Gick om morgonen ut med _'Ali_, besåg först 2 björnar, som en Turk
dresserat och hemtat hit. Den ena dansade samt gjorde allehanda konster
efter Turkens sång och tambour de basque. Derefter gjorde vi vår
_zijaret_ i sultan _Salehs_ kubba, hvars _molid_ hölls i dag. Hans graf
öppnas ej mer än en gång om året, på denna dag. Här var en förskräcklig
trängsel af qvinnor, som dels gjorde _tavaf_ omkring den, dels suto
rundtomkring i kretsar. På 2 sidor af kubban stå på hvardera sidan 3
ljus, hel och hållna ommurade med gips. Dessa vaxljus skola Frankerna
hafva sändt sultanen till present; men när de hitkommit fanns här en
man, som genomskådade list i gåfvan och underrättade folket om att
ljusen antända skulle sätta hela Kairo i låga samt lägga staden i aska.
Man ommurade dem derföre med gips och lät dem stå omkring sultanens
graf. Folket förmodar dem vara fulla af krut och bly m.m., så att de
ännu aftäckta och antända skulle sätta eld på staden. Derifrån gingo
vi till _Hassanein_, vandrade öfverallt omkring i moskén, betraktade
dess _sebil_ jemte annat. _Masrs_ utmärktaste lärda män bildade i dag
hvar och en sin läsekrets och gjorde en _khatme_ af Koran. Hvarje shekh
hade med sig en liten provision af bönor och andra små förnödenheter,
gjorde sitt lilla mål samt drucko kaffe i sin krets. Vi kommo dit något
bittida, så att de ännu ej hunnit börja, ty detta sker ej förän efter
middagsbönen. Derefter gick jag utom _Bab ennasr_, gjorde en promenad
på bergen och andades den friska ökenluften. Jag återvände dock snart
hem, vandrade sedan litet neråt, köpte tobak af shekh _Sha'ravis_
patron och blef inbjuden till honom för att höra på en _khatme_, som
han skulle göra i sitt hus. Jag gick dit upp beledsagad af hans son
och fann i rummet ett sällskap af 8 till 10 personer, bland hvilka 4
_fikh_, som läste Koran. En i sänders af dem läste sin tur, så att han
dels sakta, dels halfhögt reciterade, mera liksom för sig sjelf, en
lång ramsa; derefter sjöng han med hög stämma en del, så fortfarande,
ömsom reciterande, ömsom sjungande, hela sin tur till slutet af sin
_hazb_, då alla fyra jemte flere bland det öfriga sällskapet stämde
in i kör. Härefter vidtog en annan af de 4 _fikh_, reciterade och
sjöng sin tur på samma sätt; och så turades oupphörligen emellan de
fyra. Härunder pratade och räsonnerade det öfriga sällskapet om hvad
som helst, äfven den läsande shekhen deltog, ofta afbrytande sin
läsning, i samtalet. Denna lättsinnighet förundrade mig. Men å andra
sidan skulle det förekomma mig obegripligt att kunna sitta oafbrutet
tyst, uppmärksamt hörande på recitationen af hela Koran. I slutet af
hvarje rytm som sjöngs, utropade efter vanligheten åhörarne _allah_
eller _allaho akbar_, eller något dylikt uttryck af förtjusning. Äfven
jag lät undfalla mig dylika utrop, ofta af sannt nöje och fröjd öfver
det vackra föredraget. Jag kunde dock ej sitta länge, utan gick ut och
gjorde en liten promenad omkring _Gemelijeh_, ner till sultan _Salehs_
moské. Allt var nu illumineradt och mycket folk var ute, som dels
satt i cafén och hörde någon sångare eller _muhaddit_, dels vandrade
omkring. Jag träffade under min vandring silfverspinnaren _Mohammad_
och vandrade litet omkring med honom. Han förefaller mig mycket
lismande. Derefter gick jag åter upp och hörde slutet af _khatmen_. Nu
hade en af sällskapet sträckt ut sig på golfvet och somnat. Man var vid
suran _Mulk_ och det drog ej länge ut förän man hann till slutet; det
sjöngs af alla 4 tillsammans, då de i början af hvar och en bland de
sista korta surerna upprepade: _la illaha illalallah_. Slutet sjöngs
med större inspiration och behagade mig särdeles. Härefter reciterades
ännu _fathe_ af alla samteliga, vända mot det på väggen målade
_kibleh_, derpå en liten del af suran _Bakara_ samt _Elasma_ eller
guds namn, slutligen böner öfver profeten och öfver _Sejidna Hossein_.
Alltsammans var slut kl. 1/2 8 om natten, hvarefter sällskapet skildes
åt, utan några vidare ceremonier.
Maj 7.
Satt hemma ända till _'asr_, då jag gick ut med _Ali_ och tog mig en
promenad omkring _Gemelijeh_. Men luften var qvaf och tryckande, så
att vi snart återvände hem. Efter _maghrib_ gingo vi åter ut. Det var
i dag sista dagen af festen och den egentliga _molid_. I de flesta hus
här i trakten och i de största bazarerna var illumination. Man hade
stora kronor, _negafe_, fullsatta med _kanadil_, upphängda framför
portarne eller framför bodarne, som till det mesta voro öppna eller
fullpackade med folk, som satt och såg på förbigående samt fröjdade sig
öfver illuminationen. Det hela var ej särdeles briljant, men gjorde
dock effekt på de smala gatorna. Folk till oändligt stort tal var ute
och strök omkring. Vi vandrade af och an i _Gemelijeh, Hassanein och
Ghorijeh_, samt suto i några cafén, hvilket är _'Alis_ stora och enda
nöje. Han klagade att festen detta år var usel, ej såsom förr: folket
vore nedstämdt af pashans _dsulm_ och af den allmänt öfverklagade
_firdeh_, pengar funnes ej, modet och lefnadslusten vore qväst. Om
aftonen gingo vi in i _Hassanein_ och gjorde vår _zijareh_. På dagen
och tidigare på aftonen hade der varit så fullt af folk, att vi ej
velat gå in. Mattorna voro aftagna och golfvet var temmeligen smutsigt
af det myckna folket, som i dag gått fram och tillbaka. I söndag skall
der skuras, då skall _Masrs_ förnämste män samlas dit, samt hålla det
för en ära och _barakeh_ att få sig en slarfva och skura golfvet i
kubban.
Maj 8.
Gick med _'Ali_ utom staden längs vägen, som leder till _Shubra_, ända
till cafét på halfva vägen mellan staden och slottet; vi drucko kaffe
der i den vackra trädgården och gingo sedan genom _Ahmed bey ettahirs_
trädgård ner till Nilen. Härvid passerade vi en stor öppen sandplan,
som ligger mellan hans slott och Nilstranden. Jag klädde af mig
skorna och gick barfotad på den brännheta sanden; fann mig väl mycket
besvärad, men härdade dock ut, så väl hettan under mina fotsålor, som
hettan af den särdeles starka middagssolen. Simmade i Nilen. Vattnet
var halfljumt och jag kände ej det minsta obehag att stiga i floden,
ehuru jag ej badat i kallt vatten sedan jag lemnade Paris. Jag tvådde
mig med den feta svarta Nilgyttjan och fann badet öfverhufvud särdeles
behagligt. Vi gingo derefter tillbaka öfver sandflackan, stannade i ett
litet kryphål, der vi förtärde vårt kaffe i sällskap med några Kopter
och Turkar, hörande på några historier dem _'Ali_ berättade till hela
sällskapets stora nöje. Ströko så förbi Bolak och öfver fältet mellan
denna förstad och sjelfva staden, kommo der in genom _Bab elhadid_ och
begåfvo oss hem. Tänkte besöka _Prunner_, men råkade på vägen vid ett
café ut för _Mohammad Rosas_ och satt med honom först en stund vid
cafét, gjorde sedan med honom en liten spatsertur och stannade vid
_'Abdolkhaliks_ bod, der vi suto en lång stund jemte _'Abdolkarim_
samt andra kommande och gående. Shekh _Sha'ravi_ kom äfven och jag
följde med honom till _Hassanein_, der man till godt slut på festen
ännu i afton läste _delail_, gjorde _hazb_ och _zikr_. Denna afton
kallas _Lelah jeti meh_, såsom stående ensam, utan sammanhang med den
egentliga festen. Vi hörde en stund på, gjorde vår _zijaret_ kring
_Hosseins_ kubba och gingo bort efter en half timma ungefär.
Maj 9.
Hade besök af shekh _Ibrahim_, som nu på några dagar ej låtit se sig.
Allt folk klagade öfver olidlig hetta, men jag tyckte mig väl kunna
fördraga den. Efter maghrib gjorde jag en tur till _Azbukijeh_, satt
en stund hos _Hanafi_, drack kaffe och inandades luft, ty den var
der något friskare än uppe i staden. Träffade på vägen, när jag kom
tillbaka, en blind _fikh_, som frågade efter _Gemelijeh_. Jag bad honom
följa mig och ledde honom fram. Han hade nemligen hört att man i afton
här någorstädes skulle hålla _zikr_, hvilken han äfven ville öfvervara.
Men som han ej visste huset och man här ej kunde upplysa honom derom,
fick han vända om och gå sin långa väg tillbaka. Efter _'esha_ kommo
till mig _Abdolkhalik_, hans bror _Abdolkarim_ och _Sejid Mohammad
Rosas_, som hela aftonen spelade på _'od_. Han var ej utan färdighet
och förmåga på detta instrument. Jag blåste för dem på min flöjt
åtskilligt, men de tycktes ej förstå det minsta deraf, ehuru jag valde
de enklaste melodier jag kunde. Når jag tirlirade och blåste några
variationer af skalan fick jag största beröm, liksom Turken på en
Europeisk konsert mest tyckte om qvintileringen vid stämningen. De
suto länge, ända mot midnatt, och det blef i längden något tråkigt.
Moldauern, en Rysk undersåte som bor här, hade äfven kommit upp och
ökat sällskapet.
Maj 10.
Gjorde på förmiddagen en tur förbi _Azhar_ till _Ghurijeh_, satt der en
stund hos _Hossein_, som med all gewalt ville pracka på mig 2 shawlar.
