1. Det fins ett land så underbart,
Der helgonen få bo.
Der lyser ljuset evigt klart,
Der herskar evig ro.
Det landet har en evig vår;
Ej blomman der förgås,
Men dödens flod sin bölja slår
Emellan det och oss.
2. Ty bortom denna strida våg,
Der ligger himlens land.
Så Kanaan ock i fägring låg
På Jordans andra strand.
Låt oss få stå, der Moses stod,
Och se i Kanaan in,
Då skall ej dödens Jordansflod
Förskräcka mer vårt sinn’.