-box._ |
|
_May I offer you a cigar?_ | Får jag bjuda en cigarr?
|
_Oh, what a splendid cigar-case!_ | Se, hvilket präktigt cigarrfodral.
|
_This is a poor cigar; it does not | Den här cigarren är illa spunnen;
draw._ | den har ingen luft.
|
_How do you like this amber | Hur tycker ni om det här
mouth-piece?_ | bernstensmunstycket?
|
_Ladies, may I be allowed to smoke | Mina damer, tillåter ni mig röka
a cigar?_ | en cigarr?
|
_Oh, no, Sir; I detest smoking; | Ack nej, bäste herre! Jag afskyr
really I should very soon feel | cigarr-rök. Sannerligen skulle
ill._ | jag inte snart känna mig
| illamående.
|
_Smoking is prohibited in the | Det är förbjudet att röka i första
first-class carriages._ | klassens vagnar.
|
_You seldom see Mr. G. without a | Man ser sällan herr G. utan pipan
pipe in his mouth._ | i mun.
|
_Shall I light your pipe?_ | Skall jag tända er pipa?
Ordspråk.
_A penny saved is a penny earned._ | Sparad penning är så god som
| vunnen.
|
_A friend in need is a friend | I nöden pröfvas vännen.
indeed._ |
|
_Necessity knows no law._ | Nöden har ingen lag.
|
_Where there is a will there is a | Man kan hvad man vill.
way._ |
|
_Charity begins at home._ | Man är sig sjelf närmast.
|
_Man proposes; God disposes._ | Menniskan spår, och Gud rår.
|
_No rose without a thorn._ | Ingen ros utan törnen.
|
_Rome was not built in a day._ | Rom bygdes icke på en dag.
|
_Still waters run deep._ | I det djupaste vattnet gå de
| största fiskarna.
|
_Empty vessels make most sound._ | Tomma kärl slamra mest.
|
_Strike while the iron is hot; make | Man måste smida, medan jernet är
hay while the sun shines._ | varmt.
|
_No pains, no gains._ | Utan möda ingen vinst.
|
_Like father, like son._ | Äplet faller icke långt från
| trädet.
|
_Honesty is the best policy._ | Ärlighet varar längst.
|
_First come, first served._ | Den, som först kommer till kvarn,
| får först mala.
|
_Hunger is the best sauce._ | Hungern är den bästa krydda.
|
_Grasp all, lose all._ | Den, som gapar efter mycket, mister
| ofta hela stycket.
|
_Self-praise is no recommendation._ | Eget beröm luktar illa.
|
_Habit is second nature._ | Vanan är andra naturen.
|
_Heaven helps those who help | Hjelp dig sjelf, så hjelper dig
themselves._ | Gud.
|
_Nothing venture, nothing have._ | Den, som vågar, vinner.
|
_Who won’t be advised can’t be | Den, som icke vill låta sig råda,
helped._ | står heller icke att hjelpa.
|
_There’s no place like home._ | Borta är bra, men hemma är bäst.
|
_Slow and steady wins the race._ | Långsam och ihärdig vinner målet.
|
_Vice brings its own punishment._ | Lasten medför sitt eget straff.
|
_There’s many a true word spoken | Mången sanning är iklädd skämtets
in jest._ | drägt.
|
_All that glitters is not gold._ | Allt, som glimmar, är ej guld.
|
_Well begun is half done._ | Väl börjadt är halfgjordt arbete.
|
_No man can serve two masters._ | Ingen kan tjena två herrar.
|
_A bird in the hand is worth two in | En fogel i hand är bättre än tio i
the bush._ | skogen.
|
_Out of debt, out of danger._ | Fri från skuld, fri från fara.
|
_Look before you leap._ | Se dig för, innan du tar språnget!
|
_He who tries to please everybody, | Den, som söker behaga alla, behagar
pleases nobody._ | ingen.
|
_One swallow does not make a | En svala gör ingen sommar.
summer._ |
|
_Opportunity makes the thief._ | Tillfället gör tjufven.
|
_A new broom sweeps clean._ | Nya qvastar sopa rent.
|
_A burnt child dreads the fire._ | Brändt barn skyr elden.
|
_Anger is short madness._ | Vrede är kort vanvett.
|
_Slander always leaves a scar._ | Förtalet lemnar alltid ärr.