_Mohammad Rosas_ kom efter middagen upp till mig, men gick åter bort,
då han fann mig sofvande. När jag efteråt förebrådde _'Ali_ att ej ha
väckt mig, sade han det ej vara vanligt här. Vädret var oändligen hett
och qvalmigt, med en het tryckande sydlig vind, som särdeles besvärade
mig och allt folk här. Om aftonen gjorde jag en liten tur i staden, men
den allt fortfarande sydliga vinden satte damm och stoft rörelse, så
att promenaden ej var särdeles behaglig. Jag återvände derföre snart
och satt en stund hos Abdolkhalik med _Mohammad Sa'odi_. Härunder
uppstod stort buller på gatan med en full moslim, som alla skreko
och skällde på. Han lyckades yttra en _witze_ om kristna, och straxt
mildrades sinnena mot honom. Men när han fortfor med sitt väsende,
fördes han slutligen bort med stor möda och besvär, i anseende till det
motstånd han gjorde.
Maj 11.
Straxt efter middagen begaf jag mig med _'Ali_ till _Gizeh_, färdades
genom _Masr etatikah_, som förekom mig vacker och treflig med sina
många trädgårdar. Vi fingo en liten roddarbåt och satte öfver Nilen.
'Ali var mycket rädd och sade att båten var för liten, satt och läste
under hela öfverfarten, samt var högst ömkelig. Vi stannade på en
liten sandholme midtuti floden för en stund, och jag simmade vid den.
Vattnet var grundt och ganska varmt, men badet ändock välgörande. Det
var just under Nilmätaren. Nu skall pashan använda den till krutfabrik
eller magazin och man kan ej komma der in. Vi hade en högst treflig
gammal gubbe, som rodde oss. öfverkomna till _Gizeh_, spatserade vi
litet omkring i trädgårdar och planteringar, då jag sköt en _hudhud_.
Derefter gingo vi in i ett café, suto der och rökte tills Alis vän, en
viss shekh _Mustafah_, kom dit jemte en annan gammal, högst treflig
gubbe, med hvilken jag kom i samtal om pyramiderna. Kort före _maghrib_
begåfvo vi oss med _Mustafah_ till hans hus, som var ganska nätt och
trefligt, nu genomblåst af en frisk, svalkande nordlig vind. Vi suto så
och pratade en stund, då shekh _Mustafah_, som tycktes vara en högst
from och religiös moslim, steg upp samt bjöd oss hålla vår _maghrib_
bön. Jag kunde ej undvika det nu, utan gjorde bön med honom och _'Ali_;
en stund derpå gjorde vi äfven 'esha bönen. Vi åto qvällsvard och jag
åt temmeligen dugtigt, ehuru jag ej var hungrig, kände mig ock derföre
genast efter vårt mål särdeles olustig. Vi lade oss att sofva i ett
stort vackert rum, der blåsten drog in och ut. Jag var särdeles sömnig,
men loppor eller vägglöss gåfvo mig först ingen ro halfva natten; den
andra halfva natten var jag besvärad af en förfärlig diarrhé, äfvensom
temmeligen stark feber, så att jag verkligen var högst illa deran ända
till morgonen.
Maj 12.
Steg bittida upp och väckte _'Ali_. Mig till stor plåga måste vi ännu
stanna qvar hos _Mustafah_, äta tortor och dricka kaffe. Jag förtärde
dock intet annat än en kopp kaffe och till all lycka känner man här ej
seden att truga. Vi gingo derefter ut, suto vid Nilstranden och väntade
på de åsnor, hvilka _'Ali_ i går hade beställt hit, för att föra oss
till pyramiderna; men såsom jag genast hade förutsagt, kommo de ej.
Vi voro sålunda nödsakade att från _Gizeh_ sända en man öfver, som
skulle hemta oss 2 andra åsnor. Jag var högst ömklig och illamående,
såsom efter det värsta rus, med den vederstyggligaste smak i munnen
och infernaliska uppstötningar, dessutom trött och feberhet, ehuru
vädret var särdeles friskt och nästan kyligt, der vi lågo om bord
på en liten, särdeles vacker och ren _sandal_, tillhörande någon
förnäm man här. Medan vi suto der kom en liten pojke, som tycktes vara
kajutvakt eller något dylikt, grälade, skrek och ville köra bort oss.
_'Ali_ pratade länge och väl skämtande med honom och slutligen blef det
särdeles väl mellan oss. Sedan vi ännu en stund väntat i cafét, kommo 2
åsnor, vi satte oss upp och begåfvo oss på väg till pyramiderna. Vägen
gick genom Nildalen, der man nu höll på dels att plocka upp hvetet,
dels att tröska det, hvilket tillgick sålunda, att man med en maskin
(kallad _nogar_), gående på nio jerntrissor, åkte öfver hvetet. Här
och der voro byar, framfor och i dem vanligen palmer och andra trän.
I Gizeh och under vägen syntes pyramiderna små och helt nära belägna,
såsom föremål på sjön eller ännu närmare, men under det vi redo ville
afståndet ej bli mindre och det räckte hela två timmar innan vi kommo
fram. Framkomne till foten af den sandhöjd, på hvilken de äro uppresta,
kunde jag först skönja huru fasliga kolosser de verkligen äro. Vi
mötte åtskilliga Araber, som erbjödo sig att följa oss och föra oss
omkring uti den stora öppna pyramiden, hvarföre jag bad dem följa
med. Vi stego uppför sandhöjden på den vackraste rödaktiga sand, jag
sprang efter en trana och sköt ett skott efter den, men det träffade
ej, i anseende till den stora distancen. Vi kommo slutligen till den
trånga och lilla dörren, suto der och hvilade oss en stund, omgifna
af omkring 10 Araber. Här var fullskrifvet öfverallt med namn af
besökande från alla tider; ett såg jag från 1500-talet. Högst få
Arabiska namn syntes, mest Engelska och andra Europeiska. Efter en
stunds hvila tände vi upp ljus och jag kröp in i den trånga, nedåt
stupande gången, med 2 Araber framför mig, hvar och en med sitt stycke
ljus. Vi kröpo än nedåt, än uppåt, än i trånga gångar, än i öppnare rum,
der ett djupt och underligt eko återkastade hvarje ljud; betraktade ett
stort badkar i ett rum, men för öfrigt också nästan ingenting. Luften
här var naturligtvis instängd och qvalmig, gångarne besvärliga och
svåra att färdas igenom. Jag var dessutom ganska illamående, så att
jag här ej hade stor fröjd. Jag dröjde kanske timma derinne -- blott
så mycket att jag kan säga det jag inträdt i verldens största och
kanske äldsta monument. När jag kommit ut, steg jag ännu ett stycke
upp på pyramidens utsida. Här äro inga trappor, men de stora ofantliga
stenblocken, hvaraf pyramiden består, äro laggda det öfra ett stycke
in på det lägre, för att sålunda bilda en lutande vägg och göra samma
tjenst som trappor. Jag uppsteg kanske till tredjedelen, då (i anseende
till min krasslighet) det började svindla litet och jag kände mig
särdeles utmattad. Jag satte mig ned här och skådade ut öfver den
härliga släta Nildalen, med sina olika fläckar af byar och träd, samt
Kairo med sina minareter, på ömse sidor begränsad af sandberg; dessa
voro på östra sidan högre och begränsande min synkrets, på den vestra
gränslösa och oöfverskådliga, bildande ett haf af sand, med höjder och
dälder liksom vågor, samt ränder liksom strömfåror. Åt söder stodo, i
slutet af min synkrets, pyramiderna af _Sakara_. Jag tittade upp åt
toppen af pyramiden, såg fåglar sväfva öfver den och först nu hisnade
jag öfver dess höjd, sannande sägen att ingen högre byggnad fanns i
verlden. Ovilkorligen föllo mig i tanken de slägter, som vandrat här
före mig och vandrat hädan, sedan de slägters tid, hvilka uppfört
dessa pyramider. I sanning: dessa slägten voro inga uslingar, inga
förvekligade lättingar. Skulle vår tid anse mödan värdt att uppföra
sådana byggnader, månne den skulle förmå det? Kunde den bringa dessa
ofantliga stenblock så långa vägar fram, som pyramidernas byggmästare
måste föra dem? Kunde den foga dem tillsammans med den precision, som
ännu ses här inne i pyramiden? Dock tunneln i London torde i storhet
komma upp mot dem. Sedan jag sutit en stund här uppe och fröjdat mig,
så mycket mig möjligt var, ensam som jag var samt sjuklig och ömklig
dertill, steg jag ned och vandrade litet omkring, steg derefter ännu
upp på en annan liten, förfallen, bredvid stående pyramid och såg mig
omkring. Gick vidare att se på det så kallade _Faraons hufvud_, ett
ofantligt stort stenblock, såsom ett ordentligt hus, formadt till ett
hufvud med ögon, öron och näsa. Allt hvad jag förut sett förekom mig
litet och obetydligt i jemförelse med hvad jag sett här, hvarföre jag
begaf mig på återvägen i den föresats, att snart komma hit tillbaka och
då om möjligt i sällskap.
Vid karlarnes betalning hade vi stort krångel och _'Ali_ grälade med
dem förfärligt. Vi gåfvo oss på återväg i solhettan vid middagstiden
och kommo samma väg tillbaka, öfver till det mesta skördade fält,
der jorden var söndersprucken i remnor af hettan, samt nu besådd med
_durra_ i väntan på Nilens flöde, hvarefter man genast sår hvete. Min
åsnedrifvare berättade åtskilligt om pyramidernas byggnad, såsom att
_Farao_ fört stenarne dit med sin trolldom, blott med sin röst och
_hikmeh_. Men jag hade ingen lust, hvarken att höra på honom eller
till något annat; jag var alldeles medtagen och skyndade hem, så fort
som möjligt. Vi kommo hem omkring _'asr_ och jag började småningom
finna mig bättre, då åter _'Ali_ blef sjuk af hufvudvärk samt klagade
ömkligen hela aftonen. Jag gjorde ännu på aftonen en liten spatsertur
och befann mig fullkomligen väl, då jag gick till sängs.
Maj 13.
Hade om morgonen besök af shekh _Ibrahim_, som dock ej dröjde mer
än en liten stund. Gick straxt efter middagen ut till Köhler och
Timofejef samt träffade äfven _Berzin_ der. Satt en stund der och
hade tråkigt hos Timofejef, som ej tycktes vara vid godt humör. Gick
senare på aftonen ner till _Azbukijeh_, satt ända till _'esha_ i cafét
hos _Hanafi_ och hörde på den Arabiska musiken, som spelade i cafét
bredvid. Gick sedan till _Prunner_, der jag träffade ett sällskap af 5
andra Tyskar. Det var ej utan att jag ju fann nöje i deras sällskap,
sedan jag nu på lång tid ej lefvat bland annat än Araber. Tyskarne
passa dock bättre för mig än Fransoserna. Följde med _Wrede_ till hans
port, för att se hvar han bodde.
