(^suckar tungt^)
Åhå, jag står gråtfärdig, käre Patron. Att en ska bli gammel och stel,
det kan gräme en in i hjertrota. -- Ja, Bengt har rätt: jag kommer ta
mej fan på kneken med Jöshärskasta nu mer. Annet va det i fordna dar, då
jag dansa' polske för salig Dundrapart.
Brukspatronen.
Såå, dansade ni för honom?
Nils.
Usch ja, Patron. Jag gjorde kast, så bena stog i himmels sky. Och
Dundrapart ble så förundrad och gla åt'et, att han sprätta' i fingrera
och böla' som en tjur. -- Men nu är det slut med tåcken lek. -- Dans' du
i ställe, Bengt på Åsen.
Brukspatronen.
Ja, Bengt, vi ha en Jössehäradspolska att fordra af dig se'n sist på
midsommarsvaken. Tag Bolla i Torpet med dig, så vet jag, att dansen går.