IVAR HÆGGSTRÖMS BOKTRYCKERI
1888.
»_Jag går på grafvens brädd när jag skrifver dessa rader. Jag känner att
det icke skall förunnas mig att lägga sista hand vid det arbete jag
hoppats kunna lemna fullfärdigt ifrån mig och till hvilket planen låg så
klar i mitt hufvud fast sjukdomen hindrade mig att med den flit och den
kraft som till sådant arbete kräfvas gifva form åt arbetets tanke. Då
det material, jag egde, syntes mig för värdefullt att utan vidare kastas
bort under rengöringen af mitt literära dödsbo, valde jag den utväg att
i hast och endast med flyktiga drag sätta upp stommen till hvad jag
velat utföra, och då detta är gjordt lemnar jag mejseln åt den, som är
ung och som har den kraft jag saknar. Må han ge lif åt det döda råämne,
jag härmed öfverlemnar åt honom.
Då det icke är första gången vi arbeta tillsammans och det icke fins
någon punkt der ett förstående oss emellan vore en omöjlighet och der
den ene måste förkasta hvad den andre utfört, så hoppas jag att han icke
finner skäl att vid detta mitt literära testamente göra sig urarfva.»
Med dessa ord, som finnas bland Ernst Ahlgrens efterlemnade papper å ett
par lösa blad, inlagda i ett omslag å hvilket i skifferskrift läses:
_Efter min död_--öfverlemnar jag _Modern_ i allmänhetens händer.
Köbenhavn i November 1888.