|
_Labor conquers all things._ | Arbete öfvervinner allt.
|
_Fortune favors the brave._ | Lyckan står den djerfve bi.
|
_Waste not, want not._ | Den icke slösar har få behof.
|
_Do as you would be done by._ | Det ni vill andra skola göra eder,
| det skall ni ock göra dem.
|
_He who gives quickly, gives | Hastig hjelp är dubbel hjelp.
twice._ |
|
_Ill got, ill spent._ | Illa fånget, snart gånget.
|
_Experience is the best master._ | Öfning gör mästaren.
|
_Adversity tries friends._ | I motgången pröfvas vännen.
|
_Cast not pearls before swine._ | Kasta icke perlor för svin.
|
_Virtue is its own reward._ | Dygden belönar sig sjelf.
|
_Every bird is known by its note._ | Hvar fogel sjunger efter sin näbb.
|
_A soft answer turns away wrath._ | Ett mildt svar stillar vrede.
|
_Birds of a feather flock | Lika barn leka bäst.
together._ |
|
_Ill weeds grow apace._ | Ogräs (ondt krut) förgås ej så
| lätt.
|
_Forewarned is forearmed._ | Varsnad fara skadar minst.
|
_Better late than never._ | Bättre sent än aldrig.
|
_Out of sight, out of mind._ | Långt från ögonen, snart ur sinnet.
|
_All’s well that ends well._ | När slutet är godt, är allting
| godt.
|
_It is never too late to mend._ | Det är aldrig för sent att bättra
| sig.
|
_Pride will have a fall._ | Högmod går för fall.
|
_One to-day is worth two | Ett “i dag” är mera än två “i
to-morrows._ | morgon.”
|
_Little strokes fell great oaks._ | Små hugg fälla stora ekar.
|
_Jack of all trades and master of | Den, som försöker sig i alla yrken,
none._ | blir icke mästare i något.
|
_Cut your coat according to your | Man får rätta munnen efter
cloth._ | matsäcken.
|
_In union is strength._ | Enhet ger styrka.
|
_Too many cooks spoil the broth._ | Ju flere kockar, ju sämre soppa.
|
_If you want a thing done, do it | Den hulpen vill bli, han hjelpe sig
yourself._ | sjelf!
|
_As you sow, so shall you reap._ | Som man sår, får man skörda.
|
_When the cat is away, the mice | När katten är borta, dansa råttorna
will play._ | på bordet.
|
_Time is money._ | Tid är pengar.
|
_Silence gives consent._ | Den, som tiger, samtycker.
|
_While there’s life there’s hope._ | Så länge lifvet finnes, finnes
| hoppet.
|
_Business first, pleasure | Tjensten går framför allt.
afterwards._ |
|
_Deeds, not words._ | Ord och inga visor.
|
_Soon ripe, soon rotten._ | Det, som tidigt mognar, ruttnar
| snart.
|
_Wisdom is better than wealth._ | Visdom är bättre än rikedom.
|
_Misfortunes never come singly._ | En olycka kommer sällan ensam.
|
_A still tongue makes a wise head._ | En stilla tunga gör ett klokt
| hufvud.
|
_Constant dropping wears away | Fallande droppe urhålkar en sten.
stone._ |
|
_Kindness begets kindness._ | Godhet aflar godhet.
|
_Do in Rome as the Romans do._ | Man får taga seden dit man kommer.
|
_A little wit is worth a great deal | Litet sundt förstånd uppväger
of strength._ | mycken kroppsstyrka.
|
_One man’s meat is another man’s | Den enes död är den andres bröd.
poison._ |
|
_Ignorance is the root of evil._ | Okunnighet är roten till mycket
| ondt.
|
_It cuts me to the quick._ | Det går genom merg och ben.
|
_Many a little makes a mickle._ | Många bäckar små göra en stor å.
|
_Near is my coat, but nearer is my | Skinnet är mig närmare, än rocken.
skin._ |
|
_When poverty comes in at the door, | Fattigdomen kom in genom dörren,
love flies out at the window._ | och kärleken flög ut genom
| fönstret.
|
_Early to bed, and early to rise, | Tidigt i säng och bittida opp
Makes a man healthy, wealthy and | lyfter din själ och styrker din
wise._ | kropp.
[Illustration: Jätteträd i Yosemitedalen i Kalifornien.]
