Skogen har nyss fått löf,
Syster och bror är där.
Systern till brodern så:
"Hvi ej besöka mig?"
"Syster, jag komme väl,
Släppte den främmande,
Släppte den hulda mig.
Sadlar jag fålen, då
Sadlar min flicka af;
Gjordar jag svärdet om,
Löser hon svärdet opp:
'Gode, hvart nu, hvart nu?
Vidt är dock fältet sträckt,
Djupt är det dystra kärr,
Gode, bli här, bli här'!"