Då det ouekligt är en stor massa nya ord som Lönnrot ifrån en betydlig
mängd källor redan hunnit samla till sitt stora lexikon, så anser jag
det vara högst önskvärdt, att Litt. Sällskapets Svenskt-Finska Lexikon
icke borde utgifvas, utan att nämnde stora förråder blifvit begagnade,
helst de lätt nog kunna åtkommas. Jag ville derföre föreslå Sällskapet,
att anmoda någon i Kajana, att afskrifva de ord som Lönnrot hunnit
samla utöfver hvad Renvall upptagit. Dessa ord skulle jag då införa i
det Svenskt-Finska Lexikonet. Genom ett sådant förfarande kommer
arbetet ingalunda att särdeles mycket försenas, ty straxt som anmodan
om afskrifvandet hunnit till Kajana kan detsamma äfven börja, och med
hvarje post kunna de färdigskrifna arken beställas hit. Jag tror att
mera än 20 fullskrifna ark kan afskriften icke upptaga, ty till att
interfoliera Renvalls Lexikon behöfvas 44 1/2 ark och jag har sjelf
sett, att interfolierna i det Renvalls Lexikon, som Lönnrot begagnar,
på långt när icke äro öfverfullt betäckta med ord. Äfven dessa behöfvas
icke alla afskrifvas, och torde väl Lönnrot beredvilligt beteckna de
behöfliga orden med blyertspenna. Samma afskrift kan ännu begagnas till
att utarbeta ett Finskt-Svenskt handlexikon, ifrån hvilket arbete
Lönnrot borde befrias så framt möjligt är. Det kan alltså på dubbelt
sätt löna mödan, att göra ett sådant utdrag ur Lönnrots ordsamling. Åt
kopisten behöfver betalas högst 50 kop. s:r för kvart ark skrifvet, så
att hela afskriften icke kan kosta utöfver 10 rub. s:r.
Äfven vore det önskvärdt, att Lönnrot sjelf, såsom ett lefvande
lexikon, skulle genomgå de färdigblifna arken af det Svenskt-Finska
lexikonet, hvilka postdageligen härifrån kunna sändas till Kajana, allt
efter de hunnit blifva färdiga. För Lönnrot återstår då blott en lätt
genomsigt, emedan hans skrifna ordsamling redan är benagnad.
Europaeus.