[Illustration: Mönstring af unionstrupperne i Washington efter
inbördeskrigets slut.]
HURU OCH HVAD MAN BÖR SKRIFVA
VID SKILDA TILLFÄLLEN
SÄTTET ATT FÖRVÄRFVA SIG EN GOD HANDSTIL.
OM BREFSKRIFNING.
ETT BREFS DELAR.
ADRESSERING AF KUVERTET.
BREFFORMULÄR PÅ SVENSKA OCH ENGELSKA.
[Illustration: Huru pennan bör hållas.]
HURU OCH HVAD MAN BÖR SKRIFVA VID SKILDA TILLFÄLLEN.
SÄTTET ATT FÖRVÄRFVA SIG EN GOD HANDSTIL.
Det är icke allom gifvet att blifva en skönskrifvare; men en och hvar,
som vill göra sig någon möda, kan förvärfva sig en god och läslig
handstil.
De vigtigaste och mest eftersträfvansvärda punkter beträffande
handstilen äro _tydlighet_, _snygghet_ och _regelbundenhet_. Det är ett
misstag att mena, att slängar, fantastiska linier och krumelurer tjena
till att förbättra en skrift. Tvärtom äro de ganska ofta till skada och
förargelse. Man bör komma ihåg, att första syftemålet med en skrift
är att tydligt och bestämdt på papperet återgifva skrifvarens mening;
skönhet är någonting som först sedermera bör tagas i betraktande.
Men äfven om skönhet vore en af de vigtigare egenskaperna, så äro, när
allt kommer omkring, regelbundenhet och snygghet skönhetens förnämsta
bestämningar. Ett bref, skrifvet med en prålig, slängig stil, med
krokiga och oregelbundna rader samt svårläsligt gör skrifvaren helt
simpelt löjlig.
Vid unga år är naturligtvis den bästa tiden att förvärfva sig en god
handstil. Det är vida lättare att tillegna sig goda vanor från början,
än att, sedan man kommit till mognare år, blifva kvitt dåliga och
ersätta dem med goda. En ung person, som skrifver några rader hvarje
dag och dervid är noggrann att forma hvarje bokstaf rigtigt samt icke
försöker att i början skrifva fort, skall på jemförelsevis kort tid
erhålla en handstil, som kommer att utgöra en högst värdefull egendom
och som tiden skall stadga och förbättra.
Men ehuru det visserligen är sant, att ungdomen är den lämpligaste
tiden för att vinna färdighet i skrifning, bör dock icke den, som
kommit till mognare år, låta afskräcka sig häraf eller uppgifva
hoppet om att kunna nå samma mål. Skrifkonsten är måhända en af de
färdigheter, som lättast kan göras till föremål för sjelfundervisning.
Affärer eller andra dagliga göromål utgöra inga allvarsammare hinder;
ty olikt många andra studier och öfningar, hvilka kräfva ett visst mått
af sammanhängande arbete på en gång, kan man vid öfning i välskrifning
nedlägga pennan nästan vid hvilken bokstaf eller hvilken rad som helst
utan betydligare men för framgången.
Rätta sättet att lära sig att skrifva väl är att _flitigt öfva sig_.
Skaffa Er en förskrift, sådan som vanligen användes i skolorna, och
välj dervid en, som Ni tycker har vacker stil eller sådan, som Ni sjelf
önskar att förvärfva Er. Ni kan också, i stället för att köpa förskrift
särskildt och papper särskildt, förskaffa Er en skrifbok, försedd med
förskriftsrader. Öfva Er regelbundet att skrifva i en sådan bokäfven
om Ni icke har tillfälle att skrifva mer än två eller tre rader hvarje
gång. Bemöda Er alltid om att göra Er skrift i hvarje afseende så lika
förskriftens som möjligt. Gör den hvarken gröfre eller finare, större
eller mindre, hvarken mer lutande eller mer upprätt. Låt ert syftemål
vara att få hvarje sida, då den är färdigskrifven, att se ut, som om
förskriften skulle hafva blifvit öfverflyttad till hvarje linie.
