2. Han låter mig hvila på gröna ängar, han förer mig till lugna vatten.

3. Han vederqvicker min själ, han förer mig in på den rätta vägen för

sitt namns skull.

4. Och om jag än vandrade i en mörk dal, fruktade jag intet ondt, ty du

är när mig; din käpp och staf, de trösta mig.

5. Du bereder för mig ett bord inför mina fiender, du smörjer mitt

hufvud med olja, min bägare flödar öfver.

6. Idel godhet och barmhertighet skola följa mig i alla mina lifsdagar,

och jag skall bo i Herrens hus evinnerligen.

Bibelläsning n:o 3. — Es. 55:1-12.

Nu väl, alle I, som törsten, kommen efter vatten, och I, som icke hafven

penningar, kommen, köpen säd och äten, kommen, köpen säd utan penningar

och för intet både vin och mjölk!

2. Hvi läggen I ut edra penningar för det som ej är bröd och eder

arbetsvinst för det som icke mättar? Hören, hören mig! då skolen I äta

det godt är, och eder själ skall rikligen förnöjas.

3. Vänden edert öra till och kommen till mig! Hören, att eder själ må

lefva och jag må göra med eder ett evigt förbund efter de trofasta

nådelöftena till David!

4. Si, jag satte honom till ett vittne för folken, till en furste och

herskare öfver folken.

5. Si, folk, hvilka du icke känner, skall du kalla, och folk, som icke

känna dig; skola löpa till dig, för Herrens, din Guds, skull och för

Israels Heliges skull; ty han skall förhärliga dig.

6. Söken Herren medan man kan finna honom, åkallen honom medan han är

när.

7. Den ogudaktige öfvergifve sin väg och syndaren sina tankar och

omvände sig till Herren, så förbarmar han sig öfver honom, och till vår

Gud, ty när honom är mycken förlåtelse!

8. Ty mina tankar äro icke edra tankar och edra vägar äro icke mina

vägar, säger Herren,

9. utan såsom himmelen är högre än jorden, så äro ock mina vägar högre

än edra vägar, och mina tankar än edra tankar.

10. Ty likasom regnet och snön faller ifrån himmelen och vänder icke

tillbaka dit, utan fuktar jorden, och gör henne fruktbar och bärande och

gifver säd till att så och bröd till att äta,

11. så skall ock mitt ord vara, som utgår ifrån min mun. Det skall icke

vända tillbaka till mig fåfängt, utan göra hvad mig täckes och hafva

framgång i det, hvartill jag utsänder det.

12. Ty med glädje skolen I utgå och med frid skolen I varda ledsagade.

Bergen och högarne skola för eder utbrista i jubelsång, och alla markens

träd skola klappa händerna.

Bibelläsning n:o 4. — Matt. 5:3-16.

Jubelklangen · 第 256 / 269 题