Maj 14.
Hade om morgonen besök af shekh _Ibrahim_, som satt ända tills
_Mohammed_ kom middagstiden och gaf mig min skriftimma. Gjorde en
tur åt _Ghorijeh_, satt sedan i bodarne i _Gemelijeh_, längst hos en
_'Attar_, som i 10 år tjenat pashan såsom läkare uti _Sennar_ och
trakterna deromkring. Han tyckes vara en treflig och präktig man, jag
fann mig särdeles väl hos honom i hans bod. Under det jag satt der,
kom en man, som handlade med tvål, och skulle köpa ett större parti
sådan; det blef ett förfärligt gräl emellan köparen och säljaren förän
handeln kunde afgöras. Då jag vandrade till _Azbukijeh_, träffade jag
på vägen en gammal Sherif, som med mild och vänlig stämma gaf mig
_Selam_-helsningen samt började tala med mig. Vi kommo sålunda i samtal
och följdes åt ett långt stycke väg. Han förekom mig högst treflig och
jag bjöd honom med mig till cafét i _Azbukijeh_, men han var hindrad
att komma och lofvade helsa på mig i morgon i mitt hus. När vi skildes
åt, kysste vi hvarandra på axlarne och det var särdeles väl. Kommen
till _Azbukijeh_ stannade jag dock ej i cafét, utan vandrade omkring
tillbaka till _Gemelijeh_. Satt till sent på aftonen hos Abdolkhalik
i sällskap med hans bror _Abdolkarim_, hvilken alltid förekommer mig
såsom en högst aktningsvärd moslim.
Maj 15.
Under det shekh _Ibrahim_ om morgonen var hos mig, bad lille _Mohammad_
mig komma att se på hans sjuka syster, som nu hela 16 dygn legat i
feber. När jag kom ner, väntade mig der hans far och vi följdes alla
åt till deras hem. Till min stora tillfredsställelse var den sjuka
obeslöjad, der hon låg på golfvet, omgifven af en hel skara käringar.
Hennes sjukdom var ett vackert exemplar af _typhus abdominalis_, här
kallad _nosheh_. Jag sade mig vilja gifva medicin åt henne, sedan jag
först ordinerat, hvad jag tyckte vara nödigt. Men _Ibrahim_ effendi
tyckte att medicin kanske ej skulle göra något gagn, att pengar
skulle slösas förgäfves, men att han skulle skaffa blodiglar och
senapsdegar samt applicera dem. Underlig är i sanning den liknöjdhet
och den fruktan för kostnad, som man här hyser, äfven när det kanske
går på lifvet. Alla tillfråga läkaren för den obetydligaste åkomma
och perqvestionera honom om sjukdomen, men ingen eller få göra som
han säger. Middagstiden gick jag ned och pratade litet i bodarne,
samt begaf mig sedan till _Moski_, för att träffa _Wrede_, men råkade
honom sofvande; hvarföre jag återvände hem, gjorde en spatsertur i
_Gemelijeh_ med _Mohammad agha_ och satt med honom i ett café, nära det
ställe der Kairos _hasshashin_ pläga församlas. Träffade i hörncafét
_Mohammad Rosas_ och shekh _Mahbob_. Vi satte oss vid dem och _'Ali_
började nu åter, Gud vet för huru mångte gången, berättelsen om vår
färd till pyramiderna, med den vanliga breda och långa omständligheten
i de obetydligaste saker. Man berättade äfven åtskilliga underliga
saker om shekh _Ibrahim_, såsom att han ej skulle bedja mer än två
_rik'ah_ om dagen, att han vore gift med en _ginnijeh_, att han vore
en _zufi_ m.m. underligt. När jag gått förbi tobakshandlaren _Hassan_,
hade han sagt sig, jemte några andra, i afton ämna sig upp till mig
och derföre bett mig vänta dem efter _'esha_. Jag gick således hem
och snart kom ett sällskap af 9 personer, upp. _Hassan_ sjöng och
_Mohammad_ slog _'od_; men det var dock öfverhufvud mera tråkigt och
tyst, kanske emedan sällskapet ej passade rätt tillsammans. Efter en
stund gingo några bort och det blef nu litet lifligare, under det de
betraktade mitt kirurgiska bestick. Härunder dräpte vi en skorpion, som
kom framkrypande på golfvet. De qvarblifna af sällskapet stannade
till omkring midnatt; jag hade sålunda händelsevis firat Sofiedagen,
min systers namnsdag.
Maj 16.
Hade besök af shekh _Ibrahim_, med hvilken det gamla älsklings
samtalsämnet afhandlades, om det förderf eller _fesad_ som råder
i _Masr_ och bland dess folk. Gjorde middagstiden en tur i _Khan
khalili_, för att se på bazaren, som i dag var obetydlig. Sedan jag
väl hunnit hem och tagit mig en liten lur, i anseende till den starka
hettan, som under promenaden medtagit mina krafter, kom _Mohammad_
hit. Af honom erfor jag att man gjort med hans syster ingenting af det
jag ordinerat, emedan hon på intet vilkor gått in derpå. Under det vi
suto och skrefvo, kommo _Köhler_ och _Berzin_ på ett kort besök till
mig. Kort före _maghrib_ begaf jag mig med _'Ali_ utom staden till
shekh _Demerdash_, i hvars omkring _kubban_ byggda moské hans lärjungar
församlas hvarje natt mellan thorsdagen och fredagen att hålla _zikr_.
_Demerdash_ var son till en sultan och _sherif_ under _Kaid beys_ tid;
han hade, jemte två andra, _Gulshari_ och _Shahin_, gifvit sig ut på
färder samt kommit i trakten af Kairo. Här grepo dem sultan _Kaid beys_
Memluker, förde dem inför sultanen och i hans tjenst. De höllo bön hela
natten och hela dagen gjorde de tjenst inför sultanen, som häröfver
förundrad vände talet till _Demerdash_ med orden: _sen demir sen ja
dash?_ d.v.s. är du jern eller sten? Häraf hans binamn _Demerdash_,
det egentliga var _Mohammad_. Sultanen var nöjd med dem, gaf dem alla
förnödenheter och lät dem sitta i ro. När sultanen sedermera begaf sig
till _Medina_ och upptäckte en list, som 8 kristna hade uppgjort för
att stiga ner i Mohammads graf och föra bort profeten, ville han (för
att försäkra sig om att ingen skada skett inuti sjelfva grafven) skicka
någon ditin och frågade sin omgifning hvem som ville åtaga sig detta
värf; då erbjöd sig _Demerdash_ dertill, ehuru sultanen satt honom det
vilkor före, att han skulle dödas genast efter återkomsten derifrån.
Han steg således ner i grafven, träffade der profeten sittande och
läsande (ty han lefver ännu i sin graf), blef på det bästa emottagen
och anbefalld att efter sin uppstigning begifva sig till _Khovaresm_
till _Dada 'Omar_, betrakta hans moské samt återvända till Kairo,
för att der bygga en fullkomligen dylik. Under _Demerdashs_ besök
i profetens graf hade emellertid sultanen slumrat litet in samt
i en dröm sett profeten komma och förbjuda honom att döda _Demerdash_.
Denne uppfyllde sedermera profetens befallning och byggde den
ännu stående, efter honom uppkallade moskén, omkring 1/3 timmas
väg utanför Kairo åt norra sidan. Bland alla _tariker_, som här
finnas, är enligt _'Ali_ (som hör till den) _tarikat-Demerdash_
den förnämsta. Han berättade mig många underverk och _keramot_ om sin
shekh, samt att han flere gånger sett honom i drömmen. De hafva vissa
hemlighetsfulla ord, hvilka de på sitt radband måste säga vissa hundrade
gånger hvarje _maghrib_ och _suleh_; om de för någon oinvigd yppa
dessa, dö de omedelbart samma natt. Genast utanför staden är en _kubbe_
upprest för hans träl (tjenare), som ledsagar de besökande till shekhen
_Ghafarhom_. Vi anlände en stund efter _maghrib_ och satte oss uppe på
_Sutuh_ i ett stort sällskap af allehanda folk, hörande till _tarikan_.
Sedan gingo vi ner i moskén, gjorde vår _vodo_, vår _maghrib_-bön och
omedelbart derpå _'asha_-bön, i stort sällskap och med _Imam_. Derefter
gingo vi åter upp, satte oss i en _khulveh_, tillhörande en af _'Alis_
vänner shekh _Soleiman_, åto med honom samt drucko kaffe och thé.
Han komplimenterade mycket och sade att stor _barakeh_ vederfors dem
genom min närvaro. De berättade att en bland _Demerdashs keramot_ var
den, att ofelbart hvarje fredags natt någon ny person, som förr ej
gjort _zijareh_ här, kom till för att bivista högtidligheten, och
denna natt var det jag. Under det vi suto, utropades till _mahjah_
och shekhens _telamids_ församlades. Denna _mahjah_ börjades med
suran _tabaraka_ och bestod för öfrigt af flera surer ur Koran samt
åtskilliga ceremonier, hvilka jag uppifrån betraktade från _ginah_. Den
räckte närmare midnatt, då, shekh _Esseggadeh_ på en stund aflägsnade
sig och begaf sig hem. Vi lade oss att hvila på _sutuhen_ under bar
himmel och jag sof godt nog, under det folket nere i moskén höll _zikr_
hela natten, ända till morgonen.
Maj 17.
Vi stego upp vid _adan_, drucko kaffe, mornade oss och höllo sedan
morgonbön, dock ej med församlingen, utan hvar för sig. Vid solens
uppgång begåfvo vi oss på väg hem, öfver besådda och härliga fält, från
hvilka nu i morgonstunden en ljuflig doft uppsteg. Hemma sof jag en
stor del af dagen, till ersättning för den genomvakade natten. Efter
_maghrib_ gjorde jag en spatsertur i _Azbukijeh_, men i afton hade
ingen nordlig vind blåst upp, så att äfven om qvällen ingen svalkning
kom efter den heta dagen. På gatorna var en instängd, qvaf och gemen
luft. Vid hemkomsten satt jag i _Hassans_ bod jemte _Sa'odi_ och
_Abdolkhalik_ till ganska sent; man pratade mycket om shekh _Ibrahim_,
som de kallade _Nosrani, Frang och Jehodi_ m.fl. förevitelser. Man
hade aldrig sett honom hålla bön eller annat sådant, och man tycktes
vilja ge mig vinkar att undvika hans sällskap.
