1. Hur än lifvets stormar rasa,
Brusa vildt på haf och land,
Finner jag en säker tillflykt
Uti skuggan af Guds hand.
KÖR. Han mig gömmer, han mig gömmer
Der all sorg och nöd jag glömmer.
Han mig gömmer, han mig gömmer
Uti skuggan af sin hand.
2. När mig nöd han stundom sänder,
Blir blott hvilan kär än mer,
Ty när Herren barnet agar,
Det af idel kärlek sker.
3. Fiender må gerna hota,
Satan bruka all sin list,
Herren skall det onda vända
Mig till godo, det är visst.
4. Derför vill jag korset bära
Trots den ondes nät och garn.
Jesus vårdar mig, att intet
Skada må hans faders barn.