001:001 Paulus, genom Guds vilja Kristi Jesu apostel, så ock brodern
Timoteus,
001:002 hälsar de heliga som bo i Kolosse, de troende bröderna i
Kristus. Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader.
001:003 Vi tacka Gud, vår Herres, Jesu Kristi, Fader, alltid för eder i
våra böner,
001:004 ty vi hava hört om eder tro i Kristus Jesus och om den kärlek
som I haven till alla de heliga;
001:005 vi tacka honom för det hopps skull, som är förvarat åt eder i
himmelen. Om detta hopp haven I redan förut fått höra, genom
sanningens ord i det evangelium
001:006 som har kommit till eder, likasom det ock är att finna överallt
i världen och där bär frukt och växer till, på samma sätt som
det har gjort bland eder, allt ifrån den dag, då I hörden det
och lärden i sanning känna Guds nåd.
001:007 Det var ju en sådan undervisning I mottogen av Epafras, vår
älskade medtjänare, som i vårt ställe är eder en trogen Kristi
tjänare;
001:008 det är också han som för oss har omtalat eder kärlek i Anden.
001:009 Allt ifrån den dag då vi fingo höra härom, hava vi därför, å vår
sida, icke upphört att bedja för eder och bönfalla om att I mån
bliva uppfyllda av kunskap om Guds vilja, i allt slags andlig
vishet och andligt förstånd.
001:010 Så skolen I kunna föra en vandel som är värdig Herren, honom i
allt till behag, och genom kunskapen om Gud bära frukt och växa
till i allt gott verk.
001:011 Och genom hans härliga makt skolen I på allt sätt uppfyllas av
kraft till att bevisa ståndaktighet och tålamod i allt;
001:012 och I skolen med glädje tacka Fadern, som har gjort eder
skickliga till delaktighet i den arvslott som de heliga hava i
ljuset.
001:013 Ty han har frälst oss från mörkrets välde och försatt oss i sin
älskade Sons rike.
001:014 I honom hava vi förlossningen, förlåtelsen för våra synder,
001:015 i honom som är den osynlige Gudens avbild och förstfödd före
allt skapat.
001:016 Ty i honom skapades allt i himmelen och på jorden, synligt såväl
som osynligt, både tronänglar och herrar och furstar och
väldigheter i andevärlden. Alltsammans har blivit skapat genom
honom och till honom.
001:017 Ja, han är till före allt annat, och alltsammans äger bestånd i
honom.
001:018 Och han är huvudet för kroppen, det är församlingen, han som är
begynnelsen, den förstfödde ifrån de döda. Så skulle han i allt
vara den främste.
001:019 Ty det behagade Gud att låta all fullhet taga sin boning i honom
001:020 och att genom honom försona allt med sig, sedan han genom blodet
på hans kors hade berett frid. Ja, genom honom skulle så ske
med allt vad på jorden och i himmelen är.
001:021 Också åt eder, som förut voren bortkomna från honom och genom
edert sinnelag hans fiender, i det att I gjorden vad ont var,
001:022 också åt eder har han nu skaffat försoning i hans jordiska
kropp, genom hans död, för att kunna ställa eder fram inför sig
heliga och obefläckade och ostraffliga--
001:023 om I nämligen förbliven i tron, väl grundade och fasta, utan att
låta rubba eder från det hopp som tillbjudes oss i evangelium,
det evangelium som I haven hört, och som blivit predikat bland
allt skapat under himmelen, det vars tjänare jag, Paulus, har
blivit.
001:024 Nu gläder jag mig mitt i mina lidanden för eder; och vad som
fattas i det mått av Kristus-bedrövelser som jag i mitt kött
måste utstå, det uppfyller jag nu för hans kropp, som är
församlingen.
001:025 Ty dennas tjänare har jag blivit, i enlighet med det uppdrag av
Gud, som har blivit mig givet, att jag nämligen överallt skall
för eder förkunna Guds ord,
001:026 den hemlighet som tidsåldrar och släkten igenom hade varit
fördold, men som nu har blivit uppenbarad för hans heliga.
001:027 Ty för dem ville Gud kungöra huru rik på härlighet den är bland
hedningarna, denna hemlighet, vilken är »Kristus i eder, vårt
härlighetshopp».
001:028 Och honom förkunna vi för vår del, i det vi förmana var människa
och undervisa var människa med all vishet, för att kunna ställa
fram var människa såsom fullkomlig i Kristus.
001:029 Och för det målet arbetar och kämpar jag, i enlighet med hans
kraft, som mäktigt verkar i mig.
002:001 Jag vill nämligen, att I skolen veta, vilken kamp jag har att
utstå för eder och för församlingen i Laodicea och för alla de
andra som icke personligen hava sett mitt ansikte.
