1. Fast ringa, arm och svag,
Så lycklig är dock jag,
Ty Herren är min del,
Jag eger honom hel.
2. Han är mitt lif, min frid
I klar och mulen tid.
Jag spisar vid hans bord
Det dyra nådens ord.
3. Förlossning i hans blod,
Den sköna helsoflod,
Jag eger hvarje stund
På nådens fasta grund.
4. Jag är hans mödas lön,
Hans arfvedel så skön.
Kan jag det ej förstå,
Han sjelf dock säger så.