1. Helge Ande, du som är
Kristi vänner troget när,
Led oss vid din milda hand
Här i öde pilgrimsland;
Trötta själen evig tröst
Skänk du med din ljufva röst.
Hviska sakta: Kom, min vän,
Jag dig bär till himmelen.
2. Trogne vän, som följer städs
Dina barn med hjelp till reds,
Låt oss ej i mörka qval
Släpa våra dagars tal;
Och när stormen allt har bräckt,
Hoppet syns för själen släckt,
Hviska sakta: Kom, min vän,
Jag dig bär till himmelen.
3. När vi efter mödans slut
Vänta att få hvila ut,
När vi börja klädas af
Äfven allt hvad förr du gaf,
Och när floden från oss tar
Allt, blott Jesu blod är qvar,
Hviska sakta: Kom, min vän,
Jag dig bär till himmelen.