002:002 Ty jag önskar, att deras hjärtan skola få hugnad, därigenom att
de slutas tillsammans i kärlek och komma till en full
förståndsvisshets hela rikedom, till en rätt kunskap om Guds
hemlighet, vilken är Kristus;
002:003 ty i honom finnas visdomens och kunskapens alla skatter
fördolda.
002:004 Detta säger jag, för att ingen skall bedraga eder med skenfagert
tal.
002:005 Ty om jag ock till kroppen är frånvarande, så är jag dock i
anden hos eder och gläder mig, när jag ser den ordning, som
råder bland eder, och när jag ser fastheten i eder tro på
Kristus.
002:006 Såsom I nu haven mottagit Kristus Jesus, Herren, så vandren i
honom
002:007 och varen rotade i honom och låten eder uppbyggas i honom och
befästas i tron, i enlighet med den undervisning I haven fått,
och överflöden i tacksägelse.
002:008 Sen till, att ingen får bortföra eder såsom ett segerbyte genom
sin tomma och bedrägliga »vishetslära», i det att han åberopar
fäderneärvda människomeningar och håller sig till världens
»makter» och icke till Kristus.
002:009 Ty i honom bor gudomens hela fullhet lekamligen,
002:010 och i honom haven I blivit delaktiga av den fullheten, i honom
som är huvudet för alla andevärldens furstar och väldigheter.
002:011 I honom haven I ock blivit omskurna genom en omskärelse, som
icke skedde med händer, en som bestod däri att I bleven avklädda
eder köttsliga kropp; jag menar omskärelsen i Kristus.
002:012 I haven ju med honom blivit begravna i dopet; I haven ock i
dopet blivit uppväckta med honom, genom tron på Guds kraft, hans
som uppväckte honom från de döda.
002:013 Ja, också eder som voren döda genom edra synder och genom edert
kötts oomskurenhet, också eder har han gjort levande med honom;
ty han har förlåtit oss alla våra synder.
002:014 Han har nämligen utplånat den handskrift som genom sina stadgar
anklagade oss och låg oss i vägen; den har han skaffat undan
genom att nagla den fast vid korset.
002:015 Han har avväpnat andevärldens furstar och väldigheter och låtit
dem bliva till skam inför alla, i det att han i honom har
triumferat över dem.
002:016 Låten därför ingen döma eder i fråga om mat och dryck eller
angående högtid eller nymånad eller sabbat.
002:017 Sådant är allenast en skuggbild av vad som skulla komma, men
verkligheten själv finnes hos Kristus.
002:018 Låten icke segerlönen tagas ifrån eder av någon som har sin lust
i »ödmjukhet» och ängladyrkan och gör sig stor med sina syner,
någon som utan orsak är uppblåst genom sitt köttsliga sinne
002:019 och icke håller sig till honom som är huvudet, honom från vilken
hela kroppen vinner sin tillväxt i Gud, i det att den av sina
ledgångar och senor får bistånd och sammanhållning.
002:020 Om I nu haven dött med Kristus och så blivit frigjorda ifrån
världens »makter», varför låten I då allahanda stadgar läggas på
eder, likasom levden I ännu i världen:
002:021 »Det skall du icke taga i», »Det skall du icke smaka», »Det
skall du icke komma vid»,
002:022 och detta när det gäller ting, som alla äro bestämda till att gå
under genom förbrukning--allt till åtlydnad av människobud och
människoläror?
002:023 Visserligen har allt detta fått namn om sig att vara »vishet»,
eftersom däri ligger ett självvalt gudstjänstväsende och ett
slags »ödmjukhet» och en kroppens späkning; men ingalunda ligger
däri »en viss heder», det tjänar allenast till att nära det
köttsliga sinnet.
003:001 Om I alltså ären uppståndna med Kristus, så söken det som är
därovan, där varest Kristus är och sitter på Guds högra sida.
003:002 Ja, haven edert sinne vänt till det som är därovan, icke till
det som är på jorden.
003:003 Ty I haven dött, och edert liv är fördolt med Kristus i Gud.
003:004 När Kristus, han som är vårt liv, bliver uppenbarad, då skolen
ock I med honom bliva uppenbarade i härlighet.
003:005 Så döden nu edra lemmar, som höra jorden till: otukt, orenhet,
lusta, ond begärelse, så ock girigheten, som ju är avgudadyrkan;
003:006 ty för sådant kommer Guds vrede.
003:007 I de synderna vandraden också I förut, då I ännu haden edert liv
i dem.
003:008 Men nu skolen också I lägga bort alltsammans; vrede, häftighet,
ondska, smädelse och skamligt tal ur eder mun;
003:009 I skolen icke ljuga på varandra. I haven ju avklätt eder den
gamla människan med hennes gärningar
003:010 och iklätt eder den nya, den som förnyas till sann kunskap och
så bliver en avbild av honom som har skapat henne.