Maj 18.
Om morgonen bittida kom ändteligen shekh _'Ali_ hit och urskuldade
sig med att en flicka i hans familj legat sjuk, hvarföre han ej
kunnat komma förut. Han gaf mig nu den första lektionen, med all
möjlig orientalisk bredhet och vidlyftighet om _basmalleh_; det var
ej utan att jag tröttnade vid hans långa kommentar. Ingressen gjordes
med recitation af _fathe_, sjelfva lektionen med _bismillah_ och
nedkallande af välsignelse öfver _Mohammad_. Gick sedan på förmiddagen
till _Wrede_, satt hos honom en lång stund och hörde på hans
berättelser om resan i _Jemen_. Gick till _Azbukijeh_, men träffade på
vägen _Mohammad Rosas_, som uppehöll mig särdeles länge och talade i
religion samt annan visdom, huru allt, både gång, ätande och drickande
m.m. bör ske med _adab_ och _'ilm_. Han tyckes hålla mig för en
_Frang_, men dock ej ha något emot att jag besöker moskéer samt här
lefver och gäller för en moslim. Han är dock något affekterad och led
i sin tillgjorda visdom. Enkelhet och renhet finner man här föga, jag
tänker med längtan tillbaka på Alexandria och de goda vänner jag der
förvärfvade, ehuru full _Frang_. Sedan jag efter en full halftimmes
prat sluppit honom, satt jag i cafét hos _Hanafi_. Kom dock snart
hem till _Gemelijeh_, der alla bodar redan voro stängda, hvarföre
jag en stund ännu satt utanför vår stora port och andades den friska
aftonluften.
Maj 19.
Under det shekh _'Ali_ gaf mig lektionen, kom shekh _Ibrahim_ och
blef sittande en stund efter det _'Ali_ gått. Träffade _Sa'odi_ och
_Abdolkhalik_ och satt med dem i den förres boda en stund, hvarefter
jag gick utom _Bab ennasr_, samt en stund stekte mig i den brännande
middagssolen och i en torr het sydvind, som gick öfver de kala
sandhöjderna. Efter _maghrib_ satt jag en stund hos _Abdolkhalik_ och
hörde huru _Hassan_ lockade hundar på shekh _Ibrahim_. Han skall ej
vara den ende som gör det, utan alla utan undantag i _Gemelijeh_ skola
hata _Ibrahim_ lika. På gatorna var en förfärligt qvaf luft och gemen
stank, emedan i afton ingen vind blåst upp. Satt hos _Hanafi_ ända till
_'asha_, hvarefter jag gick hem och hörde på den underlige _Abo khodes
zummara_.
Maj 20.
Sedan jag om morgonen läst med shekh _'Ali_ och derefter sutit en stund
med shekh _Ibrahim_, skulle jag gå ned till _Muski_, men träffade på
vägen shekh _'Ali_, sittande i en _'attar_-bod. Han bjöd mig upp till
sig och jag satt en lång stund der, i en stor vacker _Ka'ah_, rökte
och drack kaffe med honom. Hans hus är stort och han erbjöd mig en
_ka'ah_ och _khasm_ i dess öfra del att bo uti, så snart en hans vän
(som nu bodde der) flyttat bort. Gick sedan till _Muski_, satt en stund
hos _Wrede_ och hörde utdrag ur hans bref till sin syster angående
hans resa. Kom derefter hem och hade min skriftimma. Gick till
_Timofejef_, der jag äfven träffade _Berzin_. Tillbragte hela aftonen
hos dem, väntande på shekh _Dosoki_, som dock ej kom i afton. Fick
bref af _Borgström_ och _Bonsdorff_.
Maj 21.
Efter morgonlektionen och en liten frukost, som jag intog tillika med
shekherne _'Ali och Ibrahim_, gick jag till _Muski_, talade med
_Palme_ och sedan med _Köhler_ i kansliet. Vid återkomsten träffade jag
åter shekh _'Ali_ och gick in till honom, satt nere i portgången af
hans hus samt språkade om allehanda i Arabisk litteratur. Han tyckes
mig ha all den glada enkelhet och hjertlighet, som ett af politik
oförderfvadt och af lärdom icke öfvermodigt sinne vanligen har; tyckes
äfven vara särdeles stark i orientalisk lärdom, isynnerhet _fikh_ och
_nahv_. Middagstiden gick jag bort, afböjande bjudningen att följa
honom upp i hans _ka'ah_ och sofva der. Jag gjorde i dess ställe en
promenad på sandhöjderna utanför _Babennasr_, satt der och baddade
mig i solen, för att vänja mig vid hettan. Satt sedan i grannbodarne,
mest hos min _'Attar effendi_. Efter _maghrib_ gjorde en spatsertur
till _Azbukijeh_, der i afton en den ljufvaste nordanfläkt gick genom
träden; sedan jag kommit hem, satt jag ännu länge vid vår port och njöt
frisk luft.
Maj 22.
Efter lektionen med _'Ali_ gjorde jag en promenad i _Azbukijeh_,
vankande af och an, men hade tråkigt och visste ej att företaga
mig något. Satte mig slutligen hos en skräddare i hans bod nära
_Hassanein_, och hade olyckan att der träffa _bavaben_ af _Khan
Ga'far_, som helsade på mig och kallade mig _khevage_. Jag antog en
vredgad min och låtsade ej förstå att han mente mig. Han lemnade oss
äfven snart, men låt se om det skall hafva några följder med sig. Satt
vidare en stund i cafét hos _Hanafi_ och en stund i vår port.
Maj 23.
Vandrade på förmiddagen af och an, gjorde äfven en tur i _Khan
khalili_ och såg på _sok_. Straxt efter middagen var en förfärlig
_samom_, som fyllde mina rum med stoft och damm, samt både inne och
ute nästan förtog mig andan. Luften var fördunklad af stoftmoln och
de fina sandkornen flögo längs marken, piskande känbart mina nakna
ben. Vandrade litet utom _Babennasr_, men vände snart om. Vid
återkomsten satt jag en stund i cafét hos _Mustafa_. När jag kom hem
föll smått regn. Om aftonen satt i _Azbukijeh_ och andades den friska
nordanvinden, som nu sakta blåst upp.
Maj 24.
Gick på morgonen till Timofejef, för att få veta hvar shekh _Ibrahim
Dosoki_ bor. Sökte sedan upp hans hus, men träffade honom ej hemma.
Efter middagen hemtade shekh _'Ali_ och gick med honom utom staden till
cafét på _Shubra_ vägen, der vi tillbragte några timmar ända till efter
_'asr_. Tiden fördrefs med prat, tobaksrökning och kaffe, samt gick
förbi utan något särdeles nöje, men dock ganska angenämt. Hela aftonen
satt jag hos _Abdolkhalik_ i hans bod med några andra.
Maj 25.
Gick till Bokti, men träffade honom ej hemma. Vandrade sedan upp på
sandhögarne utanför _Babennasr_ och satt der en stund. Gick till Köhler
och träffade der shekh _Hamad_. Gick med honom till _Hanafis_ café,
satt der en stund med honom och inbillade honom att jag var moslim.
Maj 26.
Gick efter lektionen till Bokti och tog pengar. Träffade vid återgången
shekh _'Ali_, gick in till honom, åt frukost med honom och tillbragte
hela förmiddagen der. Fick bref från min mor och _Geitlin_, samt lefde
hela den öfriga dagen i tankarne hemma. Gjorde om aftonen en tur i
_Azbukijeh_, i det härligaste månsken.
Maj 27.
Var hela förmiddagen sysselsatt först med shekh _'Alis_ lektion, sedan
med shekh _Hamads_ räkningar. Gick derefter ut, träffade _Sha'aravis_
bror och gick med honom ute i trädgårdar samt spatserade der ända
till _'asr_. Efter _maghrib_ gick jag ut och tog mig en promenad vid
_Birket_ i det vackraste månljus; gick sedan till Timofejef, der jag
hörde på hans lektion med shekh _Dosoki_. Han var vid högst dåligt
lynne i dag och det var tråkigt. Äfven jag hade ganska ledsamt och var
i en orolig, skakad stämning. Kom mycket sent hem med _Dosoki_.
Maj 28.
Träffade middagstiden åter _Sha'ravis_ bror shekh _Isa_ och gick med
honom i trädgårdar, der vi suto ända till _'asr_. Satt sedan i bodarne,
mest hos Abdolkhalik, der jag äfven tillbragte hela aftonen och hörde
på historier om shekh _Ibrahim_. Han vore en _sufli_, tvättade sig i
mjölk och hade allehanda choser för sig vid bönen. Med _'Ali_ kom jag
om aftonen på giftermåls-kapitlet; han ville prompt gifta mig med sin
dotter och bad mig förän jag gick till sängs göra min tvagning samt
läsa böner, så skulle jag sedan i drömmen få se om detta giftermål
vore mig _nasil_ eller ej. Eller ock skulle jag tillbringa natten i
_Sejidna Hossein_, i väntan på drömmar der. Så hade han gjort och i
drömmen der sett _Hossein_ sjelf, med ett ansigte som fullmånen och ett
silfverhvitt skägg.
Maj 29.
Satt på förmiddagen hos _Wrede_. Hade besök på eftermiddagen af
Timofejef. Gjorde om aftonen med _Sejid 'Ali_ en tur i _Azbukijeh_ och
satt länge hos _Hanafi_. Vid återkomsten vek in i ett hus, der bröllop
firades, väntande att få höra en _'almeh_; men då det var en gosse
som sjöng, vände vi om och gingo hem att dricka thé.
Maj 30.
Gick efter lektionen ut på sandbackarne och tog en promenad i
trädgårdarne. Efter middagen satt en stund hos shekh _'Ali_, jemte en
annan shekh. _'Ali_ gick till _Demerdash_, men jag blef hemma, gjorde
mot aftonen en tur i _Azbukijeh_ och satt vid hemkomsten ännu en lång
stund i vår port.
Maj 31.