[Illustration]
Ett utmärkt tillvägagående är att börja på nedersta raden af sidan i
stället för på den öfversta. Låt handen hvila på ett stycke läskpapper
och skjut upp detta, sedan hvarje rad är fullskrifven. Fördelen vid
detta förfaringssätt är, att det riktiga mönstret, förskriften, alltid
är framför ögat, och eder egen felaktiga skrift hålles dold, i stället
för att städse stå framför Er för att afritas och blifva sämre och
sämre med hvarje rad. Det är nämligen ett allmänt fel hos nybörjaren,
att han ofta vill se på och efterlikna sin egen skrift hellre än
förskriften. Ett annat allmänt fel är att se på förskriften endast så
mycket, att man finner, hvilken bokstaf eller hvilket ord man skall
nedskrifva, utan att--hvilket är det väsendtligaste--iakttaga _formen_
på den bokstaf eller de bokstäfver, man skall efterlikna. Kom derför
noga ihåg att för hvarenda penndrag se på förskriften och bemöda Er att
efterlikna den. Genom att följa ofvannämnda anvisningar skall Ni finna,
att hvarje rad blifver bättre än den föregående i stället för sämre,
och att den sista raden blifver den bästa af dem alla i stället för att
vara den sämsta, såsom ofta är förhållandet.
NÅGRA SPECIELLA FÖRESKRIFTER RÖRANDE VÄLSKRIFNING.
Följande regler lemnas af den framstående svenske skrifläraren J. M. O.
Påhlman och tillämpas vid hans skrifinstitut i Stockholm.
=Den ställning, som bör intagas.= Eleven bör intaga en ledig ställning
och sitta så mycket vänd åt venster, att högra sidan af bröstet
kommer midt för bordet. Högra underarmen bör endast helt lätt hvila
på bordet med armbågen till fast stödjepunkt, från hvilken underarmen
rör sig under skrifningen. Den högra handen får härvid löst hvila på
lillfingrets spets, hvaremot den venstra hålles stadigt hvilande på
bordet och så långt fram, att handen med fingerspetsarne kommer att
ligga på papperet, midt för den högra. Bröstet får ej hvila mot bordet,
utan bör eleven städse söka hålla sig så rak i ryggen som möjligt.
=Huru pennan bör hållas.= Pennan fattas på sådant sätt mellan de tre
första fingrarne, att hon hvilar på långfingrets öfre nagelkant, med
pennspetsen ungefär en tum nedanför densamma, och så att pekfingrets
nedre del ligger på pennan, samt tummen stöder på hennes venstra sida;
alla fingrarne hållas något krökta. Pennskaftet hvilar mot pekfingrets
öfversta knoge (eller nästan i greppet mellan tummen och pekfingret),
med öfre spetsen riktad mot högra axeln. Det fjerde fingret sluter sig
något böjdt till långfingret. Blott lillfingret, som sluter sig till
fjerde fingret, får med högra sidan af nageln beröra papperet. Under
skrifningen åtföljer det handens rörelser och får således icke hvila
stilla på papperet. Äfven bör eleven undvika att allt för hårdt hålla i
pennan.
Pennan bör föras lätt och ledigt, icke vändas mellan fingrarne, utan
alltid beröra papperet med båda spetsarne.
=Hvad läge papperet bör hafva.= Papperet lägges så mycket på sned till
venster, att de raka streck, som man skrifver, då man, med armbågen som
fast stödjepunkt, drar handen till sig, komma i 45 graders lutning åt
höger mot raden, något som bidrager att göra stilen på samma gång ledig
och prydlig.
=Om skrifmaterialierna.= Läskpapper eller läskplån kunna köpas
i hvarje pappershandel (_stationery store_). Sådant bortskänkes
också af affärshus i stor skala såsom annonsering, i synnerhet af
försäkrings-agenter, bokförläggare och tryckare. Om Ni skrifver till
den tidning eller tidskrift, Ni subskriberar på, och anhåller om några
läskpappersplån, så är det mycket troligt, att Ni erhåller dem fritt.
Skaffa Er goda pennor, hellre lösa än hårda, mera trubbiga än spetsiga.
Den obetydliga oljighet, som finnes på nya pennor och som hindrar
bläcket att flyta jemt, kan aflägsnas genom att väta pennan med tungan,
innan Ni första gången doppar den i bläcket.
Det bläck, som användes, bör vara svart, icke af någon fantastisk färg.
Bläckhornet bör hållas väl korkadt, då det icke användes, för att
hindra dam att intränga samt bläcket från att blifva tjockt eller genom
afdunstning torka ut.