003:011 Och därvid kommer det icke an på om någon är grek eller jude,
omskuren eller oomskuren, barbar eller skyt, träl eller fri;
nej, Kristus är allt och i alla.
003:012 Så kläden eder nu såsom Guds utvalda, hans heliga och älskade, i
hjärtlig barmhärtighet, godhet, ödmjukhet, saktmod, tålamod.
003:013 Och haven fördrag med varandra och förlåten varandra, om någon
har något att förebrå en annan. Såsom Herren har förlåtit eder,
så skolen ock I förlåta.
003:014 Men över allt detta skolen I ikläda eder kärleken, ty den är
fullkomlighetens sammanhållande band.
003:015 Och låten Kristi frid regera i edra hjärtan; ty till att äga den
ären I ock kallade såsom lemmar i en och samma kropp. Och varen
tacksamma.
003:016 Låten Kristi ord rikligen bo ibland eder; undervisen och
förmanen varandra i all vishet, med psalmer och lovsånger och
andliga visor, och sjungen med tacksägelse till Guds ära i edra
hjärtan.
003:017 Och allt, vadhelst I företagen eder i ord eller gärning, gören
det allt i Herren Jesu namn och tacken Gud, Fadern, genom honom.
003:018 I hustrur, underordnen eder edra män, såsom tillbörligt är i
Herren.
003:019 I män, älsken edra hustrur och varen icke bittra mot dem.
003:020 I barn, varen edra föräldrar lydiga i allt, ty detta är
välbehagligt i Herren.
003:021 I fäder, reten icke edra barn, på det att de icke må bliva
klenmodiga.
003:022 I tjänare, varen i allt edra jordiska herrar lydiga, icke med
ögontjänst, av begär att behaga människor, utan av uppriktigt
hjärta, i Herrens fruktan.
003:023 Vadhelst I gören, gören det av hjärtat, såsom tjänaden I Herren
och icke människor.
003:024 I veten ju, att I till vedergällning skolen av Herren få eder
arvedel; den herre I tjänen är Kristus.
003:025 Den som gör orätt, han skall få igen den orätt han har gjort,
utan anseende till personen.
004:001 I herrar, given edra tjänare, vad rätt och billigt är; I veten
ju, att också I haven en herre i himmelen.
004:002 Varen uthålliga i bönen och vaken i den under tacksägelse.
004:003 Och bedjen jämväl för oss, att Gud må åt oss öppna en dörr för
ordet, så att vi få förkunna Kristi hemlighet, den hemlighet,
för vars skull jag också är en fånge;
004:004 ja, bedjen, att jag må uppenbara den med de rätta orden.
004:005 Skicken eder visligt mot dem som stå utanför och tagen väl i akt
vart lägligt tillfälle.
004:006 Edert tal vare alltid välbehagligt, kryddat med salt; I bören
förstå, huru I skolen svara var och en.
004:007 Om allt vad mig angår skall min älskade broder Tykikus, min
trogne tjänare och min medtjänare i Herren, underrätta eder.
004:008 Honom sänder jag till eder, just för att I skolen få veta, huru
det är med oss, och för att han skall hugna edra hjärtan.
004:009 Tillika sänder jag Onesimus, min trogne och älskade broder, eder
landsman. De skola underrätta eder om allting här.
004:010 Aristarkus, min medfånge, hälsar eder; så gör ock Markus,
Barnabas syskonbarn. Angående honom haven I redan fått
föreskrifter; och om han kommer till eder, så tagen vänligt emot
honom.
004:011 Också Jesus, som kallas Justus, hälsar eder. Av de omskurna äro
dessa mina enda medarbetare för Guds rike, och de hava varit mig
till hugnad.
004:012 Epafras, eder landsman, hälsar eder, en Kristi Jesu tjänare, som
i sina böner alltid kämpar för eder, för att I skolen stå fasta
och vara fullkomliga och fullt vissa i allt som är Guds vilja.
004:013 Ty jag giver honom det vittnesbördet, att han har stor möda för
eder likasom ock för dem som bo i Laodicea och i Hierapolis.
004:014 Lukas, läkaren, den älskade brodern, hälsar eder; så gör ock
Demas.
004:015 Hälsen bröderna i Laodicea, så ock Nymfas tillika med den
församling som kommer tillhopa i hans hus.
004:016 Sedan detta brev har blivit uppläst hos eder, så sörjen för att
det ock bliver uppläst i laodicéernas församling och att jämväl
I fån läsa det brev, som kommer från Laodicea.
004:017 Sägen ock detta till Arkippus: »Hav akt på det ämbete, som du
har undfått i Herren, så att du fullgör, vad därtill hör.»
004:018 Här skriver jag, Paulus, min hälsning med egen hand. Tänken på
mina bojor. Nåd vare med eder.