XVII.

_Kungen och drottningen av Etrurien_. Infanten Don Luis av Parma

och hans gemål, infantinnan Maria-Luisa, dotter till Carl IV av

Spanien, hade genom freden i Lunéville fått sig tillerkänt

Toskana, under namn av konungariket Etrurien.

_Markisinnan av Montesson_. Charlotte-Jeanne Béraud de la Haye de

Riou (f. 1737), morganatiskt gift med hert. av Orléans

(Philippe-Egalités far), levde som änka i Paris och spelade en

högst betydande roll i Konsulatets sällskapsvärld. Förste Konsuln

hade stor beundran för hennes takt och arrangeringsförmåga och

beviljade henne årligen en större pension, för att hon skulle vara

i stånd att »hålla salong» och sålunda bidraga att vidmakthålla

l'ancien régimes sällskapliga traditioner.

_La Malmaison_ har undergått många förändringar, sedan Napoléon

och Joséphine bodde där. Den präktiga parken är nu, 1894, styckad,

förändrad, förminskad och inskränkt till en vanlig trädgård.

Rummen äro förfallna och mestadels utan möbler. Under

Restaurationen och Julimonarkien hade slottet flera ägare, sist

drottning Christina av Spanien, som under det andra kejsardömet

sålde det till Napoléon III, vilken lät inrätta det till ett slags

familjemuseum, och, såvitt möjligt, återställde det i dess förra

skick. Efter kriget 1870 har staten åter sålt det till en

privatman.

_Madame Savary_, född Félicité de Faudoas, var sedan 1800 gift med

Förste Konsulns adjutant Savary. (Under Kejsardömet polisminister

och hertig av Rovigo.)

_Ett brev från Petersburg_. Sommaren 1801 var Duroc i Petersburg.

Vid underrättelsen om regeringsskiftet hade nämligen Förste

Konsuln, redan i april, sänt honom dit för att lyckönska och

sondera Alexander I.

Mme _Campans institut_. Madame Campan, Marie-Antoinettes f. d.

kammarfru, förestod under Direktoriet och Konsulatet en mycket

besökt pensionsanstalt, varest de flesta av de sedan ledande

damerna blivit uppfostrade.

_Rapp_ (f. 1772), hade liksom Savary varit adjutant hos Desaix och

upptogs, liksom han, efter slaget vid Marengo (där Desaix stupade)

bland Förste Konsulns adjutanter.

En roman om förste konsuln Från den 18 Brumaire till freden i Amiens · 第 41 / 45 题