OM BREFSKRIFNING.
Som nästan hvarje person i våra dager har behof af att skrifva ett
större eller mindre antal bref af olika slag under sitt lif, så är det
af ganska stor vigt att vara i stånd att skrifva ett godt bref och att
klart och bestämdt kunna uttrycka sina tankar. Brefskrifning kan dock
icke läras genom regler eller föreskrifter. Öfning och aktgifvande
på mönstergilla skriftställares brefvexling äro de bästa medlen för
förkofran.
De så kallade “brefställare,” som föregifva sig vara i stånd att
undervisa i konsten att skrifva bref, äro sämre än odugliga; ty deras
stereotypa formulär hämma den ursprunglighet i tanke och uttryck, som
just utgör ett brefs största behag.
Det gifves dock vissa slags bref, såsom affärsbref, bjudningsbref
o.s.v., i hvilka vissa former för bekvämlighets skull ofta återkomma.
Dessa gör man naturligtvis bäst i att följa; ty sådana bref utgöra
endast ett upprepande af samma tankar, och det är derför bekvämast,
att, så att säga, stöpa dem i samma form. Men vid vanlig korrespondens,
som underhålles vänner emellan, böra alla stereotypa formulär undvikas.
Man bör skrifva, såsom man samtalar, samt bemöda sig om att vara
ledig och naturlig i uttrycket af sina tankar. Brefvets stil bör vara
beroende på den grad af förtrolighet, som finnes mellan de brefvexlande
parterna.
Vid hvad slags brefskrifning som helst äro följande vinkar värda att
påaktas:
1) Skrif utanskriften på kuvertet så tydlig som möjligt och undvik
derigenom dröjsmål i befordringen. Skrif ert namn tydligt och läsligt.
2) Skrif icke korsvis i ert bref, d. v. s. skrif icke på tvären öfver
hvad Ni först skrifvit; ty på detta sätt göres ett bref ofta oläsligt.
3) Undvik att använda många tankstreck och understrykningar.
4) Tag Er i akt för att tillägga s. k. “post scripta.” De vanställa ett
bref och vittna om glömska och uraktlåtenhet.
[Illustration: Washingtons färd öfver Delawarefloden 1776.]
5) När Ni skrifver till en obekant person med begäran om underrättelser
eller endast för edra egna affärer, så inneslut alltid frimärke för
svaret.
Ett bref utgöres af följande delar: Skrifvarens vistelseort (adress)
vid tillfället, då brefvet skrifves, samt dato; tilltals-linien;
brefvets hufvuddel; höflighetsbetygelsen vid slutet; skrifvarens
namnteckning samt namnet och adressen på den person till hvilken man
skrifver eller den så kallade “öfverskriften” (hvilken stundom skrifves
vid brefvets början strax efter dateringen, stundom åter vid dess slut,
efter brefskrifvarens namnteckning).
_Ett brefs delar._
+-------------------------------------------------+
| _Brefskrifvarens adress._ _Dato._ |
| |
|_Tilltalslinien._ |
| |
| _Brefvets hufvuddel._ |
| |
| _Höflighetsbetygelsen._ |
| _Namnteckning._ |
| |
| _Mottagarens namn._ |
| _Adress._ |
+-------------------------------------------------+
_Formulär._
+-------------------------------------------------+
| (_Brefskrifvarens adress._) (_Dato._)|
| 1036 BROAD ST., PHILA., PA., den 17 Mars 1894. |
| |
|(_Tilltalslinien._) |
| MIN HERRE! |
| |
| (_Brefvets hufvuddel._) |
| |
|Jag vill härmed underrätta Er, att jag |
|om Lördag, den 22 innevarande månad ämnar |
|mig till New York, der jag kommer att kvarstanna |
|en vecka. Jag önskar rådgöra med Er rörande |
|vissa angelägenheter och skall derför hafva nöjet|
|att besöka Er. Skulle Ni vilja vara god låta mig |
|veta, hvilken dag och timme det är Er lämpligt |
|att mottaga mig? |
| |
| (_Höflighetsbetygelsen._) |
| Högaktningsfullt, |
| |
| (_Namnteckningen._) |
| AXEL F. ANDERSON. |
| |
| (_Öfverskriften._) |
|HERR FRANS PETTERSON, |
| 820 Fulton St., New York. |
+-------------------------------------------------+
_Engelskt formulär för samma bref._
+-------------------------------------------------+
| (_Writer’s Address._) (_Date._) |
| _1036 Broad St., Phila., Pa., March 17, 1894._ |
| |
| (_Complimentary Address._) |
| DEAR SIR: |
| |
| (_Body of Letter._) |
| |
|I write to inform you that I will be in New York |
|on Saturday, the 22d inst., where I shall remain |
|for a week. I wish to confer with you upon |
|certain matters, and shall give myself the |
|pleasure of calling upon you. Will you kindly |
|let me know what day and hour will suit your |
|convenience? |
| |
| (_Complimentary Closing._) |
| Very Truly Yours, |
| |
| (_Signature._) |
| AXEL F. ANDERSON. |
| |
| (_Superscription._) |
| FRANK PETTERSON, Esq. |
| 820 Fulton St., New York. |
+-------------------------------------------------+
Ordet “Till” (“_To_”) kan sättas framför namnet i “öfverskriften;” t.
