112. Vak upp.

1. Vak upp, vak upp, hör mästaren nu kallar dig;

Stå upp, stå upp och fatta andens svärd.

Framåt, framåt! predika jubelårets fröjd,

Och vittna om din Jesus för en fallen verld.

KÖR. Framåt! sjung i korus;

Framåt! se morgonstjernan strålar för oss.

Framåt! Herren Jesus den mägtige och starke för oss an.

“Ära, ära!” sjunger skaran som drar fram,

“Hosianna till det heliga Guds lam!”

Såsom stridsmän helt vi må

Uppå Jesu sida stå,

Prisande hans stora nåd, hvarhelst vi gå.

2. Ett nödens rop nu kommer öfver hafvets våg

Från arma döende i hednaland.

O skynda dig att bära till dem sanningen,

Men glöm ej bort de döende på egen strand.

3. O Guds församling, öppna modersfamnen din

Mot de förlorade, som irra än.

Räck ut din hand så vänligt för att rädda dem

Och föra dem i kärlek fram till frälsaren.

4. Se upp, se upp, se löftets dag sig närmar fort,

Då konungen sig ter för verlden all.

Då frid och fröjd skall hvila öfver jordens rund,

Och “ära, halleluja” evigt klinga skall.

Jubelklangen · 第 116 / 269 题