1. Som fordom i fjerran österland
En stjerna sågs blänka på himlens rand —
En ledstjerna klar på visdomens stig,
Så tindrar en stjerna och lyser för mig.
KÖR. O, Betlehems stjerna, så skön och klar!
Du bär än den glans, som du fordom bar.
I salig tillbedjan följer jag dig,
Du tindrande stjerna, som lyser för mig.
2. “Ett barn är oss födt” — o, ljufva ord!
En Gudason gästar vår arma jord;
Det heliga minnet är på min stig
En tindrande stjerna, som lyser för mig.
3. Ej moln mägtar skymma stjernan klar,
Ej middagens gloria dess glans förtar;
När dödsskuggans natt omhöljer min stig,
Den tindrande stjernan hon lyser för mig.
4. På verlden hon strålar evigt blid
Och helsar hvar menska med himmelsk frid;
Till Betlehems gäst hon leder min stig
Den tindrande stjernan, som lyser för mig.