Träffade om morgonen shekh _'Ali_, sittande hos en _'attar_ i hans
grannskap. Vi blefvo sittande dels der, dels hos _'Ali_, ända till
närmare _selam_, då jag gick till Timofejef och satt der till en stund
efter middagen. Jag hade knappt kommit hem, då _Sejid 'Ali_ hemtade
mig en _Sa'idi_ af _Sa'di tarikan_, som i säckar hade allehanda ödlor
och ormar samt i små tenn-askar skorpioner. Han släppte ut dem och lät
dem springa på sina armar, utan att de gjorde honom någon skada. Jag
var ej utan rädsla och farhåga för dem. Kort före _maghrib_ kom shekh
_'Ali_ till mig, hvarpå vi begåfvo oss alla tre ut till _Imam Shafei_
och _lmam Lesi_, der vi gjorde vår _zijaret_ och tillbragte natten. På
det förra stället gjorde man blott _makra_, på det senare _zikr_, men
jag somnade medan vi hörde på den senare. Vi gingo derföre ut, satte
oss på en _mastabe_ och åto _battih_ i det härligaste mildaste månsken,
samt suto sedan i ett café vid vägen. Derefter lägrade vi oss i _Imam
Shafeis_ moské och sofvo, sedan vi der gjort vårt aftonmål med ost och
bröd. Loppor och annan ohyra gåfvo mig dock ingen ro eller sömn, så att
jag steg upp om morgonen ganska sömnig och trött, tvättade mig i _medan_
samt gjorde min morgonbön.
Juni 1.
Vi kommo bittida hem före solen och höllo vår lektion. Derefter ville
jag sofva, men då sömnen ej kom, begaf jag mig ut för att söka upp
_Lane_, men fann ej hans hus. Middagstiden fick besök af _fikh Isa_,
som satt hos mig en stund. Härefter somnade jag och väcktes först
närmare _maghrib_ af _Sejid 'Ali_. Gingo till _Ibrahim effendi_, der
_sabheh_ hölls för hans i dag aflidna hustru. Den bestod af en _khatme_
och mycket folk var församladt, sittande dels på _mastaber_ utanför
husen, dels på mattor utbredda på sjelfva gatan. Jag var sömnig och
trött, hvarföre vi ej stannade der länge. När jag kom hem lade jag mig
genast, ty jag var mycket medtagen och halft yr i hufvudet, dels af
trötthet, dels ock kanske af _hashishe_, som jag köpt i en liten bod,
men hvaraf jag dock ej kände någon egentlig rusig sinnesstämning.
Juni 2.
På förmiddagen kom _Isa_ hit jemte ormfångaren _'Ali_, hemtande åt mig
ödlor och skorpioner. Han lekte och handterade dem behändigt, utan att
de skadade honom. Jag lät hemta arrak och lade dem deri, då _'Ali_
äfven tog sig två dugtiga klunkar deraf. Han blef länge sittande hos
mig i väntan på _Sejid 'Ali_, som dock ej kom. Före _'asr_ en stund
gick jag ut, och satt hos _'attaren Mohammad_ i väntan på shekh _'Ali_;
han kom kort derpå och höll sin lektion i _'attar_-boden för honom,
en _'Abdolla_ och mig. Efter lektionens slut gick jag till _'Ali_, åt
qvällsvard hos honom och satt en stund efter _maghrib_. Derefter drack
jag hemma thé med _Abdolkhalik_ och _Mohammad Sa'odi_. Tog derefter
_'Ali_ med mig och gick ner till huset der bröllop firades, och der
i dag en _'almeh Vasileh_ sjöng. Den lilla stund jag stod på gården
och hörde henne, sjöng hon nästan beständigt samma strof, enkel och
enformig, åtföljd af höga bifalls-utrop från det stora auditorium.
Juni 3.
Satt hemma till middagstiden, då jag gjorde en promenad i trädgårdar,
på fältet och på sandhögarne i solhettan. Vid återkomsten satt i
grannbodarne i _Gemelijeh_ och hade öfverhufvud tråkigt hela dagen. Om
aftonen gick till bröllopsgården, der i dag _zikr_ hölls. Jag dröjde
der blott en liten stund, men när jag kom hem var jag yr i hufvudet och
liksom rusig. Så var äfven _Sejid 'Ali_ och flere andra utom oss.
Juni 4.
Efter middagen gick jag till shekh _Mohammad_ och satt hos honom till
efter _'asr_, då shekh _'Ali_ kom samt höll sin lektion i hans bod
för sina tvenne dagliga åhörare och mig. När jag närmare _maghrib_
kom hem derifrån, mötte mig _Sejid 'Alis_ son och sade att man tagit
hans far och fört honom i _karakan_. Jag följde honom dit och erfor
att han i handel fått ett falskt 5 piasters stycke, samt då han velat
ge det tillbaka, dess ägare nekat emottaga det och beskyllt honom för
utprånglande af falskt mynt. Han fick dock lof att tillbringa natten i
högvakten. Aftonen tillbragte jag hos Köhler och gjorde en liten
promenad med honom och Timofejef i _Azbukijeh_. Vädret är hett och
qvalmigt samt, såsom man säger, mycket sjukligt.
Juni 5.
Hade om morgonen bestyr med att sätta _'Ali_ på fri fot från högvakten,
och gick bittida ut vid solens uppgång. Gick i _Azbukijeh_, njutande
af den härliga, ljufliga morgonen och doften, som steg upp från
acacia-träden. Var flere gånger i kansliet förän jag träffade _Amin
agha_; då jag slutligen fick tag på honom, gick jag med honom till
_Sabit bey_, der domaren frågade _Amin_ flere gånger om jag vore moslim,
men han gaf alltid undvikande svar. Slutligen framkallades både _'Ali_
och den han tagit pengar af, då domen fälldes så, att _'Ali_ frikändes
och den andre skulle föras upp till citadellet, sedan han här fått
några dugtiga käpprapp på sitt turbanade hufvud. När således saken
var afgjord och jag fått _'Ali_ bort, gingo vi hemåt, men veko in hos
shekh _'Ali_, som sedan följde oss hem och gaf mig lektionen. Närmare
_'asr_ gick till shekh _Mohammad_, väntande der shekh _'Ali_, som
slutligen kom och höll sin lektion i boden. Vid _'esha_ gick med _'Ali_
till bröllopsgården och hörde en konsert. Det var ej utan att jag hade
något tråkigt der, hvarföre jag äfven snart gick bort. Samlingen var
oändligen stor och fyllde den rymliga gården.
Juni 6.
Träffade middagstiden shekh _Isa_ samt en annan _fiki_, med hvilka jag
gick ut i en trädgård. Vi skickade derifrån efter _boze_ och drucko.
Denna dryck har ett högst vidrigt utseende, tjock och ljusgrå, såsom
tjock hafresoppa. Dess smak var mig lika obehaglig, sötsur. Jag kunde
ej dricka mer än en liten mugg till hälften. Det öfriga tömde mina
begge _fikih_ med god smak, under det de sofisticerade bort _heram_
i denna dryck. Shekh _Mohammad_ tycktes bli litet rusig, båda två
något upplifvade och uppspelta. De trugade mig mycket att dricka, men
jag kunde ej få ned den tjocka otäcka drycken. Vid _'asr_ kommo vi
hem. Om aftonen gick _sejid 'Ali_ till _Demerdash_ och ville ha mig i
följe med sig, men jag blef hemma och gjorde sedan en lång promenad i
_Azbukijeh_. Vid hemkomsten vek jag in i _Abdolkhaliks_ bröllopsgård
och hörde en liten stund på _Sakine_, Kairos nuvarande berömdaste
sångerska. Hon behagade mig ock i sjelfva verket mer än alla dem jag
hittills hört; men i anseende till den stora trängseln på gården, som
gjorde att jag ingen plats kunde finna, gick jag snart bort.
Juni 7.
Hade besök af _'Ali havi_, som åter hemtade hit några skorpioner och
andra djur. Derefter kom Amin agha och kallade mig till kansliet, der
jag genom _Köhler_ fick underrättelse från _Spitznagel_ om ankomsten af
kreditivet från _Bonsdorff_. Gick till Timofejef samt en stund efter
middagen med honom till _Ibrahim Dosoki_, som allt ännu var vid högst
dåligt lynne, hvarföre visiten var högst tråkig. Derefter sökte vi
_Mohammad Ajads_ bror Mustafa, men han var ej hemma. Gingo så hem till
mig, suto en stund tills _Abdollohabs ziffeh_ passerat här förbi, och
gingo så ut för att se derpå. Det var en stor och prydlig procession,
med 2 _khovals_, 3 à 4 omskurna piltar, _mohattabin_ kämpar och annat,
jemte militär och nationalmusik. Kommo hem kort efter 'esha och drucko
thé, under det sejid 'Ali dikterade för mig allehanda böner, som skulle
gagna vid åtskilliga tillfällen.
Juni 8.
Hade efter lektionen ett otäckt arbete med att kasta bort för ruttnade
ödlor samt tvätta och ömsa de qvarblifna i nytt sprit. Derefter gingo
vi i badstuga. Efter _'asr_ gick till _Mohammads 'altar_-bod, der shekh
_'Ali_ just hade slutat sin lektion. De suto nu och pratade, jemte en
fjerde, och jag blef sittande med dem till närmare _maghrib_. Mötte
på vägen shekh _'Ali_, sittande vid _vekalen_ midtemot hans hus; han
följde mig till _Azbukijeh_, der vi blefvo sittande hos _Hanafi_ och
insöpo väldoften, som uppsteg från acacia-träden. Han underhöll mig med
historier om _Sejid Ahmed Bedavi_ och hans underverk. Han hade bland
annat före sin födelse varit synlig och stridt emot de otrogna.
Juni 9.
Gjorde en lång vandring mest utanför staden och passerade 5 af stadens
portar. Kom hem kort efter middagen, ganska trött efter den långa
promenaden, och tog mig en lur ända till _'asr_. Efter _maghrib_ gjorde
jag åter en lång spatsertur i _Azbukijeh_ och andra trakter af staden,
samt var öfverhufvud vid högst dåligt lynne, plågad af hemlängtan efter
vår ljufva nordiska sommar.
Juni 10.
Gick efter morgonlektionen ut till Wrede och satt hos honom ända till
närmare middagen; drack äfven något Madera-vin, som jag ej smakat sedan
jag kommit till Egypten. Träffade hos honom äfven en Tysk sjökapten,
hvars fartyg ligger i Suez. Efter _'asr_ gick till shekh _Mohammads
'attar_-bod, hörde på shekh _'Alis_ lektion och gick derefter med
honom hem i hans hus, der vi intogo vårt aftonmål, som var särdeles
väl tillredt. Sedan vi hemma hos honom gjort vår _maghrib_- och
_'esha_-bön, gingo vi till den bredvid hans hus belägna _Ghamri_
moskén, der i afton (såsom en måndagsafton) hölls en _makra_, d.v.s.
reciterades (tror jag) en fjerdedel af Koran. Hvar och en reciterade en
stump och corrigerades af _shekh el makra_. Största delen af läsarena
voro ganska dåliga recitörer, isynnerhet min _'attar_-shekh _Mohammad_.
