Naturen gör intet språng. Liksom människans organism utvecklat sig från
lägre till högre lifsformer, så har hennes moral utvecklats från en
ståndpunkt, som vi kunna kalla djurisk. Under detta djuriska skede är
_kannibalismen_ det framträdande draget.
Småningom upphör människoätandet; och _slafveriet_ framträder. I stället
för att behandla sin krigsfånge som jaktbyte behandlar man honom nu som
arbetsdjur. Detta moraliska skede kan kallas _vildens_.
Under det tredje skedet, _barbarens_, utbytes småningom slafveriet mot
_lifegenskap_; aktningen för lif och egendom -- till hvilken hustru
räknas -- är så mycket ökad, att mord, stöld och äktenskapsbrott strängt
straffas.
Under det fjärde -- och tillsvidare sista -- moraliska skedet, det i
hvilket vi befinna oss, är den lifegne vorden _daglönare_. Den
barbariska moralen finnes kvar i mycket, men man börjar blygas för
densamma, och hyckleriet utmärker därför vår tid liksom alla de skeden,
då en högre sedelära erkännes än den, som gått in i kött och blod hos
samhällets flertal. _Slafveriet_ och _lifegenskapen_ äro -- förklädda --
kvar i _lönekampen_. _Mordet_ fördömes af lagen, men massmordet,
_kriget_, godkännes ännu af allmänna meningen. _Engifte_ ålägges af
lagen, men _prostitutionen_ är dock socialt erkänd. _Offervillighet_
predikas, men _vinstbegär_ drifver nästan alla företag; rikedomen äger
all makt. Samtidens moral är den _industriella_.
Dessa fyra skeden öfvergå det ena i det andra; flera samtida folk stå
ännu på något af de tidigare skedena, men västerlandets odling befinner
sig i det sistnämda, industriella eller merkantila skedet. Inom detta
åter finnas individer, hvilkas lif och lära äro omgifningen mycket
öfverlägsna; de äro så att säga nutidens löften om en bättre framtid.
Men man får ej döma nutidens allmänna moral efter dessa
undantagsmänniskor, lika litet som t. ex. Sokrates kan anses ha varit
ett uttryck af den allmänna sedligheten hos grekerna eller Jesus af den
hos judarna rådande.
Till utgångspunkt vid bedömandet af hvarje moraliskt skede måste man
tvärtom taga _flertalets_ seder, de _vanliga_ företeelserna, icke
ytterligheter i vare sig det goda eller onda. Det blir sålunda icke de
finare skiftningarna i den moraliska utvecklingen utan endast några få,
väsentliga drag, som i det följande komma att framhållas för att utmärka
skillnaderna mellan den _djuriska_, den _vilda_, den _barbariska_ och
den _industriella_ moralens skeden. Dessa hufvuddrag äro:
_människolifvets värde_, _de svagas behandling_, _förhållandet mellan
könen_, _aktning för äganderätten_ samt _altruismen i allmänhet_ och
_pliktkänslan_ gent emot den rådande moralen.