ex. “_Till Herr Frans Petterson_” (“_To Franc Peterson, Esq._”)
I affärsbref och formella bref sättes öfverskriften (superscription)
vanligen ofvanför tilltalslinien (complimentary address); t. ex.
_Till Jakob C. Carlson & Co.,_
_Galveston, Texas._
_Mine Herrar!_
Eller på engelska:
_To James C. Carlson & Co.,_
_Galveston, Texas._
_Gentlemen:_
Då öfverskriften sättes upptill, skrifves ofta brefskrifvarens egen
adress, eller hans adress och dato under i nedra venstra hörnet på
arket. Vare sig nu de placeras upptill eller nedtill på brefvet, kunna
brefskrifvarens adress och datot skrifvas på skilda rader, om detta
faller sig lämpligare.
I bref till förtrogna vänner kan den formella öfverskriften utelemnas.
Det finnes en hel del formler för tilltalslinien i början och för
höflighetsbetygelsen vid slutet af brefvet. Hvilken af dessa olika
formler bör användas, beror naturligtvis på den grad af förtrolighet,
som eger rum mellan de begge brefvexlande parterna.
I affärsbref är formen för tilltalslinien “Min herre!” “Mine herrar!”
“Min fru!” “Mina damer!” (på engelska: “_Sir_,” “_Dear Sir_,”
“_Dear Sirs_,” eller “_Gentlemen_”--använd aldrig förkortningen
“_Gents_”--“_Madam_” eller “_Dear Madam_”).
Artighetsbetygelsen vid slutet är för affärsbref: “Med högaktning”
eller “Högaktningsfullt” (på engelska: “_Yours Truly_” eller “_Truly
Yours_”).
I vanliga bref och biljetter kan såsom tilltalslinie användas “_Dear
Sir_,” “_My dear Sir_” (Min herre), “_Dear Mr. Anderson_” (Min käre
herr A.), “_My dear Friend_” (Käre vän), “_My dear John_” (Käre John)
eller, då stor förtrolighet eger rum, ännu hjertligare uttryck.
Höflighetsbetygelsen kan vara: “_Yours Truly_,” “_Truly Yours_”
(Högaktningsfullt, Tillgifvet), “_Very Truly Yours_” (Med största
högaktning, Tillgifnast), “_Sincerely Yours_” (Er uppriktiga vän),
“_Cordially Yours_” (Er hjertligt tillgifne) o. s. v. “_Believe me,
with kind regards, sincerely yours_” (Jag beder Er vara försäkrad om
min uppriktiga tillgifvenhet) är en formel, som ofta användes vänner
emellan.
Vid besvarandet af ett bref bör man iakttaga, hvilken eller hvilka
af dessa formler äro använda i detsamma, för att derigenom bilda sig
en föreställning om den grad af förtrolighet, man kan tillåta sig i
sitt svar. Såvida man icke af välgrundad anledning önskar förminska
bekantskapens förtroliga karakter, bör man aldrig besvara ett bref,
som är affattadt i hjertliga ordalag, på ett kallt och formelt sätt.
Tilltalslinien i början och artighetsbetygelsen vid slutet böra
uttrycka ungefär samma grad af vänskap i svaret, som i det bref man
mottagit.