Vi suto i ett litet sällskap, nära till randen af den öppna,
fyrkantiga, taklösa plats invid moskén, som på alla sidor omgifves af
pelargångar, hörande på historier och berättelser, som uppdukades af
några bland sällskapet; jag var mest sysselsatt med att betrakta vår
klart lysande nordiska Stora björn, som nu stod rätt öfver oss.
Juni 11.
Hade efter lektionen besök af shekh _Ibrahim_, som nu på så lång tid
ej låtit se sig. Han var dock högst tråkig, satt mest hela tiden och
tittade sig i spegeln, som han bad mig hemta fram. Gick utom staden,
andades den friska ökenluften och satt en god stund uppe på Sandbergen
utanför Bab ennasr. Före _'asr_ gick till _Wrede_, som föreläste mig
företalet till sin resebeskrifning, den han nu håller på att göra
färdig. Gick med honom att söka hans svåger, en naturalist. Träffade
ej honom, men hans mor, en tjock, otäck gammal Tyska eller Italienska,
som visade mig allehanda af sin sons preparater. Gingo snart derifrån
till _Clot beys_ hus, der mannen arbetar. Han var dock nu ej der.
Jag betraktade der allehanda arbeten och preparater, dels vanliga
menniskoskeletter, dels andra preparater för comparativ anatomi. En
liten Italienare var sysselsatt med att göra Clot beys bild i gips,
i full uniform, och höll just nu på med att smörja hans stjernor på
bröstet. Mot aftonen förargade jag mig högeligen öfver sejid _'Ali_,
så att jag gick ut och åt, utan att vänta på hans qvällsvard. Han
sof ute hela natten, sedan han (under det jag vandrade omkring i
_Ezbekijeh_) förgäfves väntat på mig hos Abdolkhalik, för hvilken han
beklagat sig öfver mig och hvars förmedling i saken han sökt, på det
här vanliga sättet.
Juni 12.
Gick middagstiden till _Wrede_, der jag träffade två andra Tyskar och
efter en kort väntan äfven hans svåger, med hvilken jag talade om djur
och preparater för vårt anatomiska kabinett. Kort före _'asr_ gick ner
i grannbodarne och hörde på underliga berättelser om af djefvulen
besatta menniskor, _melbosin_, som _Mohammad Saleh_ trakterade oss med.
Bland annat att hans faster en tid varit besatt af en _'afrit_. Man
hade tillkallat en berömd _fikih_, som läst öfver henne allehanda
besvärjelseformler, men fått af _Ginn_ det svaret att han måtte upphöra
dermed, ty _Ginn_ ville ej lemna qvinnan förän han dödat henne. Men
denne Ginn var Mohammad isynnerhet särdeles bevågen. Han talade med en
egen fin stämma ur qvinnans mun och bad honom sätta t.ex. en tallrik
uti ett skåp, som var tomt på allt, och då _Mohammad_ efter en stund
öppnade den tillslutna dörren till skåpet, såg han tallriken full med
konfekt eller frukt, ehuru frukttiden ej var inne; eller ock gaf den
honom kött till kalas eller pengar, 12 till 20 piaster, o.s.v. Icke
nog med att en _Ginn_ besatt henne, äfven _Ginnns_ slägtingar (såsom
syster och bror) bodde uti henne och talade hvar och en med sin stämma
ur hennes mun. Denna _Ginn_-familj kallade sig sjelf Frankisk. En
annan, som var _melbos_, talade flytande och perfekt Fransyska under
sina anfall. Det är förunderligt att se, huru de sjelfva tro sina
berättelser, så galna de än må vara; _Mohammad Saleh_ tyckes dock vara
en mer än vanligt fördomsfri moslim. Allt detta sade han sig sjelf
hafva öfverlefvat och sett med egna ögon. Efter _'asr_ gick jag till
vår grammatikaliska _meglis_ i shekh _Mohammads 'attar_-bod och hörde
på shekh _'Alis_ lektion samt pratade med dem.
Juni 13.
Gick på förmiddagen ut och vandrade i Judeqvarteret, der jag mötte
många särdeles vackra Judinnor. Gick sedan till Timofejef och Köhler,
der jag blef sittande ända till närmare _'asr_, då Timofejef och jag
gingo till doktor _Prunner_, som jag ville rådföra angående anatomiska
preparater. Gick med _sejid 'Ali_ till shekh _Demerdash_, der vi
tillbragte natten; men jag hade särdeles tråkigt.
Juni 14.
Gick ut på förmiddagen till shekh _'Ali_, hos hvilken jag i hans hus
tillbragte tiden ända till _Selam_ med läsande jemte honom. Under
middagsbönen gjorde jag en vandring i _Azbukijeh_, satt i ett café och
rökte. Sedan gick jag hem och tog mig en lur till _'asr_, då jag blef
uppväckt af ormfångaren _'Ali_ och _Timofejef_; den senare hemtade
mig mitt creditiv och den förre 2 stora ormar, med hvilka han här
gjorde stort oväsende, jemte några ödlor. Timofejef blef hos mig hela
eftermiddagen, hvarefter vi med _sejid 'Ali_ gingo ut, först i ett café
att höra på _Sha'er_, sedan vandrade omkring hit och dit.
Juni 15.
Hade redan bittida besök af min ormfångare. Hade sedan språng och
bestyr hela förmiddagen, dels med preparatorn _Jusuf_ och _Palme_, dels
med mitt creditiv. Satt vidare hemma och väntade på _'Ali_, som åter
ej visade sig på hela dagen, till min stora förargelse. Vid _'asr_
lyftade och deponerade pengarne hos Bokti. Hörde så på shekh _'Alis_
lektion och var efter dess slut en stund hos honom i hans hus. Efter
_maghrib_ tog jag honom med mig och satt i _Azbukijeh_ i allén
hos _Hanafi_. Jag har ändteligen i shekh _'Ali_ funnit en man, som
jag riktigt trifves tillsammans med. Var äfven vid _'asr_ uppe hos
_Prunner_ och visade honom de preparater, jag såsom prof hade tagit
af _Jusuf_. Han gillade dem och äfven priset, som _Jusuf_ fordrat af
mig. _Prunner_ tyckes mig mera affektera, än verkligen hafva antagit
orientaliska eller fastmer Turkiska maner.
Juni 16.
Hade åter besök af min ormfångare, som hemtade mig en liten, men
särdeles argsint orm. Kort förut om morgonen kom hit en qvinna, af
hvilken för några dagar sedan en barberare ryckt ut en tand, men
sålunda att han tagit den bredvid liggande friska, i stället för den
sjuka. Kindbenet var nu svullet och hon hade svår värk. Derefter
hade besök af en gammal gubbe, hvars bekantskap jag gjort i _Demerdash_,
och som nu bjöd ut böcker åt mig. Medan han satt, kom äfven
_Abdolkhalik_ och kort derpå _Mohammad effendi_, som nu stigit upp
från sin sjukdom. Vi åto alla en liten frukost tillsammans. Gick
derefter att söka Jusuf, men träffade honom ej hemma. Vid _'asr_ hade
min skriftimma, hörde på shekh _'Ali_ och satt efter lektionen med
honom i hans hus. Vid hemkomsten satt länge vid vår port, jemte
_Abo khode_, som blåste för mig sin _zummara_; liksom alla sina
kolleger var han förtjust öfver sitt instrument, ehuru ringa, och
öfver sitt spel.
Juni 17.
Hade språng för att träffa _Jusuf_, af hvilken jag nu beställde en
samling af Nilens fiskar, hvar och en till ett pris af 10 piaster.
Köpte glasburkar för de små preparater, jag sjelf tänker göra. Hade
efter middagen min skriftimma, gick efter _'asr_ till shekh _'Ali_,
tog honom och sejid _'Ali_ med mig och gick till _Bolak_, der vi togo
en båt och satte öfver floden till andra stranden. Det var med ett
särdeles nöje jag åter färdades i båt, ehuru den var liten och blott
på en flod. På samma båt med oss voro 3 qvinnor, med de vackrast
tecknade ögonbryn jag nästan sett. öfverkomne valde vi ut en plats åt
oss, utbredde vår _lebbade_ och satte oss. Jag blef dock ej sittande,
utan gjorde en liten promenad omkring en trädgård och såg på den
särdeles vackert nedgående solen. Jag kunde ej förmå mitt sällskap
att slå sig ner der, emedan det var något afsides från den plats, der
allt folk var församladt; liksom alla andra i Kairo voro de rädda för
röfvare. Samlingen här på stranden var ej särdeles talrik, de flesta
tycktes ha samlat sig på ett stort öppet sandfält nedanför _Bolak_,
der ett stort antal tält voro uppslagna och derifrån hela natten lyste
talrika ljus. På den strand der vi voro, hade man utbredt _battikh_
till oändlighet, på ett öppet något under flodbrädden sänkt fält, som
utgjorde den egentliga platsen för festen. Hvar och en tycktes i afton
nödvändigt böra äta _battikh_ och det tycktes vara nästan det enda
nöjet. Några sångare med _tarabuckor_ hade äfven samlat åhörare omkring
sig och i buskarne sade man Siréner locka ynglingar till sig,
ehuru soldater vandrade omkring för att förekomma oskick. Sedan vi
gjort vårt aftonmål med ost och _battikh_, flyttade vi oss till brädden
af den höga och branta flodstranden, der vi kokade thé och kaffe.
Jag vandrade ännu litet omkring, för att se hvarmed folket roade sig,
men kunde ej finna just någonting. Man känner här just intet annat nöje,
än att sitta stilla och orörlig, dricka kaffe, röka och prata. Sedan
jag vandrat omkring i mörkret, återvände jag till mitt sällskap och
lade mig att sofva på vår _lebbade_ under bar himmel. Jag somnade godt
och sof hela natten roligt. Det var nemligen i dag _lelet ennokta_, den
natten då man tror att den droppe faller ned i floden, som förorsakar
dess öfversvämning. Den skulle falla kl. omkring 3 à 4 d.v.s. 9 à 10
på aftonen; men ingen tycktes ge akt på eller bry sig om denna tid.
Åtminstone gafs den ej på något sätt tillkänna. Båtar, som färdades
öfver om natten, aflossade några skott, äfven några hördes från fasta
landet, men utan afseende på tiden då _nokta_ föll.
Juni 18.
Sällskapet, som föga hade sofvit under hela natten, utan varit
sysselsatta med prat och kaffe, väckte upp mig litet före solens
uppgång, då vi gingo i en moské och gjorde morgonbön. Den var högst
ruskig, dess _meda_ ingalunda inbjudande. Shekh _'Ali_ föredrog ock
derföre att blifva under bar himmel. Sedan vi druckit kaffe och
försett oss med provision, togo vi en liten båt samt begåfvo oss med
god nordlig vind uppåt floden, i grenen mellan _Embabe_ och _Ibrahim_
pashas ö; landade under _Soleiman aghas_ palats, gingo upp och besågo
den vidsträckta trädgården, som ännu är för ny för att kunna vara rätt
vacker. Seglade så längre upp i hett baddande förmiddags solsken,
landade vid ön och simmade. Sedan fortsatte vi färden och efter
att flera gånger hafva satt på i gyttjan, i anseende till det låga
vattenståndet, landstego vi slutligen på _Erroda_, gingo snedt deröfver
och stannade vid _Manjal_-färjan, der vi bredde ut vår _lebbade_ på
stenläggningen. Kamraterna (som ehuru här barnfödda jag tror aldrig
förut hade varit på _Roda_) voro högst trötta och ömkliga, samt
föredrogo att här midt i vägen taga sig en middagslur, under det jag
gjorde en promenad omkring den utomordentligt vackra, i Engelsk smak
anlaggda trädgården, betraktande påfoglarne, som der förvaras i ett
enkom för dem inredt hus. Sedan de andra vaknat en stund efter middagen,
begåfvo vi oss bort, men alla voro högst tråkiga och medtagna
af den lilla färden, äfvensom af hettan, öfver hvilken de högeligen
beklagade sig, ehuru jag fann mig ganska väl i den. Vi vandrade så den
ganska långa vägen genom staden hem till shekh _'Ali_, der vi en stund
hvilade och sedan begåfvo oss hem. Kort derpå fingo vi besök af den
gamla gubben, som tyckes vilja bli mig en bokskaffare. Efter _maghrib_
satt jag hos _Abo Noris_ med shekh _Sha'ravi_ och hans bror, samt hörde
på _Abo khodes zummara_. Han sade sig i dag hafva ätit, utom _boze_,
äfven _hashish_, och tycktes också vara rusig. När jag kom hem, fann
jag att gubben hade kommit tillbaka och tagit nattqvarter hos mig,
såsom ock _'Alis_ son.
Juni 19.
Hade besök af min ormfångare; jag tog några ormar och gjorde upp
räkning med honom, med hvilken han ej tycktes vara särdeles nöjd.
Vandrade på förmiddagen omkring i _Muski_ och till _Jusufs_ arbetsrum
i _Clot beys_ hus. Efter _'asr_ hörde på _'Alis_ lektion och satt
derefter med honom och shekh _Abdolla_ i hans hus. Shekh _Abdolla_ är
en högst rolig man, kanske den enda här hos hvilken jag funnit spår af
humor. Vandrade om aftonen mycket omkring i _Azbukijeh_ af och an,
samt satte mig slutligen att hvila hos _Hanafi_, dit _sejid 'Ali_
begifvit sig före mig; med honom gjorde jag en tur till _Ghorijeh_,
der vi veko in i ett café och sågo på _Hashashin_. De suto tysta och
stilla, gjorde intet oväsende, utan gingo lika vackert bort, sedan hvar
och en tagit sig några rökar från den af en gosse kringburna _hashish_
gazen.
Juni 20.
Gick på förmiddagen till Köhler och Timofejef. Efter _'asr_ gjorde
jag mitt aftonmål, för att låta sejid _'Ali_ gå bittida till shekh
_Demerdash_. Derefter gick jag till shekh _'Ali_ och satt hos honom
ända till _maghrib_, då vi båda gingo till _Hanafi_ i _Azbukijeh_.
Juni 21.
Satt hela förmiddagen hemma väntande på shekh _'Ali_ och _Abdolla_, med
hvilka jag kommit öfverens att göra en tur till _Roda_, men de kommo
ej. Hade härunder besök af den sjuka qvinnan och två henne åtföljande
karlar; på den ena drog jag ut en murken tand, under skrik och jemmer.
Efter _'asr_ hörde på shekh _'Alis_ lektion, satt sedan med honom i
hans hus och kom öfverens att han skulle ge mig en lektion äfven mellan
_'asr_ och _maghrib_ hvarje dag. Om aftonen vandrade oupphörligt af och
an i _Azbukijeh_ och hade tråkigt.
Juni 22.
Hade besök af _'Ali_ ormfångaren och tog af honom åtskilligt, som
jag skickade till _Jusuf_. Gjorde derefter en lång promenad i det så
kallade Turkqvarteret, _Ezbekijeh_ och andra trakter, genom hvilka jag
ännu ej vandrat. Öfverallt träffade jag gamla fallande och förfallna
hus, samt emellan dem nya i Turkisk eller Frankisk smak uppförda.
Juni 23.
Gjorde efter lektionen en lång vandring, först upp till _Romeli_ ut
från staden, till den lilla soldatkolonin under _Gebel elgujuzi_. Med
stor förundran betraktade jag här det väldiga lodrätt nedstigande
berget, om hvilket jag hittills gjort mig alldeles oriktigt begrepp. In
i grunden af berget var uthugget ett magasin för krut, som fabriceras i
en fabrik uppe på toppen. En stor framskjutande kant deraf bildade ett
naturligt hvalf öfver porten. Jag träffade här 2 Turkar, som tycktes
vara dess väktare. De rådde mig att vid min återgång till staden ej
göra omvägen längsmed muren och på bergen, ty här funnes _harami_,
som säkert skulle plundra mig. Allt folk här ha en förfärlig spökrädsla
för röfvare. Jag steg upp på berget på den gjorda vägen, som leder upp
till fabriken, allt förvånad öfver det väldiga berget och de underliga
grottbildningarne, som syntes öfverallt. Uppkommen på toppen, kunde
jag nu rätt skåda öfver den storartade Nildalen, begränsad af _Gizeh_
och _Sakkara_ pyramiderna. Jag fröjdade mig högeligen, tyckande mig
nu först rätt fatta det väldiga och grandiösa i Afrikas natur. Jag
steg dock snart ner igen, utan att besöka hvarken fabriken eller den
moské, som står här uppe, och vandrade genom en usel soldatstad utanför
stadsporten under citadellet in i staden, men åter snart ut genom en
annan port och så utanför stadsmuren ända till _Bab ennasr_. I ett café
här träffade jag _Mohammad Rosas_ och _Abdolkarim_. Satt med dem en
stund och följde sedan den förre hem i hans hus, der han visade mig
allehanda små lappris-saker, mest af Frankisk beredning, t.ex. magneter,
hvilkas verkan jag ej låtsade förstå, till hans stora fröjd;
allt var till största delen gammalt skräp, men han tycktes sätta stort
värde derpå. Så t.ex. gamla usla taflor m.m., hvars beskådande skulle
hafva tråkat ut mig, om jag ej sett hans fröjd öfver den förundran jag
låtsade. Efter _maghrib_ gjorde slag i _Azbukijeh_ och var sedan på en
_Sibhe_ för _Abdolkarims_ aflidna dotter.
Juni 24.
Gjorde på förmiddagen efter lektionen en lång vandring, först genom
Judeqvarteret och sedan genom åtskilliga delar af staden, der jag ej
förr färdats fram. Hade min skriftimma och min eftermiddags lektion
hos shekh _'Ali_; gick med honom efter _maghrib_ till _Azbukijeh_ och
satt i cafét hos _Hanafi_ till en stund efter _'esha_, i det ljufvaste
månsken och den mildaste luft, uppfriskad af nordanvind. Så hade jag
fått slut på min midsommarsdag här, utan någon fröjd, men dock utan
tråkighet.
Juni 25.
Gjorde åter på förmiddagen långa vandringar i öde och förstörda trakter
af staden, sedan jag hemma frukosterat med shekhen från _Demerdash_.
För öfrigt gick dagen som vanligt.
Juni 26.
Var på förmiddagen i kansliet och tog pengar af Köhler samt gjorde
en liten vandring i _Khan khalili_, der jag köpte ett par nya skor,
äfvensom i trädgårdarne. Vid _maghrib_ då jag kom hem från shekh
_'Ali_, kallade mig _Khalil_ till sin bod för att se på en carierad
tand, som plågade _Rifa effendi_. Jag var högst generad af hans
bekantskap, men kunde ej undgå den. Knappt hade jag åter hunnit upp
i mitt rum, så kom han, jemte en af mina bekanta Araber, upp till
mig. Han hade dock ej mod att låta mig rycka ut tanden, utan tycktes
vara mycket pjåkig och sensibel, som han sjelf sade. Han var högst
frågvis och jag var oförsigtig nog att låta honom veta för mycket; jag
fruktar verkligen ledsamma följder af denna bekantskap. Vi talade mest
Franska och det förundrar mig att han ej kan tala detta språk bättre
än han gör. Sedan han gått bort, gjorde jag en liten vandring omkring
_Azbukijeh_, samt till cafét vid _Hassanein_, der jag hörde på en
_Muhaddit_.
Juni 27.
Gjorde efter lektionen en liten vandring till _Khan khalili_, der jag
köpte en divan af shekh _Ibn elvarak_. Hade besök af ormsamlaren, tog
af honom några småsaker och grälade om priset. För öfrigt gick dagen
som vanligt. Satt med shekh _'Ali_ en stund hos _Hanafi_ och gick
sedan med honom till en handelsman från _Mergus_, som i afton hade en
_khatme_ i sitt hus i _Muski_. Det var i afton _molid shekh Selameh_,
som har en liten _kubba_ och ett litet bönehus här i _Muski_. Folk var
församladt till stor mängd och äfven mycket qvinnor. Vi gjorde vår
_zijareh_ hos shekhen, trängande oss in till hans _kubba_ genom den
derinvid hoppackade qvinnoskaran. Derefter gingo vi in till
handelsmannen och hörde på _khatmen_. Vi suto omkring 2 timmar
och jag hade ganska tråkigt, ehuru shekherna som föredrogo,
voro utvalda och ovanligt goda.
Juni 28.
Gick bittida jemte _sejid 'Ali_ till Abdolkhaliks brorsdotters _turba_,
der 5 _fokeha_ gjorde en _khatme_. Vi suto der en stund och hörde på
dem i ett sällskap af omkring 10 personer, bland hvilka en gammal gubbe
med grått skägg, som satt och gret. Gjorde en vandring utåt Bolak
och utanför staden, samt satte mig sedan i ett café i _Azbukijeh_
allena, väntande slutet af fredagsbönen. Efter _maghrib_ vandrade jag
oupphörligen omkring i _Azbukijeh_, i det ljufvaste månsken och den
mildaste luft.
Juni 29.
Hade under lektionen besök af ormfångaren, kort derpå af _Abdolkhalik_
och _Hassan_, som jag åderlät, vidare af gubben från _Demerdash_, med
hvilken jag åt frukost tillsammans; vidare af några från _Divan el
mudaris_, bland hvilka en hade sjukt öga och som jag skref recept åt.
Jag fruktar ledsamma följder af min bekantskap i _Divan el mudaris_.
Gick vid _maghrib_ med _sejid 'Ali_ ut till sultan _Kaid beys_ moské,
som ligger i en liten gammal ödelaggd by, utanför staden invid Kairos
största begrafningsplats. Här var i dag _gama' shekh Ibrahim Dosoki_,
d.v.s. folk samlades hit, tillbragte natten under _zikr_ och begåfvo
sig om morgonen upp till citadellet, för att der få afgjordt när hans
fest skulle firas samt för att erhålla tillåtelse och _firman_ till
den. Hans fest firas ungefär en månad härefter på sjelfva Nilen,
nedanför en till hans ära uppförd moské. Här i _Kaid bey_ ligger en
af hans _kholafa_ begrafven. Vi gjorde vår _zijareh_ hos den här
likaledes begrafna shekh _'Afifi_, i hvars bönehus vi suto och hörde på
en särdeles vacker _zikr_. Äfven några andra shekher besökte vi, samt
suto en stund och hörde på de _zikr_, som höllos för hvar och en. Folk
var samladt till stor mängd och roade sig, som vanligt, med att sitta
i cafén eller moskéer och prata. Jag vandrade omkring utanför byn och
insöp ljuf, mild nordanvind, som blåste fram öfver öknen. Månen var nu
full och särdeles klar på den blåa himmelen. Vi kommo hem kl. 4 à la
Ture i det ljufvaste väder.
Juni 30.
Hade om morgonen efter lektionen en liten dispyt med shekh _'Ali_
om Nilens öfversvämning, hvars orsak jag förklarade vara det ymniga
regn, som denna tid faller i Nubien. Han sade den öfversvämma från
källor i paradiset och allt vara _min 'alm allah_. Dispyten var
temmeligen liflig, dock utan hetta och slöts dermed att jag fann för
godt att tiga, när han hemtade sina bevis från _Sunna_. Gick kort
efter lektionen upp på sandhögarne utanför _Bab ennasr_, satt der och
inandades ökenluften. Det var i dag liksom i går, en ovanligt stark
hetta, så att den NV-vind som blåste hade nästan ingen friskhet med
sig. För öfrigt tillbragte jag dagen i lättja och tråkighet, ty för den
starka hettan hade jag ej lust till någonting. Gjorde en spatsertur
omkring _Birket_, men äfven här var luften het och föga frisk. Kände
mig om aftonen särdeles trött och alldeles medtagen.
Juli 1.
Gjorde en lång vandring i _Khan khalili_, såg på marknaden der och
köpte mig äfven några småsaker. Efter middagen gick i badstuga, för
att litet afkyla mig från den olidliga starka hettan i dag. Sedan jag
kommit derifrån blef jag hemma och led förfärligt af hettan i mina rum.
Jult 2.
Hade besök af shekh _Ibrahim_, som jag nu på så lång tid ej sett,
hvarken hemma hos mig eller ute. Han talade om en man, som kommit hit
och föregifvit sig hafva blifvit fången af Franger samt tillbragt 12
år hos dem i fångenskap, men nu nyligen i en dröm blifvit besökt af
_sejid Ahmad elbedavi_, af honom omedelbarligen förd till _Tanta_, samt
derifrån åter kommit hit, för att tala med shekh _Ettamim_. Historien
kommenterades här hos mig såsom bedrägeri. Man tyckes småningom äfven
här börja förlora tron på underverk. Efter _maghrib_ gick med _sejid
'Ali_ och gjorde vår _zijaret_ hos _Sejideh Nefhise_, hvars _molid_ nu
firas. Vi suto invid hennes _kobba_, läste sjelfva och läto en _fikih_
för 5 fadda läsa _Surah Jasin_ der. Vandrade omkring i hennes lilla,
men särdeles vackra moské. Besökte på återvägen _kobban_ för i hennes
farbror: _Mohammad elanvar, ibn elhasan ibn Hossein ibn 'Ali_. Här var
temmeligen mycket folk, dock klagade man att det ej var hälften af
hvad man i fordna tider varit van att se. Vi gjorde vandringen fram
och tillbaka nästan utan att hvila oss, hvarföre _sejid 'Ali_ kom hem
alldeles uttröttad och medtagen, såsom äfven jag till någon del.
Juli 3.
Åt frukost hemma med shekherna _'Ali och Ibrahim_, gick derefter ut
och vandrade i _Muski_, för att söka mig ett glas i mina söndrade gröna
glasögon, men fann intet. Dagen gick för öfrigt som vanligt med sina 2
lektioner.
Juli 4.
Gick efter lektionen för att taga pengar af _Bokti_, men träffade ej
honom och tog derföre af Köhler en liten summa. Vandrade derefter i
_Khan khalili_ och _Kutubijeh_, köpte äfven en bok i _Bejan_ och en
_Sahhara_, för afsändandet af böcker hem. Packade och rustade för
afresan till _rif_, tiden mellan _sohr_ och _'asr_, gick derefter till
_Bokti_, som var ovanligt artig och vänlig, förmodligen derföre att
jag alltid visat honom barskhet för hans småaktighet. Vid _maghrib_
underrättade jag _Sejid 'Ali_ att han skulle blifva här efter mig,
hvilket grep honom mycket, så att han tycktes vilja börja en scen,
hvilket jag dock afböjde med barska och vresiga miner. Gick till
trädgården i _Darb elginena_, som till en del var illuminerad, i
anledning deraf att en hökares son dessa dagar skall omskäras. Här
funnos i afton _'avalim_ och mycket folk var församladt för att höra
dem. Jag fann mig ej någon lämplig plats och folket var här värre än
hos oss att väsnas och höja sina förtjusningsutrop, så att jag ej väl
kunde höra sångerskan, förargade mig och gick snart bort. När jag kom
i trädgården och spatserade inom den, råkade jag ut för en ung Arab
vid _fiskijen_, som först, när jag satte mig, hojtade högst oartigt åt
mig. Jag hojtade lika barskt emot och tystade honom så. Sedan kom han
och satte sig bredvid mig, då jag bannade honom för hans ohöflighet.
Slutligen blef han högst mjuk, bad mig om förlåtelse och var särdeles
putslustig. Han sade sig vara dräng hos en Frankisk medicus.
Juli 5.
Förde _sahharan_ fullpackad med böcker och andra saker till _Bokti_.
När jag kom derifrån hade _Sejid 'Ali_ gått ut och tagit nyckeln med
sig. Jag fick dock upp dörren med min kappsäcks-nyckel, gick in och
väntade, men ingen kom. Efter middagen kom dock _Abdolkhalik_, och
sedan vi först en lång stund talat om allehanda likgiltiga saker,
började han med ingångsspråk om sin vänskap och kärlek till mig, samt
frågor om jag å min sida äfven hade vänskap för honom m.m.d. strunt
och ömkligt prat, som man beständigt hör i Kairo-boernas mun. Sedan
börjades hufvudsaken om _Sejid 'Ali_, att han hade samkat skuld på
sig under den tid han varit i min tjenst, att jag måtte betala dessa
skulder, hellre än att folk sedan skulle komma och rycka af honom hans
turban och _'ere_ o.s.v. Samma visa hade äfven shekh _Kolali_ hela
morgonen sjungit för mig, för att locka pengar af mig till betäckande
af den skuld, _Sejid 'Ali_ gjort hos honom för shawlar dem han tagit.
Under det Abdolkhalik satt och talade härom, kom _Sejid 'Ali_ och
underrättade oss om att då han gått ner kort efter mig, bärande min
_kabot_ och _ibrik_, folk samlats omkring honom och tagit dessa saker
ifrån honom, för de skulder han hade hos dem. Shekh _Kolali_ skaffade
dem dock snart tillbaka. Nu kom äfven effendin från _Divan el mudarias_
med sitt sjuka öga, och, sedan jag expedierat honom, _Mohammad
Sa'odi_; _Sejid 'Alis_ sak ventilerades alltfort och slöts, när deras
usla tiggande uttröttat mig, sålunda att jag spenderade en _colonnat_.
Sedan detta ändteligen var slut och de gått bort, skickade mig
shekh _Kolali_ 4 åsnor, som transporterade resten af mina saker till
shekh _'Ali_. Vid flyttningen hade jag äfven anledning att vara
missnöjd med _Sejid 'Ali_, ty sedan allt var i ordning stannade han
en stund efter, satte sig med oss i portgången och for ut emot shekh
_'Ali_, liksom han hemma hos mig gjort mot _Abdolkhalik_. Tiden var
nu förliden efter _'asr_, vi satte oss (shekh _'Ali_ och jag) uti
hans _mandara_, dit mina saker voro inflyttade, språkande om dagens
händelser och om _Sejid 'Ali_, hvars hela uppförande äfvensom skulder
han förklarade vara blott och bart skälmstycken. Om så förhåller sig,
som jag nästan har lust att tro, är det just ett vackert exempel på
trolöshet och skrymteri. Om aftonen gingo vi ner till _Azbukijeh_ och
suto hos _Hanafi_ till temmeligen sent. Sedan vi kommit hem, gjort vår
_maghrib_- och _esha_-bön, lade vi oss, jag i _mandaran_ och shekh _'Ali_
ute på gården på en _mastaba_; men förän vi somnade, sjöng han ännu ett
kapitel ur Koran, med ett särdeles vackert föredrag.